Dagens bonuscitat

"Situationen försämras för varje dag. Särskilt när det börjar regna. Det är så oerhört mycket trafik där. Denna väg tål inte detta."

Ágúst Freyr Bjartmarsson, arbetsledare vid Vegagerðin i Vík í Mýrdal, i Fréttablaðið om hur vägen till Seljavallalaug blir allt sämre i takt med att allt fler turister söker sig dit för att bada.

Völvans spådom för 2018: Vulkanutbrott och politisk storm

Både inom Självständighetspartiet och Gröna vänstern blir 2018 ett turbulent år. Men samtidigt som regeringen tappar två ledamöter får den också ett tillskott från Centerpartiet. Det förutspår DV:s völva i den traditionella förutsägelsen för nästa år. Völvan räknar också med ett vulkanutbrott i Katla. Däremot dröjer det innan det blir något utbrott i Öræfajökull.

Inför det nya året är det tradition att en rad tidningar publicerar spådomar. Dessa förutsägelser kommer alltid från en völva, en spåkvinna vars identitet aldrig avslöjas för läsekretsen. Att det i många fall är journalister på den egna redaktionen som snickrar ihop spådomen är knappast någon vild gissning.

Den völva som DV vänder sig till förutspår att 2018 blir ett år som präglas av politisk turbulens. Det kommer att på olika sätt storma om de tre regeringspartierna. Men koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet regerar vidare.

Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir var de två av Gröna vänsterns ledamöter som inte ställde sig bakom regeringsförklaringen. Ändå valde de att betrakta sig som en del av regeringsunderlaget genom att stanna kvar både i partiet och i alltingsgruppen.

Men mot slutet av 2018 kommer de enligt DV:s völva att lämna Gröna vänstern. Avhoppet kommer inte att utlösas av någon speciell händelse. I stället kommer de att hänvisa till att de genom sina ställningstaganden skaffat sig många ovänner i det egna partiet. De fortsätter i alltinget som politiska vildar.

Också inom Självständighetspartiet blir det turbulent. Páll Magnússon, Brynjar Níelsson och Ásmundur Friðriksson kommer att göra uttalanden som ställer till med bekymmer för partiledningen. Det petade statsrådet Jón Gunnarsson kommer också att bli svår att hantera.

När det gäller val av ny partiledning kan völvans förutsägelser knappast betraktas som våghalsiga. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir blir ny vice ordförande för Självständighetspartiet medan Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir fortsätter som partisekreterare.

Lilja Alfreðsdóttir kommer under 2018 inte att utmana Sigurður Ingi Jóhannsson om ordförandeposten i Framstegspartiet. Regeringen kommer i någon mån att kompenseras för Andrés Ingi Jónssons och Rósa Björk Brynjólfsdóttirs avhopp genom att Anna Kolbrún Árnadóttir lämnar Centerpartiet för att åter gå med i Framstegspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer åter att få kritik för att han sällan är på plats i alltinget och sällan syns i några debatter. Som ledare för Centerpartiet väcker detta irritation hos oppositionen eftersom det gör den svagare. I många fall kommer dessutom Centerpartiets ledamöter att backa upp regeringens politik.

En otrohetsaffär där en isländsk toppolitiker är inblandad kommer under 2018 även att få internationell uppmärksamhet. Skandalen lugnar sig först när den partner som bedragits träder fram i medierna. Nästa år kommer även en politisk ledare att skilja sig - även det en händelse som kommer som en överraskning och får stor uppmärksamhet.

President Guðni Th. Jóhannesson beskrivs av DV:s völva som en hederlig person som enbart vill göra gott. Under det kommande året blir han dock utsatt för attacker av meningsmotståndare som fortfarande grämer sig över utgången i presidentvalet sommaren 2016. Hans popularitet gör dock att hans ställning är ohotad.

2018 blir enligt völvans spådom året då ett större utbrott sker i Katla för första gången på ett århundrade. Vattenmassor kommer att strömma nedför Mýrdalsjökulls sluttningar och skapa stora översvämningar på oväntade platser. På landsbygden kommer boende att tvingas lämna sina hem under en evakuering.

Katlas utbrott kommer även att påverka flygtrafiken. Den kommer att stoppas under delar av vulkanutbrottet.

Öræfajökull fortsätter enligt völvan att förbereda sig inför ett utbrott. Detta utbrott kommer dock troligtvis inte under 2018. Ett kraftigt jordskalv kommer att skaka Tröllaskagi och även kännas i bland annat Akureyri. Jordskalvet blir så stort att det skapar fruktan. Skalvet kommer inte att orsaka några stora skador.

Enligt den spådom som publiceras i Fréttablaðið är det i stället utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson som dras in i en skandal. Han lyckas inte prata sig ut ur knipan utan lämnar politiken för att öppna ett kafé i Reykjavík.

Ett annat statsråd som det stormar om är justitieminister Sigríður Á. Andersen. Enligt Fréttablaðiðs völva är det åter utnämningar av domare som ifrågasätts. Inom Självständighetspartiet är det därför många som förespråkar att hon ersätts av Birgir Ármannsson.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir får ägna mycket tid och energi åt att hålla ihop regeringssamarbetet. Hon kommer att förlora popularitet till Lilja Alfreðsdóttir.

Folkets partis ledare Inga Sæland lyckas uppfylla drömmen om att bilda en kör med alltingets ledamöter. Hon får oväntat sällskap av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Kören blir under 2018 internationellt känd.

Självständighetspartiet återtar makten i Reykjavík efter ett framgångsrikt kommunalval. Innan dess väntar en hård strid om vem som ska toppa partiets lista i den isländska huvudstaden.

Under försommaren drabbas Island av ett vulkanutbrott. Fréttablaðiðs völva förutspår att det blir på ett oväntat ställe men att det inte orsakar några större problem. Inte heller rör det sig om något stort utbrott.

Vidare hävdar völvan i sin spådom för 2018 att biskop Agnes M. Sigurðardóttir kommer att lämna sitt ämbete, att debatten om en moské i Reykjavík på nytt blossar upp under våren, att supportrar som följer fotbolls-VM på plats i Ryssland kommer att utsättas för våld, att sjukvårdskrisen fortsätter och att metoo-uppropet föranleder nya samhällsförändringar.

Här kan du läsa mer om den spådom som publicerades i Fréttablaðið inför 2017.

Isländsk fiskejätte inför porrförbud på jobbet

Kalendrar med bilder på nakna kvinnor är historia på fiskejätten Síldarvinnslan. Vd:n Gunnþór Ingvason tänker inte längre acceptera några nakenkalendrar på jobbet. Beslutet kommer i metoo-uppropets kölvatten. Förbudet ska göra Síldarvinnslan till en bättre arbetsplats där även kvinnor ska kunna trivas.

Síldarvinnslan är ett av de största företagen inom fiskeindustrin på Island. Huvudkontoret finns i Neskaupstaður, men företaget har också verksamhet i Helguvík och Seyðisfjörður. Med dotterbolag på andra platser i landet inräknade har Síldarvinnslan över 400 anställda. Företaget - som nu fyller 60 år - är Islands största producent av fiskleverolja och fiskmjöl.

I Neskaupstaður bjöd Síldarvinnslan i fredags in till en öppen föreläsning med Magnús Orri Schram, som ingår i styrelsen för UN Women på Island. Ämnet för föredraget var metoo-uppropet och mäns ansvar för att minska problemen med sexuella trakasserier.

Även vd:n Gunnþór Ingvason talade till personalen. Där meddelade han att Síldarvinnslan inte längre skulle acceptera några kalendrar med nakna eller lättklädda kvinnor på arbetsplatsen. Han säger till Stundin att företaget inte har haft några särskilda problem med att anställda tittar på porr på jobbet, men att det handlar om en attitydförändring i hela samhället:

"Detta är något som tillhör det förflutna och är naturligtvis del av en större debatt och attitydförändringar som jag anser att vi alla måste vara delaktiga i."

Gunnþór Ingvason säger till Stundin att stämningen på en arbetsplats som Síldarvinnslan ofta kan vara grabbig. Det är dock viktigt att ingen känner sig utsatt på jobbet:

"Vi vill att allt ska vara i sin ordning och vi vill att kvinnor som arbetar hos Síldarvinnslan mår bra."

Här kan du läsa mer om metoo-uppropet på Island.

Dagens citat

"Jag vet inte om detta är osäkerhet hos islänningarna, men jag har mer än en gång blivit vittne att människor behandlas med arrogans eftersom de inte talar isländska. Islänningar tycker att de har rätt att få service på isländska på Island. ... Om dessa människor inte var här för att utföra dessa arbeten för oss så skulle detta hotell inte vara öppet. Det finns inga islänningar här för att utföra dessa arbeten."

Anna Lára Pálsdóttir, som arbetar i receptionen på Hótel Katla utanför Vík í Mýrdal, i Fréttablaðið om isländska kunders attityd till utländsk personal som inte talar isländska.

Dagens bonuscitat

"Jag ville skapa lite intäkter för mig här på ön så att jag skulle kunna bo här. ... Utländska turister är förtjusta i den isolering och den ro som finns här eftersom detta är en unik plats. Sedan tycker de att det är ett stort nöje att äta lax direkt från älven."

