
Det var den 16 december 1916 som två bondepartier, Bondepartiet och Oberoende bönder, gick ihop och bildade Framstegspartiet. Det gör partiet till landets äldsta.
Framstegspartiet har länge satt sin prägel på det isländska samhället. När det gäller politiskt inflytande är det bara Självständighetspartiet som - om än under kortare tid - varit mäktigare. I 62 av de senaste 100 åren har Framstegspartiet varit i regeringsställning.
Första gången Framstegspartiet gick till val var 1919. Med 22,2 procent av rösterna blev partiet då tredje störst i landet. Första gången partiet ingick i en regering var 1923. Och i valet fyra år senare blev Framstegspartiet sett till antalet mandat för första gången Islands största parti med 29,8 procent av rösterna.
Det valresultatet har bara överträffats en gång. Det var i valet 1931 då Framstegspartiet fick egen majoritet i alltinget efter att ha fått 35,9 procent av rösterna. Självständighetspartiet fick fler röster, men valsystemet - som i viss mån lever kvar än i dag - gjorde att landsbygdsrösterna fick oproportionerligt stor tyngd och gav Framstegspartiet 23 av 42 platser i alltinget.
Länge gick partiets historia närmast hand i hand med tidningen Tíminn. Idén till en partilojal tidning fanns redan när Framstegspartiet grundades, men det dröjde till den 17 mars 1917 tills det första numret kom ut. Inledningsvis gjordes ett nummer i veckan.
Tíminn gjordes om till dagstidning 1938 samtidigt som en rad andra förändringar gjordes. Initiativet kom från den nyanställde chefredaktören Þórarinn Þórarinsson, ett jobb han skulle komma att behålla i 46 år.
Inte sällan plågades utgivningen av ekonomiska bekymmer. 1996 gick Tíminn i graven. Sedan dess har det gjorts försök att väcka liv i namnet på nytt. De senaste åren har det inom Framstegspartiet förts diskussioner om att grunda en partilojal tidning och då återanvända namnet Tíminn. Hittills har dock planerna inte kommit längre än idéstadiet.
Det är ett splittrat parti som i dag firar sin 100-årsdag. I valet i oktober fick Framstegspartiet bara 11,5 procent av rösterna - det sämsta resultatet någonsin i dess sekellånga historia.
Dagens officiella firande hålls i Reykjavík. En av talarna är partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson.
Den nyligen bortröstade ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nobbar festen. Han ordnar i stället ett eget firande i Akureyri - en fest som inte ingår i det officiella programmet för 100-årsfirandet. Valet att bjuda in till ett eget högtidlighållande betraktas av vissa medlemmar som ett indirekt sätt att visa sitt missnöje med den nuvarande partiledningen.
Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons fest.