1 302 kandidater på 62 listor tillhörande 12 olika partier. Så många ställer upp i valet till alltinget nästa lördag. Totalt är 246 515 personer röstberättigade. Det är 3,6 procent fler än i senaste alltingsvalet våren 2013. Den sydvästra valkretsen fortsätter att vara landets största. Sett till antalet mandat är den dock landets största förlorare.
Lördagen den 29 oktober går Island till val - ett val som tidigarelagts ett halvår efter folkliga protester mot regeringen och ministrars kopplingar till bolag i skatteparadis. Totalt är det tolv partier som ställer upp i alltingsvalet. Av dessa är det nio som kandiderar i samtliga sex valkretsar: Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid, Piratpartiet, Renässans, Folkets parti och Gryning.
Tre partier ställer bara upp i vissa valkretsar. Humanistpartiet kandiderar enbart i södra Reykjavík. Folkfronten kandiderar i alla valkretsar utom nordväst.
Isländska folkfronten går efter interna stridigheter bara till val i två valkretsar: i nordväst och i söder. Partiet fick inte listan i den sydvästra valkretsen godkänd. Därmed har ordföranden Helgi Helgason ingen möjlighet att väljas in i alltinget.
Sammanlagt handlar det om 62 listor med totalt 1 302 kandidater. Bara en gång tidigare i Islands historia har alternativen varit lika många. I valet 2013 var det femton partier som kandiderade, varav elva ställde upp i samtliga valkretsar. Antalet listor var då 72 och kandidaterna 1 512 till antalet.
Antalet röstberättigade är 246 515, en ökning med 3,6 procent jämfört med 2013. Kvinnorna utgör 50,1 procent av dessa jämfört med 49,9 procent för männen. Antalet röstberättigade kvinnor är 123 627 och antalet män 122 888.
Av de röstberättigade är 68 242 skrivna i den sydvästra valkretsen, 46 082 i norra Reykjavík, 45 685 i södra Reykjavík, 35 458 i söder, 29 569 i nordost och 21 479 i nordväst. I den sydvästra valkretsen har väljarna ökat med 8,1 procent. I den nordvästra valkretsen är ökningen bara 0,8 procent.
Den ojämna ökningen gör att även mandatfördelningen blir än mer ojämn. Alltinget har 63 platser. De är fördelade på tretton till den sydvästra valkretsen (elva fasta och två utjämningsmandat), elva var till de två valkretsarna i Reykjavík (nio fasta och två utjämningsmandat i varje) och i söder, tio till den nordöstra valkretsen (nio fasta och ett utjämningsmandat) och åtta till den nordvästra valkretsen (sju fasta och ett utjämningsmandat).
I praktiken innebär det att varje parlamentariker i sydväst representerar 5 249 väljare. I den nordvästra valkretsen representerar varje folkvald bara 2 685 väljare. En röst i nordväst kan alltså vara dubbelt så mycket värd som en röst i sydväst.
I den nordvästra valkretsen bor 8,7 procent av de röstberättigade jämfört med 27,7 procent i den sydvästra valkretsen. I nordväst finns dock 12,7 procent av mandaten i alltinget jämfört med 20,6 procent i sydväst.
I norra Reykjavík går det 4 189 väljare på ett mandat. I södra Reykjavík är motsvarande siffra 4 153 väljare, i söder 3 223 väljare och i nordost 2 957 väljare.
Precis som tidigare år missgynnas alltså storstadsväljare eftersom glesbygdsrösterna ges betydligt större tyngd vid mandatfördelningen. I årets val fortsätter skillnaderna att öka eftersom storstadsvalkretsarna växer snabbare än övriga landet.
Här kan du läsa mer om det kommande valet.