Hákon Kjalar Hjördísarson, som bor ensam på ön Traustholtshólm i älven Þjórsá, i RÚV om varför han tar emot turister på ön - läs her här.

Så många jobb och bankkontor försvann efter kraschen

Efter finanskraschen har en tredjedel av jobben försvunnit från den isländska banksektorn. Och ännu fler bankkontor har stängts de senaste tio åren. I delar av landet har mer än hälften av bankkontoren försvunnit. Det visar en sammanställning publicerad i medlemstidningen för Samtök starfsmanna fjármálafyrirtækja.

Banksektorn drabbades mycket hårt av finanskraschen hösten 2008. Sedan dess har en rad fusioner skett där större banker svalt mindre sparbanker. Samtidigt är det allt fler som uträttar sina bankärenden på nätet i stället för att besöka bankkontor.

För tio år sedan var det 4 326 personer som arbetade med affärsbankverksamhet. Det antalet har i dag sjunkit till 2 850 personer. Sparbankerna har drabbats särskilt hårt. Där har antalet anställda sjunkit från 600 till 50 under det senaste årtiondet.

Även hos de tre storbankerna har en stor andel av personalen försvunnit. Inom Landsbanki har antalet anställda minskat från 1 450 till 1 000 personer, inom Arion banki (tidigare Kaupþing) från 1 076 till 900 personer och inom Íslandsbanki (tidigare Glitnir) från 1 200 till 900 personer.

Ett stort antal bankkontor har också försvunnit. När finanskrisen drabbade Island senhösten 2008 fanns 146 bankkontor i landet. Det antalet har i dag minskat till 84 kontor.

Nedläggningarna har slagit olika hårt mot olika regioner. I Reykjavíkområdet har antalet kontor gått från 47 till 21, på Suðurnes från elva till fyra, i Suðurland från sexton till tretton, i Vesturland från tretton till sju, i Västfjordarna från sexton till sex, i Norðurland vestra från nio till fem, i Norðurland eystra från arton till sexton och i Austurland från sexton till tolv.

Majoritet av islänningarna använder fildelningssajter

En majoritet av islänningarna har någon gång laddat ner musik, tv-program eller filmer från fildelningssajter. Men fildelandet är en generationsfråga. Det är betydligt mer utbrett bland unga islänningar. Det är också betydligt vanligare bland Piratpartiets sympatisörer. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När Síminn nyligen premiärvisade de första avsnitten av en tv-serie om deckaren Stella Blómkvist försågs de med ett digitalt stöldskydd. Den som spred serien på nätet skulle alltså kunna identifieras som den som ursprungligen laddade ned den.

Ändå dröjde det inte länge innan första avsnittet dök upp på fildelningssajter. Där var det direkt hundratals islänningar som tankade ned programmet. Síminn anmälde nedladdningen till polisen - men det är allt färre som aldrig har använt sig av fildelningssidor.

Nu säger 44 procent av islänningarna att de aldrig har laddat ner något från en fildelningssajt. När samma fråga ställdes för två år sedan var det 50 procent som svarade nej.

Men de som regelbundet fildelar är inte många. Det är 16 procent som svarar att de fildelar minst tre gånger i veckan och 5 procent som uppger att de fildelar minst en gång i veckan. Det är något färre än i förra mätningen. Däremot är det något fler som någon enstaka gång använder fildelningssajter.

Fildelning är vanligare bland män, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i Reykjavíkområdet, högskoleutbildade och låginkomsttagare. Det är färre kvinnor, pensionärer, personer bosatta på landsbygden och islänningar med enbart grundskoleutbildning som fildelar.

Skillnaderna är mycket stora mellan olika väljargrupper. Det är bara 21 procent av Piratpartiets sympatisörer som säger att de aldrig har fildelat. Hos anhängare till Självständighetspartiet och Socialdemokraterna är det hela 57 procent som inte använd fildelningssajter.

Dagens citat

"Detta är åtminstone ingen väg. Så mycket är säkert."

Ragnar Þorsteinsson, bosatt i Bolungarvík, i Vísir om en resa till Patreksfjörður över Dynjandisheiði.

SVT visar dokumentär om Islands moderna musikhistoria

Rock islandica är namnet på den dokumentär om Islands pop- och rockhistoria som visas i SVT med start i kväll. Det blir två timslånga avsnitt som behandlar bland annat Björk, Sigur Rós och Of Monsters and Men. Det första programmet i serien finns redan på SVT Play och visas i kväll, fredag, klockan 20 i SVT 2. Det går i repris i morgon, lördag, 14.05 i SVT 2 och på tisdag 22.30 i SVT 24. Det andra avsnittet visas 5 januari klockan 20 i SVT 2, 6 januari klockan 15 i SVT 2 och 9 januari klockan 23.40 i SVT 24.

Det isländska originalet - Popp- og rokksaga Íslands - visades hösten 2015 i RÚV i tolv timslånga avsnitt. Det är alltså en rejält nedklippt version av serien som kommer att visas i Sverige. Bakom dokumentären står Örn Marinó Arnarson och Þorkel Harðarson.

Först ut i den oklippta versionen är Erla Þorsteinsdóttir. Kanske var hon den som lanserade rockmusik på isländska på Island. Redan 1957 gav hon ut singeln "Vagg og velta", vilket betyder just rock and roll. Singeln sålde bra - och det hjälpte säkert till att den bannlystes i radio. Men det går definitivt att ifrågasätta om det faktiskt rörde sig om en rocklåt. Många anser i stället att startskottet för rockscenen på Island var Skapti Ólafssons "Syngjum hátt og dönsum".

I det isländska originalet berättas det också om hur skivbolaget Warner ville sparka Einar Örn Benediktsson från The Sugarcubes för att ge Björk större utrymme och om hur albumet "Ágætis byrjun" öppnade dörrar världen över för Sigur Rós.

Hela serien går att strömma mot betalning hos Vimeo och dvd:n med samtliga avsnitt finns bland annat hos Heimkaup.

Köpte fiskekvot som blev gratis - blir utan ersättning

För 159 miljoner isländska kronor köpte Birnir ehf. fiskekvoter för räkor. Men bara några månader senare släpptes räkfisket fritt eftersom intresset var så begränsat. Birnir betalade alltså dyrt av något som strax därefter blev gratis. Men bolaget har inte rätt till ersättning från Byggðastofnun. Det fastslår Héraðsdómur Norðurlands vestra.

I april 2010 köpte Birnir ehf. i Bolungarvík fiskekvoter för 159 miljoner isländska kronor. Affären gällde framför allt kvoter för att fånga räkor, men i köpet ingick också mindre kvoter av några olika matfiskar.

Säljare var Bakkavíkur ehf. Bolaget var på väg i konkurs och kvoterna kontrollerades därför av glesbygdsmyndigheten Byggðastofnun. Intäkterna från affären gick till att betala av Bakkavíkurs skulder till Byggðastofnun.

Bara två månader senare släppte dåvarande fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason räkfisket fritt. Intresset från branschen för att fiska räkor hade då under en längre tid varit så begränsat att en stor del av kvoterna inte utnyttjades. Helt plötsligt kunde alltså rederier börja fiska räkor utan att ha köpt några kvoter.

Birnir ehf. ansåg sig ha blivit lurade. Bolaget hävdade att de kvoter de betalat dyrt för blivit värdelösa efter Jón Bjarnasons beslut.

I rätten uppgav Birnir ehf. att det fanns en överenskommelse med Byggðastofnun. Den ska ha gått ut på att priset för räkkvoterna skulle avgöras av värdet på de totala fångstkvoterna för räkor - och det värdet skulle först bli känt i samband med Jón Bjarnasons beslut om räkfiskets storlek.

Byggðastofnun skulle enligt Birnir ehf. inte kräva bolaget på någon ersättning innan det fanns ett besked om räkfiskets omfattning. Att det fanns en sådan överenskommelse förnekades av myndigheten. Därför fanns det heller inget skäl för Byggðastofnun att återbetala någon del av köpesumman.

För räkkvoterna betalade Birnir ehf. totalt 90 miljoner isländska kronor. Bolagets andel av den totala räkkvoten för hela landet var 5,2 procent.

Birnir ehf. valde att stämma Byggðastofnun för att få tillbaka pengarna. Men så blir det inte. I en dom från Héraðsdómur Norðurlands vestra fastslår rätten att myndigheten inte har någon skyldighet att ersätta bolaget.

I avtalet mellan Birnir ehf. och Byggðastofnun sades inget om några särskilda regler för den här typen av händelser. Myndigheten kunde heller inte förutse att räkfisket skulle släppas fritt.

Birnir ehf. förlorar inte bara dispyten. Bolaget ska också stå för rättegångskostnader på 620 000 isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Avgångskrav mot justitieminister efter lagbrott

Det är givet att justitieminister Sigríður Á. Andersen avgår efter att ha brutit mot förvaltningslagen. Bakom avgångskravet står piratpartisten Helgi Hrafn Gunnarsson. Han anser inte att hon kan sitta kvar efter att ha dömts för att medvetet ha struntat i isländsk lag. Efter domen kommer nu också skadeståndskrav på miljonbelopp riktade mot staten.

När justitieminister Sigríður Á. Andersen i somras utsåg domare till landsrätten, en ny domstol som inrättas efter nyår, valde hon att inte följa expertnämndens rankning av de mest lämpliga kandidaterna. I flera fall gjorde hon avsteg från rekommendationerna. Utnämningarna godkändes sedan i alltinget.

Nu har hennes agerande underkänts av Hæstiréttur Íslands. Enligt domstolen bröt Sigríður Á. Andersen mot förvaltningslagen genom att utse andra kandidater än de som rankats som bäst lämpade. Om hon av något skäl inte höll med om rankningen av kandidaternas lämplighet skulle hon ha bett om en ny utvärdering.

I stället valde alltså Sigríður Á. Andersen sina egna favoriter. Vissa kritiker hävdar att hon passade på att göra sig av med politiska motståndare och att hon utsåg domare som hon inte hade haft några konflikter med.

En kandidat som hon utsåg var Arnfríður Einarsdóttir som är gift med Brynjar Níelsson. Han är precis som Sigríður Á. Andersen alltingsledamot för Självständighetspartiet. En som hon ratade var Ástráður Haraldsson som har haft förtroendeuppdrag för nu nedlagda Folkalliansen och Gröna vänstern, ett parti som vid tidpunkten för utnämningen var i opposition mot Självständighetspartiet.

Ástráður Haraldsson och Jóhannes Rúnar Jóhannesson - en annan av de mest meriterade kandidaterna som ratades av justitieministern - tilldömdes också 700 000 isländska kronor var i skadestånd sedan de tagit saken till domstol.

Nu kommer nya krav på staten. Det är Jón Höskuldsson som skickat ett kravbrev till Sigríður Á. Andersen på totalt 32,4 miljoner isländska kronor. Han vill ha ersättningen eftersom även han valdes bort på ett sätt som nu visade sig vara olagligt.

Domarna i landsrätten får enligt ett beslut en månadslön på 1,7 miljoner isländska kronor. Som tingsrättsdomare tjänar Jón Höskuldsson 1,4 miljoner i månaden. Det är mellanskillnaden under de nio år han har kvar till pensionen som han nu vill ha ersättning för. Om Sigríður Á. Andersen nobbar kravet tänker han stämma staten.

Piratpartiets Jón Þór Ólafsson har tidigare sagt att han tänker väcka misstroende mot Sigríður Á. Andersen. Partikamraten Helgi Hrafn Gunnarsson sade i alltinget i går att justitieministern borde avgå sedan hon dömts för att ha brutit mot isländsk lag:

"Den högt ärade justitieministern tog enligt min mening ett medvetet beslut om att åsidosätta lagen. Och det ska inte behöva ropas efter att den högt ärade ministern axlar det ansvaret. De ska i den egna anständighetens namn reagera på sådana uppenbara och förutsägbara misstag som gäller samma sakliga förutsättningar som Hæstiréttur Íslands nu har bekräftat - att vederbörande minister axlar ansvar och naturligtvis avgår."

Men Sigríður Á. Andersen har inga planer på att avgå. Inom regeringen finns heller inga sådana krav. Finansminister Bjarni Benediktsson - som också är Självständighetspartiets ledare - säger till RÚV att hans förtroende för justitieministern är orubbat:

"Ministern har redan förklarat hur hon tänker reagera på [domen] genom att införa regler som ska förbättra behandlingen av dessa frågor vid departementet. Sedan undersöks saken i konstitutions- och tillsynsnämnden, som om jag har förstått saken rätt ska påbörja en granskning om det är möjligt om det är möjligt att lära ytterligare något av saken. Det förändrar inte att ministern har mitt fulla förtroende."

Inte heller Brynjar Níelsson anser att justitieministern ska avgå. Han säger till RÚV att sådana krav på Sigríður Á. Andersen är för långtgående:

"Krav på avgång för detta är att gå allt för långt. Detta är som om människor alltid skulle säga till Hæstiréttur Íslands domare: Hörru, Europadomstolen för mänskliga rättigheter tolkar dessa regler för yttrandefrihet och privatlivets helgd annorlunda än vad ni gör. Ni gjorde bort er. Ni måste bara sluta."

Men Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna och ordförande för konstitutions- och tillsynsnämnden, håller inte med honom. Hon säger till RÚV att hans jämförelse inte fungerar eftersom det var Sigríður Á. Andersen som på egen hand gjorde ett medvetet val om att handplocka fyra andra domare än de som ansågs vara mest meriterade:

"Det som hon gör där är att hon på ett direkt sätt har inverkan. Det är inte hennes departement som är beslutande part i detta fall. Det är hon som tar beslut - utan undersökning - att byta in fyra och byta ut fyra."

Något avgångskrav kommer heller inte från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hon har motiverat ställningstagandet med att hon inte krävde att Sigríður Á. Andersen skulle lämna sitt uppdrag när den första domen föll i Héraðsdómur Reykjavíkur. Hon har också till RÚV sagt att det inte ingår i den politiska kulturen på Island att avgå:

"Och vi förändrar inte den politiska kulturen."

Inte heller Kolbeinn Óttarsson Proppé, en av de två alltingsledamöter från Gröna vänstern som inte gav sitt stöd till regeringsförklaringen, anser att justitieministern bör avgå. Han säger till RÚV att Sigríður Á. Andersens ställning inte har förändrats:

"Hon är naturligtvis fortsättningsvis en minister i denna regering. Läget har inte förändrats vad gäller detta."

Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens domarutnämningar.

Dagens citat

"Island är mitt land och värld. Jag tycker att det är roligt att vara islänning och att vara på Island. Det är också stor skillnad att arbeta på isländska och på engelska. ... Så har det alltid varit en viktig del av min tillvaro att inte vara utanför. I utlandet är jag alltid utanför. Där är jag den konstige mannen från Island."

Komikern Jón Gnarr i DV om hur familjen övervägt att flytta till USA men bestämt sig för att stanna på Island.

Nu rivs gamla flygplatsen i Keflavík

1949 stod den första flygplatsbyggnaden i Keflavík klar. I den inrymdes också ett hotell. Då var flygplatsen i sig oerhört viktig av geografiska skäl. Under färden mellan Nordamerika och Europa var det mängder av flygplan som mellanlandade på Island för att fylla på bränsle.

Men i takt med att flygplanen utvecklades minskade behovet. Samtidigt blev flygplanen också allt större. Det medförde att utrikesflyget i allt större utsträckning flyttade till Keflavík från Reykjavík. Banorna på flygfältet i den isländska huvudstaden var helt enkelt inte tillräckligt långa. Året är 1964 när Loftleiðir överger Reykjavík. Flugfélag Íslands tar samma beslut tre år senare.

Flygplatsen i Keflavík började byggas under andra världskriget. Island tog formellt över driften 1946, men ända tills Nato-basen avvecklades 2006 fanns en tydlig amerikansk prägel på verksamheten. I takt med att trafiken ökade byggdes en ny flygplatsbyggnad. Den gamla terminalen användes av USA fram till 2006.

Nu ska den gamla terminalbyggnaden rivas efter att ha stått oanvänd i drygt tio år. Ovan kan du se ett inslag från det gamla huset.

Trendbrott för arbetslösheten på Island - lika hög som 2016

För första gången på sju månader steg arbetslösheten på Island över 2 procent. I november var det 2,1 procent av islänningarna som stod utan jobb - en lika hög andel som i november 2016. Arbetslösheten ökade i samtliga regioner. Och Vinnumálastofnun räknar i en prognos med en fortsatt ökning även under december.

Den extrema högkonjunkturen på Island kan vara på väg mot ett slut. Det var budskapet från finansminister Bjarni Benediktsson när han presenterade regeringens budgetproposition. I den senaste arbetslöshetsstatistiken från Vinnumálastofnun finns siffror som tyder på just en sådan utveckling.

I november i år var arbetslösheten 2,1 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter jämfört med oktober. Även i november 2016 var arbetslösheten 2,1 procent.

Här handlar det om ett trendbrott. Sedan arbetslösheten åter började sjunka efter den dramatiska ökningen direkt efter finanskraschen har den alltid varit lägre än samma månad året innan. Enda undantagen är januari och februari i år som inte hade färre arbetslösa än samma period under 2016 - men i år var arbetslösheten onormalt hög i början av året på grund av en sjömansstrejk som slog mot fiskeindustrin på land.

Arbetslösheten steg i samtliga regioner under november. Högst var den på Suðurnes med 2,7 procent, en ökning med 0,3 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,3 procent (+0,3), Reykjavíkområdet med 2,1 procent (+0,1), Västfjordarna med 2 procent (+0,4), Vesturland med 1,6 procent (+0,2), Suðurland med 1,6 procent (+0,2), Austurland med 1,6 procent (+0,4) och Norðurland vestra med 1,1 procent (+0,2).

Däremot är långtidsarbetslösheten lägre än vad den var för ett år sedan. Nu har 20 procent varit utan jobb i över ett år, en minskning med 3 procentenheter jämfört med november 2016.

Utländska medborgare är alltjämt arbetslösa i större utsträckning än isländska medborgare. Utlänningar utgjorde 28 procent av de arbetslösa - vilket innebar att de stod utanför arbetsmarknaden mer än dubbelt så ofta som islänningar.

Ungdomsarbetslösheten är fortsatt låg. I november var det 1,8 procent av islänningar i åldern 18 till 24 år som saknade jobb.

Samtidigt minskar gapet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Nu är 1,9 procent av männen och 2,3 procent av kvinnorna arbetslösa. Skillnaden är nu 0,4 procentenheter - men var 0,7 procentenheter för ett år sedan.

Vinnumálastofnun räknar inte med några stora förändringar under december. Myndigheten förutspår dock en fortsatt ökning av arbetslösheten. I december tros den kunna öka till 2,3 procent. I synnerhet inom byggbranschen är det i regel jobb som försvinner under denna tid på året.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Piratpartiet vill försvåra stopp för medierapportering

I över två månader har Stundin inte tillåtits rapportera om finansminister Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. Prövningen i domstol av distriktspolismästarens beslut har försenats gång på gång på begäran från bankens konkursbo. Nu vill Piratpartiet göra det svårare att stoppa medierna från att publicera känsliga uppgifter. Alla sådana beslut ska enligt ett förslag tas av en domstol.

Några veckor före alltingsvalet kunde Stundin i samarbete med Reykjavík Media och The Guardian publicera nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. I underlaget till publiceringarna ingick dokument som visade att han genom sin roll som alltingsledamot fick information om bankens kritiska läge.

Bjarni Benediktsson kunde undvika mångmiljonförluster genom en försäljning av sitt innehav i Glitnirs Sjóður 9. Själv har han hävdat att affären inte hade något samband med de upplysningar han fick som folkvald politiker. Han anser att det hösten 2008 - när försäljningen genomfördes - var uppenbart att Glitnirs situation på marknaden var mycket svår.

Det finns inga misstankar om att Bjarni Benediktsson ska ha gjort sig skyldig till insiderbrott. Däremot har många ifrågasatt om hans agerande varit moraliskt riktigt.

Stundins avslöjande baserades på en läcka inifrån Glitnirs konkursbo. Bolaget vände sig till distriktspolismästaren som genom ett föreläggande stoppade nya publiceringar baserade på information från de läckta dokumenten.

Ingripandet fick hård kritik. Förbudet infördes samtidigt som Bjarni Benediktsson var statsminister och bedrev kampanj för att bli omvald. Många ifrågasatte att distriktspolismästaren Þórólfur Halldórsson precis som Bjarni Benediktsson själv haft förtroendeuppdrag för Självständighetspartiet.

Nu har stoppet varit i kraft i drygt två månader. Fortfarande har den egentliga prövningen av förbudet inte kommit i gång i Héraðsdómur Reykjavíkur. Tolv journalister har kallats till domstolen för att vittna. Glitnirs konkursbo har dock vid flera tillfällen fått fristen förlängd för att samla ihop allt material.

Under denna tid har Stundin inte kunnat rapportera om nya uppgifter ur dokumenten. Samtidigt riskerar tidningen avsevärda kostnader för rättsprocessen - inte minst om Glitnirs konkursbo får igenom sitt skadeståndskrav.

Nu vill Piratpartiet riva upp den lag som gör det möjligt för distriktspolismästaren att stoppa medier från att publicera vissa uppgifter. För att ett föreläggande ska kunna träda i kraft måste det enligt förslaget först prövas i domstol.

Förändringen är nödvändig enligt Piratpartiet. Dagens lag utgör inget tillräckligt starkt skydd för press- och yttrandefriheten. Den stora bristen är att distriktspolismästaren bara tar hänsyn till om vissa formella krav för en begäran om ett föreläggande är uppfyllda.

Om förslaget skulle få majoritet innebär det att den som kräver ett föreläggande måste inleda ett rättsprocess mot den eller de som anses ha brutit mot eller kommer att bryta mot lagstadgade rättigheter. I det här fallet gäller det brott mot banksekretessen.

Stundin har försökt påskynda prövningen och har beskrivit den som ett hot mot pressfriheten. Förbudet i sig har Stundin dömt ut som alldeles för vidsträckt.

Glitnirs konkursbo har inte bara vänt sig mot Stundin. Bolagets jurister har också kontaktat både RÚV och Kjarninn som bägge på olika sätt rapporterat om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir före finanskraschen. Budskapet har varit att även de kan dras inför rätta om inte publiceringarna upphör.

Läckan från Glitnirs konkursbo har anmälts av Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen. Även här gäller det brott mot banksekretessen.

Här kan du läsa mer om förbudet riktat mot Stundin.

Dagens citat

"Det har varit en avsevärd ökning. Som till exempel nötsteken som sålde slut före julafton."

Arnar Guðmundsson, tjänstgörande butikschef i Hagkaup, i Vísir om den ökande efterfrågan på vegansk mat inför julhelgen.

Minister bryter löfte om slopad bokmoms redan 2018

Före nyvalet krävde Lilja Alfreðsdóttir att bokmomsen skulle avskaffas redan vid nyår. Men som kultur- och utbildningsminister i den nya regeringen har hon bytt åsikt. När alltinget röstade om att slopa momsen vid årsskiftet sade hon nej. Det gjorde också flera andra framstegspartister som tidigare tagit ställning för att ta bort bokmomsen.

De isländska förlagen brottas med minskande försäljning. Sedan finanskraschen har antalet sålda böcker sjunkit med en tredjedel. Samtidigt har momsen på böcker höjts från 7 till 11 procent. I höstas föreslog därför Lilja Alfreðsdóttir att bokmomsen skulle avskaffas den 1 januari 2018.

Då satt Lilja Alfreðsdóttir i opposition. Nu ingår Framstegspartiet i regeringen. Som kultur- och utbildningsminister ligger frågorna om bokutgivning dessutom på hennes bord.

I regeringens budgetproposition är löftet om slopad bokmoms borta. Där talas det i stället om att en översyn ska göras. Därefter kan det bli aktuellt att sänka och att på sikt avskaffa momsen.

Ágúst Ólafur Ágústsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, föreslog ändå att bokmomsen skulle tas bort redan till nyår. Kostnaden för detta skulle bli 350 miljoner isländska kronor om året.

Men förslaget röstades ned av regeringen. Det var inte bara Lilja Alfreðsdóttir som tog ställning mot ett förslag hon själv drev före valet. Andra som då stod bakom att slopa bokmomsen men som nu röstade nej var Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson, Silja Dögg Gunnarsdóttir och Þórunn Egilsdóttir.

Här kan du läsa mer om turerna kring bokmomsen.

Ovanligt kallt på Island i november

I stora delar av landet - och inte minst i Reykjavík - var november ovanligt kall. Det var bara på östra Island som temperaturerna var något högre än normalt. Men november var också en månad med stora skillnader. Mellan högsta och lägsta temperatur var avståndet mer än 30 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

November var en månad som till stor del präglades av låga temperaturer. I nästan hela landet var medeltemperaturerna lägre än perioden 1961 till 1990, som Veðurstofa Íslands använder för jämförelser. Och i hela landet var medeltemperaturerna betydligt lägre än snittet för de tio senaste åren.

I Reykjavík var snittet 0,2 grader - vilket var 0,9 grader under snittet för perioden 1961 till 1990 och hela 2,6 grader under snittet för det senaste årtiondet. I Stykkishólmur var medeltemperaturen 0 grader (-0,9 respektive -2,3 grader), Bolungarvík 0,2 grader (-0,6 respektive -1,6), Grímsey 1,3 grader (+0,7 respektive -0,9), Akureyri -1,2 grader (-0,8 respektive -2,3), Egilsstaðir -0,6 grader (+0,1 respektive -1,7), Dalatangi 2,0 grader (+0,2 respektive -1,4), Teigarhorn 1,4 grader (+0,1 respektive -1,6), Höfn 0,8 grader (-0,2 respektive -2,3), Stórhöfði på Hemön 1,3 grader (-1,1 respektive -2,6 grader), Hveravellir -6,5 grader (-1,7 respektive -3,5) och Árnes -3,1 grader (-2,9 respektive -4,5).

Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur var nästan 35 grader. Kallast var det den 10 november vid Þúfuver. Där uppmättes -21,3 grader. I befolkade områden var den lägsta temperaturen -17,6 grader. Den registrerades i Árnes den 18 november och Grímsstaðir á Fjöllum den 20 november. Varmast var det i Dalatangi den 1 november. Då var temperaturen 12,8 grader.

Den lägsta medeltemperaturen noterades i Veiðivatnahraun, -7,4 grader. I bebyggelse var det lägsta snittet i Möðrudalur, -4,8 grader. Högsta snittet registrerades vid Garðskagaviti, 2,8 grader.

I både Reykjavík och Akureyri föll mer nederbörd än vanligt. Av de 93,5 millimeter som uppmättes i Akureyri föll 91 procent som snö och bara 9 procent som regn. I Reykjavík var nederbörden 91,5 millimeter.

Under det oväder som drog in över Island under slutet på november kom stora mängder snö. Det största snödjupet i Akureyri uppmättes den 25 november. Då var snötäcket 59 centimeter djupt. Mycket snö föll även i början av november.

Månaden var dessutom ovanligt solrik. I Reykjavík var soltimmarna 45,1 och i Akureyri 21,2.

Några värmerekord kommer dock inte att slås under 2017. Hittills är året det femte varmaste genom tiderna i Akureyri och det tionde varmaste i Reykjavík. November bidrar till att göra så att rekorden är utom räckhåll.

Under årets första elva månader var temperaturen 1,4 grader över snittet i Reykjavík och 1,8 grader över snittet i Akureyri.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Minister: Beslut om vägsatsningar var olycklig önskelista

Sigurður Ingi Jóhannsson stod bakom en stor satsning på vägbyggen. Men i regeringens budget för 2018 saknas 6,2 miljarder isländska kronor. En rad planerade investeringar måste därför vänta. Nu - när Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson blivit kommunikationsminister - dömer han ut det årsgamla beslutet som en olycklig önskelista.

Förra hösten klubbade en majoritet i alltinget en plan för vägbyggen under de närmaste åren. I planen ingick en lång rad efterlängtade investeringar. Fjorton månader senare står det klart att många av satsningarna inte kommer att bli verklighet - åtminstone inte lika snart som det då var tänkt.

Jämfört med planen saknas 6,2 miljarder isländska kronor i budgetpropositionen för 2018 - trots en ökning av anslagen till vägar och annan infrastruktur med 3,6 miljarder jämfört med budgeten för 2017.

Gapet var ännu större innan alltinget strax före jul tog beslut om att skjuta till ytterligare 755 miljoner till de planerade byggena. Två tredjedelar av det extra anslaget går till asfaltering och ny sträckning av ringvägen i Skriðdalur på östra Island.

De satsningar som nu försvinner är tvåfiliga vägar hela vägen mellan Reykjavík och Keflavík, Reykjavík och Kjalarnes samt Hveragerði och Selfoss. Försvinner gör också förbättringar av vägarna till Árneshreppur, Borgarfjörður eystri och Bárðardalur. Inte heller kommer en ny väg över Dynjandisheiði och en ny sträckning genom Gufudalssveit i Västfjordarna att prioriteras.

Andra projekt får mindre pengar än planerat och kommer därför att dröja. Det gäller en helårsväg mellan Dettifoss och Ásbyrgi samt en ny bro över Hornafjarðarfljót.

Sigurður Ingi Jóhannsson stod bakom den plan som klubbades i alltinget för fjorton månader sedan. Nu är han kommunikationsminister i den nya regeringen. Han säger till Vísir att den plan som då fick majoritet inte var helt realistisk:

"Det var liksom allas önskelista. Ja, tyvärr är detta något som alla visste skulle bli svårt att finansiera. ... Jag anser att det var olyckligt att besluta om denna kommunikationsplan med så stora förväntningar."

Föregångaren på posten - Självständighetspartiets Jón Gunnarsson - talade ofta om det stora behovet av vägsatsningar på sydvästra Island. Hans uppfattning var att investeringarna inte kunde finansieras med pengar från statskassan. I så fall skulle nödvändig utbyggnad sannolikt dröja årtionden.

Jón Gunnarsson ville i stället finansiera utbyggnaden med vägtullar. Samtliga stora vägar in och ut ur Reykjavík skulle avgiftsbeläggas. Intäkterna ville han lägga på vägsatsningar. Han tillsatte också en nämnd som skulle utreda frågan. Samtliga ledamöter i nämnden var sedan tidigare positiva till vägtullar.

Men några vägtullar kommer det inte att bli. Sigurður Ingi Jóhannsson säger till Vísir att han är medveten om att behovet av investeringar i Reykjavíkområdet är stort. Någon utbyggnad finansierad av bilisterna är inte längre aktuell:

"Missförståndet som har legat obesvarat i luften i ett helt år är att genom att inrätta vägtullar i Reykjavík för dem som på grund av sitt arbete och ärenden behöver köra igenom dem - att det skulle påskynda byggen här i huvudstadsregionen. Det är helt fel."

Omkring hälften av regeringens budget för vägsatsningar under 2018 går till byggen i Reykjavíkområdet.

Här kan du läsa mer om planerna för utbyggnad av vägnätet.

Dagens citat

"Detta är en rolig början på min karriär som ambassadör - att delta i att planera detta besök."

Håkan Juholt, Sveriges ambassadör på Island, i Vísir om det statsbesök som president Guðni Th. Jóhannesson och Eliza Reid gör i Sverige den 17 till 19 januari nästa år.

Dagens bonuscitat

"Amerikanerna är våra vänner som nation och har varit det i årtionden. ... Vi är en självständig nation och vi har vår politik i de olika frågorna på den internationella arenan. Vi tar beslut om den politiken utifrån bästa kännedom. Det gjorde vi i detta tillfälle och vi kommer att fortsätta göra det."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson säger till Vísir att han inte tror att Islands beslut att rösta ja till den FN-resolution som fördömer USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad kommer att innebära några förändringar i relationen mellan länderna - läs mer här.

Hrafn Gunnlaugsson hyr ut vikingastuga i Reykjavík

Regissören Hrafn Gunnlaugsson är inte bara känd för sina filmer om vikingatiden. För många islänningar är hans namn också synonymt med en många år lång fejd med myndigheterna om olika byggnader på tomten i Reykjavík. Nu får turister möjlighet att stifta bekantskap med dem på nära håll. Hrafn Gunnlaugsson hyr nu ut en vikingastuga genom Air Bnb.

Det är filmerna som utspelar sig under vikingatiden som lagt grunden till Hrafn Gunnlaugssons berömmelse. Den mest kända är förstås Hrafninn flýgur (Korpen flyger), men också Í skugga hrafnsins (Korpens skugga) och Hvíti víkingurinn (Den vite vikingen) har setts av stor publik inte minst i Sverige.

De senaste åren har de isländska mediernas rubriker om Hrafn Gunnlaugsson mest handlat om en utdragen fejd med kommunen. Vid hemmet på Laugarnestangi i Reykjavík har han nämligen rest en rad konstverk med vikingatema. Han har också rest byggnader - som ett båthus och en stuga - utan att skaffa sig bygglov.

Striden började redan 1997. Sedan dröjde det till 2010 då kommunen tog det slutgiltiga beslutet om att de otillåtna byggnaderna skulle rivas. Om han inte gjorde det själv skulle kommunen stå för rivningen och skicka räkningen till Hrafn Gunnlaugsson.

Kommunens agerande i frågan har kritiserats från olika håll. Vissa tycker att Hrafn Gunnlaugssons byggen inte stör någon. Andra anser att kommunen knappast hade varit lika senfärdig om det inte hade varit en kändis som så uppenbart trotsat beslut.

Hrafn Gunnlaugsson verkar dock inte ha några tankar på att riva några byggnader. I stället har han börjat hyra ut vikingastugan genom Air Bnb. Han började med detta i somras och har sedan dess fått sju översvallande recensioner.

Vikingastugan är byggd av trä. Ovanför ytterdörren hänger en sköld. Stugan mäter 39 kvadratmeter och där finns sovplats för fyra personer. I stugan finns bland annat ett bubbelbad. Priset per natt är 22 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om Hrafn Gunnlaugssons fejd med kommunen.

Sex av tio: Hushållsarbetet på Island är jämställt

Sex av tio islänningar anser att hushållsarbetet i det egna hemmet är jämnt fördelat. Men män tycker oftare än kvinnor att de delar lika på uppgifterna. Kvinnor säger också i betydligt större utsträckning att de nästan ensamma svarar för allt arbete i hemmet. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Island har de senaste åren rankats som världens mest jämställda land. Och i hemmen är det en majoritet som tycker att hushållsarbetet är jämnt fördelat. Men det är oftare män än kvinnor som anser att det delas lika på hushållssysslorna.

Det är 60,4 procent som uppger att arbetet fördelas lika mellan make och maka. Den uppfattningen har 67,6 procent av männen - men bara 51,5 procent av kvinnorna.

Dammsugning och golvsopning är de hushållssysslor där det oftast råder jämställdhet. Kvinnor sköter däremot tvätten mer än dubbelt så ofta som män.

Att delta i hushållsarbetet verkar vara en tradition som går i arv. Kvinnor växte i regel upp i familjer där det var mammorna som skötte de flesta sysslorna. Män uppväxta i hem där det delades lika på hushållsarbetet är också mer benägna att som vuxna ta stort ansvar i det egna hemmet.

Yngre islänningar har oftare en jämn arbetsfördelning. Jämställdheten är mest utbredd bland islänningar i åldern 18 till 29 år. Mest ojämställda är hushållen där make och maka är mellan 50 och 59 år.

Anhängare till Piratpartiet bor oftare i hem där sysslorna fördelas jämnt. Minst jämställdhet finns det i hushåll där familjemedlemmarna sympatiserar med Renässans eller Självständighetspartiet.

Dagens citat

"Naturligtvis är det alltid svårt att inte vara hemma med familjen och njuta av att vara hemma. Men så är vårt liv och vi ändrar inte på det. Jag har hållit på med detta i 50 år så jag har ofta varit borta på julen."

Ívar Gunnlaugsson, kapten på rederiet Eimskips fraktfartyg Dettifoss, i RÚV om att tillbringa julhelgen till sjöss.

Dagens bonuscitat

"Vi vill uppmana alla medmänniskor att vara vaksamma och meddela det eftersom sådana fall har dykt upp tidigare och då behöver chauffören få veta. De ser inte nödvändigtvis allt som sker i bussen - i synnerhet inte om det är tafsande eller trakasserier eller något."

Guðmundur Heiðar Helgason, marknads- och informationsansvarig för Strætó, i Vísir om hur företaget tänker motverka eventuella trakasserier som sker på de nattbussar som börjar gå i trafik i Reykjavíkområdet efter nyår - läs mer här.

Vill slopa krav på isländskt medborgarskap för tjänstemän

Avskaffa kravet på isländskt medborgarskap för statligt anställda. Det föreslår Renässans i en motion i alltinget. Dagens regelverk är enligt partiet föråldrat och delar in invånare i två olika grupper där vissa står utan vissa möjligheter. Men för vissa yrken - som domare och poliser - vill Renässans behålla kravet. Partiet vill heller inte slopa kravet på språkkunskaper.

För offentliganställda ställs i dag krav på isländskt medborgarskap. Genom EES-avtalet får också personer som är medborgare i EES- och Efta-länder samt Färöarna samma möjligheter att arbeta som statliga tjänstemän. Men personer med andra medborgarskap kan bara få sådana jobb om det anses finnas särskilda behov.

Nu vill Renässans slopa kravet på medborgarskap. Partiets fyra alltingsledamöter skriver i en motion att bestämmelsen delar in invånare i två grupper på ett sätt som är föråldrat. Kravet gör i dag att personer som har fått uppehållstillstånd på Island inte kan få vissa jobb.

Kravet är enligt Renässans exkluderande på ett otidsenligt sätt. I de övriga nordiska länderna finns inget liknande regelverk. Där kan personer få offentliga jobb om de har arbetstillstånd.

Men vissa begränsningar bör fortsätta gälla. Renässans anser att vissa ämbetsmän - som poliser och domare - måste ha isländskt medborgarskap.

Inte heller vill Renässans ta bort kravet på kunskaper i det isländska språket för vissa yrken.

Renässans lade fram samma förslag under alltingets förra session. Då hann det inte behandlas före nyvalet.

Rökt lamm populäraste maträtten på juldagen

Varmrökt lammkött, hangikjöt, är den allra populäraste julmaten under hela helgen. På juldagen är det sju av tio islänningar som äter rökt lamm som huvudrätt. Vegetarisk kost är i dag den femte vanligaste rätten. Det är främst unga islänningar som ratar kött medan äldre islänningar bidrar starkt till att hålla traditionen med rökt lamm vid liv. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Att det ska finnas hangikjöt, varmrökt lammkött, på tallrikarna på juldagen är den starkaste av de matrelaterade traditioner som förknippas med årstiden. I dag äter 72 procent rökt lamm till huvudrätt, en ökning med 4,1 procentenheter jämfört med förra julen.

Det rökta lammet har varit ungefär lika populärt sedan MMR 2010 började fråga islänningar om matvanorna under julhelgen. Den starkaste trenden är vegetarisk kost. I dag är det 3,2 procent av islänningarna som äter vegetariskt, en uppgång med 1,1 procentenheter. När samma fråga ställdes 2010 var det bara 0,6 procent som valde bort kött och fisk.

Även om vegetarianerna och veganerna blir allt fler är det flera andra kötträtter som är populärare. I dag äts det kassler i 9 procent av hushållen, en minskning med 0,8 procentenheter. Därefter följer kalkon med 3,9 procent (-0,5 procentenheter), annat lammkött än varmrökt lamm med 3,3 procent (-1 procentenhet) och nötkött med 1,1 procent (-0,7 procentenheter).

Slutligen är det 6,9 procent som uppger att de äter något annat, en minskning med 2 procentenheter.

Det är fler kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och medelinkomsttagare som äter veganskt eller vegetariskt. Det varmrökta lammköttet är oftare en favorit bland män, islänningar som har fyllt 68 år, invånare på landsbygden och personer som tjänar bra.

Mest traditionsbundna är Folkets partis väljare. Här är det 95 procent som väljer rökt lamm. Nästan lika förtjusta i lammkött är Framstegspartiets sympatisörer. Där föredrar 84 procent varmrökt lamm.

Bryter mest mot traditionerna gör Renässans anhängare. Bara 62 procent lägger i dag rökt lamm på tallriken.

Vegetarisk och vegansk kost hittas ofta på tallrikarna hos Piratpartiets väljare. Det är 8 procent av dem som äter något grönt till huvudrätt på juldagen. Det är betydligt fler än hos andra partier. Piratpartiets anhängare är också mest förtjusta i kassler i dag. Den rätten hamnar på 16 procent av tallrikarna.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor på juldagen.

Dagens citat

"Bildet er tatt i Ersfjorden, tyve minutter fra Tromsø sentrum. Det er ikke tatt på Island. ... Jeg har seilt mye rundt på Island og de har flott natur, så de bør ha nok å ta av."

Raymond Martinsen, bosatt i Ersfjorden, i Fædrelandsvennen om hur han upptäckte att en reklamskylt för Mastercard på flygplatsen i Keflavík visade norrsken från Norge och inte från Island.

Dagens bonuscitat

"Kommunikationerna är inte bra här. Vi har ringvägen runt stranden här - det är grusväg hela vägen. ... Det har talats om att vi borde ge oss in i turism. Jag tror absolut på att turismen kommer att byggas upp här."

Eyjólfur Ingvi Bjarnason, bonde på gården Ásgarður, i Vísir om hur dåliga vägar hämmar utvecklingen av turism i Dalabyggð.

Piratpartiet vill tillåta medicinsk cannabis på Island

Tillåt odling och användning av medicinsk cannabis. Det föreslår Piratpartiets sex ledamöter i alltinget i en motion. Medicinsk cannabis har under lång tid visat sig vara effektiv i behandlingen av sjukdomar. Därför vill Piratpartiet införa ett statligt reglerat system för import, försäljning, produktion och distribution.

Piratpartiet har de senaste åren drivit en politik som syftar till att förändra synen på narkotika. Partiet vill att missbruk ska betraktas som ett hälsoproblem på samma sätt som alkoholmissbruk snarare än som ett brott. Det är också skälet till att partiet tidigare lagt förslag om att avkriminalisera innehav.

Nu föreslår Piratpartiets sex ledamöter i alltinget att Island tillåter odling och användning av medicinsk cannabis. I motionen skriver de att sådant bruk har en lång historia på många platser i världen.

Redan i dag är medicinsk cannabis tillåtet i en rad länder. Piratpartiet anser att den isländska lagstiftningen bör bygga på erfarenheter från dessa länder. Medicinsk cannabis kan enligt ledamöterna vara effektivt som smärtstillande medel i behandlingen av sjukdomar som cancer och neurologiska sjukdomar.

Enligt förslaget ska hälso- och sjukvårdsministern få i uppdrag att ta fram ett system för hur användning och odling av medicinsk cannabis skulle kunna fungera. En sådan lag skulle reglera import, försäljning, produktion, bearbetning, distribution och användning.

Kassler populäraste rätten på Island på julafton

Kassler fortsätter att vara den i särklass populäraste rätten på julafton. I dag serveras kassler på nästan hälften av tallrikarna i de isländska hushållen. Andra populära maträtter är lamm, ripa och kalkon. Medan lamm och ripa oftare dukas upp på landsbygden hamnar kalkon främst på tallriken i huvudstadsregionen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I åtta år har MMR undersökt islänningarnas matvanor under julhelgen. Och varje år har kassler varit den i särklass vanligaste rätten. I dag är det 46,9 procent av islänningarna som äter kassler, en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med julen 2016.

Lamm är den rätt som vinner mest i popularitet i år. På julafton är det 13 procent som väljer lamm, en uppgång med 3,4 procentenheter. Därefter följer kalkon med 8,3 procent, ripa med 8,2 procent, nötkött med 5,2 procent och anka med 3,4 procent. Dessutom är det 14,9 procent som uppger att de äter någon annat till huvudrätt i dag.

Kassler är något vanligare på den isländska landsbygden. Där äts också mer lamm och ripa. Kalkon är däremot populärare i huvudstadsregionen.

Lamm konsumeras oftare av låg- och medelinkomsttagare. Kalkon hamnar i större utsträckning på tallriken hos höginkomsttagare.

De mesta kasslerälskarna är Folkets partis väljare. Där är det hela 72 procent som serverar kassler till huvudrätt i dag. Samma val gör bara 38 procent av Renässans sympatisörer. Där är det i stället 16 procent som äter kalkon.

Framstegspartiet växte fram ur den isländska bonderörelsen. Därför är det inte helt oväntat att partiets anhängare är de som oftast äter lammkött. Ripa har flest förespråkare bland Centerpartiets väljare medan Socialdemokraternas sympatisörer i större utsträckning än andra lägger ripa på jultallriken.

Minst traditionstyngda är Piratpartiets anhängare. En av fyra av partiets väljare föredrar något annat som huvudrätt till jul - vilket kan vara allt från vegetariskt eller veganskt till fisk, ren och kyckling.

Här kan du läsa mer om islänningarnas favoriträtter på julafton.

Dagens citat

"Vi har undersökt lite vad det är som driver dem till att åka. Vi ser på forum och annat att människor söker sig hit på grund av att här finns jobb, ett starkt välfärdssystem och enligt vad som framkommer där är det enkelt att bosätta sig här."

Magnús Geir Eyjólfsson, Nato-anställd i Georgien, i RÚV om vad som får så många georgier att söka asyl på Island - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi skickar enorma mängder. Detta är tiotals försändelser om dagen de sista dagarna före jul och en hel del också inför nyåret, men inget i jämförelse med de sista dagarna före jul. ... Detta ökar hos oss för varje år som går och vi upplever att islänningar som är bosatta utomlands ivrigt vill upprätthålla isländska traditioner vid jul och ha sin traditionella mat på bordet."

Trausti Reynisson, vd för livsmedelsbutiken Nóatún, i Morgunblaðið om den allt större efterfrågan på typiska isländska matvaror från islänningar bosatta utomlands.

Allt fler islänningar nobbar jästa rockan dagen före julafton

Bara var tredje islänning äter rocka i dag på Þorláksmessa. Traditionen med den jästa fisken dagen före julafton blir allt svagare. Det är framför allt äldre män bosatta på landsbygden som håller den vid liv. Bland yngre islänningar i storstäderna är rockan allt mer sällsynt på tallriken. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Þorláksmessa firas på Island i dag den 23 december. Dagens före julafton högtidlighålls minnet av Þorlákur Þórhallsson, som var biskop på Skálholt från 1178 fram till sin död 1193. Han utsågs 1984 av katolska kyrkan till Islands skyddspatron.

Det var också under den katolska tiden - fram till reformationen 1550 - som rocka var relativt vanlig föda. I dag är det i regel klorocka som serveras, men även grårocka erbjuds på vissa ställen. Grårockan brukar anses vara något mildare i smaken. Den starka lukten gör att det är många som föredrar att äta rocka på restaurang i stället för i hemmet.

Inga isländska båtar fiskar just klorocka. Däremot är arten vanlig som bifångst. I år har det landats omkring 600 ton klorocka i isländska hamnar. Snittpriset på fiskmarknaderna är lågt - bara 13 isländska kronor per kilo.

Jäst rocka - en maträtt som till konsistensen påminner lite om lutfisk men som också kännetecknas av en frän lukt av ammoniak - har länge varit en tradition på Þorláksmessa. Men det är en tradition som försvagas.

Så sent som 2013 var det 42,1 procent av islänningarna som uppgav att de tänkte äta rocka dagen före julafton. I år har den andelen sjunkit till 34,5 procent, en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med 2016. Det är alltså 65,5 procent som ratar rockan.

Men i vissa grupper är rockan alltjämt ett givet inslag i julfirandets början. Bland islänningar som har fyllt 68 år är det 60 procent som i dag har rocka på menyn. Men bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det bara 20 procent som tänker äta rocka.

Traditionen med jäst rocka är också starkare på landsbygden och bland män. I många hushåll är det sannolikt två olika rätter som hamnar på tallrikarna - för det är bara 28 procent av kvinnorna som väljer den jästa fisken i dag medan 41 procent av männen gör samma val.

Centerpartiet och Framstegspartiet har bägge sitt starkaste stöd på landsbygden. Det är också här som rockans ställning är som starkast. Dagen före julafton är det 54 procent av Centerpartiets väljare och 47 procent av Framstegspartiets väljare som äter rocka. Piratpartiet har den största andelen unga storstadsväljare - och bland partiets sympatisörer är det bara 26 procent som mumsar på rocka i dag.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka på Þorláksmessa.

Jämnare i kampen om att vara islänningarnas favorittomte

Ljustjuven Kertasníkir behåller ställningen som Islands populäraste jultomten. Men pannslickaren Stúfur får allt fler förespråkare och är nu snart i kapp när det gäller popularitet. Även dörrsmällaren Hurðaskellir blir allt vanligare som favorittomte. Övriga tomtar är det få som är särskilt förtjusta i. Det visar en undersökning utförd av MMR.

De tretton isländska jultomtarna har en egen parad som börjar den 12 december och pågår fram till julafton. Varje dag anländer en ny tomte - och varje tomte passar då på att utföra en alldeles egen typ av hyss som ställer till det för invånarna på gården.

Jultomtarna har alltså inga goda avsikter. När de dyker upp är det som hämningslösa egoister som inte drar sig för att skapa problem för andra om de själva kan vinna på det. De är också ute efter att skrämma barn.

Att tomtarna från början faktiskt var skrämmande är något som tonats ned på senare år - inte minst för att majoriteten av islänningarna inte längre bor på gårdar där deras beteende kan orsaka svårigheter för de boende.

Kertasníkirs egenhet är att stjäla alla ljus. Denna tomte dyker upp på julafton den 24 december. Kanske är det också därför som Kertasníkir är den populäraste tomten av alla tretton.

Det är 30 procent av islänningarna som håller Kertasníkir som favorit, en lika stor andel som förra året. Men tvåan Stúfur - som slickar rent alla pannor - knappar in och nämns nu av 29 procent som den bästa tomten. Favoritrösterna har ökat med 5 procentenheter på bara ett år.

Ytterligare en tomte har en beundrarskara som mäts i tvåsiffriga procenttal. Det är dörrsmällaren Hurðaskellir som får 13 procent, en uppgång med 2 procentenheter jämfört med förra året.

Övriga tio jultomtar får inte mycket mer än ströröster. Köttjuven Ketkrókur får 7 procent (+1), fårtrakasseraren Stekkjarstaur 5 procent (+1), skyrslukaren Skyrgámur 4 procent (-1), fönstertittaren Gluggagægir 4 procent (oförändrat), mjölkkännaren Giljagaur med 2 procent (-2), korvslukaren Bjúgnakrækir 2 procent (-3), storsniffaren Gáttaþefur 2 procent (-1),  slevslickaren Þvörusleikir 1 procent (oförändrat), matskålsslickaren Askasleikir 1 procent (-1) och kastrullslickaren Pottaskefill 1 procent (oförändrat).

Män och kvinnor har i stor utsträckning olika åsikter om favorittomtar. Bland kvinnorna lägger 40 procent sin röst på Kertasníkir och 32 procent på Stúfur. Men bland männen är motsvarande siffror 19 procent och 27 procent.

Trean Hurðaskellir har fler anhängare bland män än bland kvinnor. Det är 14 procent av männen som håller honom som sin favorit medan 11 procent av kvinnorna tycker likadant.

Det är inte bara Kertasníkir som delar könen. Det gör också Ketkrókur - som är favorit hos 11 procent av männen men bara hos 2 procent av kvinnorna.

Här kan du läsa mer om de isländska jultomtarnas popularitet.

Dagens citat

"Nyår är som tidigare år. Det är fullbokat. Det är glädjande att julen har ökat de senaste åren. Den är inte lika efterfrågad som nyår men ökar."

Magnea Þórey Hjálmarsdóttir, vd för Icelandair hotels, i Fréttablaðið om bokningsläget inför jul- och nyårshelgerna.

Piratpartiets vice talman läxar upp pratglada ledamöter

Att ledamöter inte håller sig inom tidsgränserna när de står i alltingets talarstol tillhör vardagen. Och det är inte så att gränserna är lätta att missa. På talarstolen finns en lampa som lyser grönt när det är gott om tid kvar. När talartiden börjar närma sig slutet övergår det fasta gröna ljuset till ett blinkande grönt ljus. När tiden är ute lyser det rött.

Men det är inte den enda påminnelsen om talartiden. Talmannen har också en klocka. När en talare har börjat gå över tiden brukar talmannen slå försiktigt på klockan. Därefter blir slagen allt tätare och kraftfullare om talaren fortfarande inte slutat prata.

En som tröttnat på detta är Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet och femte vice talman. Under gårdagens debatt om regeringens budgetproposition för 2017 var det flera som drog över tiden. Därför uppmanade han samtliga ledamöter att respektera talartiden. Han gav också en liten lektion i hur systemet är tänkt:

"För närmare förtydligande fungerar detta så att när talartiden är slut och en röd lampa tänds slår talmannen två gånger lätt där klubban ligger. Det meddelar att talmannen börjar slå på klockan. Jag slår så löst med tre sekunders mellanrum. När talare har dragit över 15 sekunder börjar det obrutna klockklingandet. Så att talare inser vad detta för människor som sitter hemma så är detta klockklingande mycket obehagligt. Det förstör talen och det förstör så att människor heller inte orkar lyssna på talen."

Om Jón Þór Ólafssons uppmaning får någon effekt återstår att se. Även efter hans uppläxning var det ledamöter som fortsatte att inte hålla sig inom tidsgränsen.

Plastgran vanligast på Island under julen

Plastgran fortsätter att vara vanligast i isländska hem under julen. En konstgjord gran finns i drygt hälften av hushållen - medan var tredje islänning föredrar en riktig gran. Bara en av åtta avstår helt och hållet från julgran. Det är främst låginkomsttagare som inte skaffar någon gran. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Utbudet av julgranar som odlas på Island ökar från år till år samtidigt som importen minskar. Men hushållen som väljer levande gran växer inte. Plastgran är betydligt populärare.

I år är det 54,8 procent som väljer plastgran, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med julen 2016. Ett levande träd finns i 32,2 procent av de isländska hushållen, en minskning med 0,1 procentenheter. Dessutom är det 13 procent, en nedgång med 0,7 procentenheter, som ratar alla typer av gran.

Levande julgran är det i synnerhet män, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i huvudstadsregionen och höginkomsttagare som väljer. Plastgran finns i större utsträckning på landsbygden.

Att ha gran är allra viktigast för Centerpartiets väljare. Här är det 75 procent som väljer plastgran och 25 procent som väljer levande gran - men ingen som avstår från gran. Nästan lika viktig är något slags gran för Folkets partis sympatisörer. Där är det bara 2 procent som nobbar både plastgran och riktig gran.

Inom Folkets parti har levande gran en svag ställning. Bara 19 procent ordnar ett levande träd medan 79 procent pryder hemmet med en plastgran.

Anhängare till Renässans är den enda väljargruppen där en majoritet skaffar levande gran. Här är det 53 procent som har riktig julgran medan 40 procent har plastgran.

Avstår från gran gör oftast Piratpartiets och Gröna vänsterns sympatisörer. Där saknas gran i 16 procent av hushållen.

Här kan du läsa mer om islänningarnas förhållande till julgran.

Regeringen ändrar sig - asylsökande får julbonus

518 asylsökande går inte miste om den traditionella julbonusen. Regeringen lägger 4,6 miljoner isländska kronor på en extra utbetalning till de personer som just nu väntar på besked om att få stanna på Island. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande. Beslutet betyder att matpengen dubblas under julveckan.

Att få en bonus under december är tradition på Island. Det är inte bara löntagare som får en extra slant avsedd för särskilda inköp som hör till julen. Även personer som får arbetslöshetsersättning, pension och socialbidrag får en bonus.

Tidigare har också asylsökande fått en julbonus. Men tidigare i år skrotades den regeln. Det innebar att de 518 asylsökande som just nu väntar på besked om att få stanna skulle få nöja sig med det vanliga beloppet. Det innebär 8 000 isländska kronor i veckan i matpengar för vuxna och 5 000 för barn.

I slutet på november vände sig Útlendingastofnun till de tre kommuner som har hand om asylsökande - Reykjavík, Hafnarfjörður och Reykjanesbær - och meddelade i ett brev att det inte längre fanns någon skyldighet att stå för en julbonus. Eftersom ingen av kommunerna skulle få ersättning för bonusen från staten ansåg de sig inte längre kunna betala ut den.

Bonusen hade gett asylsökande dubblad matpeng under julveckan. För vuxna hade beloppet blivit 16 000 kronor och för barn 10 000 kronor.

Nu ändrar sig regeringen. Den öronmärker 4,6 miljoner isländska kronor åt julbonus för asylsökande. Beslutet innebär att de denna vecka får dubbelt så mycket pengar till mat. Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i ett pressmeddelande att det är viktigt att reglerna är konsekventa:

"Det är glädjande att regeringen nu kan reagera på detta sätt. Jag anser att det är mycket viktigt att fall som dessa har en tydlig gång när vi ser till framtiden så att det inte skapas osäkerhet eller diskriminering från ett år till ett annat och vi kommer i fortsättningen att arbeta för att det ska ske."

Reglerna om julbonus försvann när den nya utlänningslagen klubbades tidigare i år. Det nya regelverket är avsevärt tydligare än det förra. Då var det snarare tradition än krav på julbonus. Utbetalningarna har i vissa fall också varierat från år till år. Förra julen fick exempelvis inte barn någon extra matpeng.

Innan beslutet revs upp fick regeringen kritik för att ha avskaffat bonusen. Sema Erla Serdar, som är ordförande för Solaris som arbetar för asylsökandes och flyktingars rättigheter, sade till RÚV att hon inte förstod vad som låg bakom den politiska kursändringen i frågan:

"Detta beslut är naturligtvis helt absurt. Jag har inte sett några hållbara argument för varför detta görs och jag kan inte ens föreställa mig vilka argument som skulle kunna finnas för att rättfärdiga sådana åtgärder. Där särbehandlas naturligtvis en grupp vilket är oförståeligt och omänskligt. Detta är naturligtvis inte summor som har stor betydelse för staten eller kommunerna, men detta kan naturligtvis ha betydelse för individer och familjer som helt enkelt inte äger något."

Här kan du läsa mer om julbonusen till asylsökande.

Dagens citat

"Islands inställning har varit mycket tydlig. Vi stödjer den tvåstatslösning där Jerusalems ställning i slutändan avgörs genom ett avtal mellan israeler och palestinier. ... Vi fortsätter att mana till besinning och fördömer allt våld."

Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son i Morgunblaðið om att Island i FN i går röstade för den resolution som fördömer USA:s president Donald Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

Bara var tredje islänning skickar traditionella julkort

Allt färre islänningar skriver julkort som de lägger på brevlådan. I år är det bara var tredje som postar en julhälsning. Men det är fler och fler som i stället väljer att skicka digitala hälsningar till släkt och vänner. Det är framför allt unga islänningar och personer bosatta i Reykjavíkområdet som helt avstår från att skriva julkort. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Traditionella julkort blir allt ovanligare. När MMR för två år sedan ställde samma fråga var det 46,8 procent som svarade att de skickade julhälsningar med post. I år är den siffran nere på 33,6 procent, en minskning med 4,7 procentenheter jämfört med förra året.

Under samma period har islänningarna som skickar elektroniska julhälsningar ökat. Inför denna jul är det 13,1 procent som skickar digitala julkort, en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med 2016. Vidare är det 8,1 procent som sänder både traditionella och elektroniska hälsningar, en uppgång med 1,3 procentenheter.

Men allt fler avstår också helt och hållet från att skriva julkort. I år är det 45,2 procent som inte skickar några julhälsningar alls, en ökning med 1,7 procentenheter.

Julkort är något av en generationsfråga. Bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det 72 procent som ratar julhälsningar. Samma val gör bara 18 procent av de islänningar som har fyllt 68 år.

Män, personer bosatta i Reykjavíkområdet och låginkomsttagare väljer oftare än andra bort julkort.

Här kan du läsa mer om julkortens dalande popularitet.

Ett av fem asylsökande barn på Island var under 18 år

Strömmen av asylsökande till Island har mattats av under hösten. Nu ser inte antalet ansökningar ut att bli högre än under 2016. Under årets första elva månader var det 1 033 personer som sökte asyl på Island. Bland de asylsökande som sade sig vara under 18 år var det i själva verket bara var femte som inte bedömdes vara myndig. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Länge såg det ut som att 2017 skulle bli ett nytt rekordår för asylsökande till Island. Förra året var det 1 132 personer som sökte asyl i landet. I år pekade prognoserna mot att antalet kunde bli det dubbla. Men under hösten har antalet asylsökande minskat kraftigt.

Fram till augusti sattes det varje månad rekord för antalet ansökningar. Sedan dess har ansökningarna alltså minskat dramatiskt. I november var det bara 67 personer som sökte asyl, vilket kan jämföras med 256 ansökningar i november 2016 - det högsta antalet någonsin under en enda månad.

En majoritet av ansökningarna om asyl görs av personer som kommer från säkra länder. Av de 67 som sökte asyl i november kom 15 personer från Albanien och 14 personer från Georgien. Medborgare i dessa två länder har mycket små möjligheter att få stanna på Island.

Betydligt bättre chanser har irakier. Under november var det tolv personer från Irak som sökte asyl på Island. De övriga 26 ansökningarna kom från personer från 14 olika länder.

Även män fortsätter att vara i majoritet bland de asylsökande. Under november var det 44 män, elva kvinnor, åtta pojkar och fyra flickor som sökte en fristad på Island.

Under årets elva första månader var det 1 033 personer som sökte asyl. Den största gruppen med 286 personer kom från Georgien följt av Albanien med 251 personer, Irak med 99 personer, Makedonien med 51 personer, Syrien med 33 personer, Pakistan och Somalia med 30 personer var, Iran med 21 personer, Serbien med 17 personer samt Afghanistan och Kosovo med 16 personer var.

Ansökningarna från Georgien tog fart i våras när visumkravet till Schengenområdet för georgiska medborgare slopades. Dessförinnan kom en majoritet av de asylsökande från Balkan. Gemensamt är att det i dessa länder cirkulerar rykten om att det skulle vara lätt att få stanna på Island samtidigt som det finns gott om jobb och ett fungerande välfärdssystem.

Under samma period behandlades 1 198 ansökningar om asyl. Det var 115 personer som fick uppehållstillstånd på Island medan 289 personer fick avslag. Vidare var det 228 personer som utvisades med hänvisning till Dublinkonventionen, 37 personer som redan fått asyl i ett annat land och 529 ansökningar som slutbehandlades på annat sätt - vilket för det mesta innebär att de frivilligt lämnat landet.

Det var från januari till november 34 irakier som fick stanna på Island. Näst flest beviljade ansökningar kom från Afghanistan med 25 personer följt av Syrien med 13 personer.

Bland årets hittills 1 033 asylsökande är det 24 personer som sagt sig vara ensamkommande barn. Men Útlendingastofnuns bedömning av deras ålder visar ofta något annat. Bara fyra personer var omyndiga enligt myndighetens analys. Resterande fjorton personer ansågs med säkerhet ha fyllt 18 år och hade således uppgivit en ålder som Útlendingastofnun bedömde som osann.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Statsminister kräver inte Sigríður Á. Andersens avgång

Finansminister Bjarni Benediktsson anser att saken är utagerad. Men statsminister Katrín Jakobsdóttir håller inte med. Däremot tänker hon inte begära justitieminister Sigríður Á. Andersens avgång - trots att hennes sätt att handplocka domare till landsrätten bröt mot isländsk lag. Sigríður Á. Andersen har heller inga planer på att avgå.

När justitieminister Sigríður Á. Andersen inte valde de mest meriterade kandidaterna som domare i landsrätten, en ny domstol som inrättas vid årsskiftet, bröt hon mot förvaltningslagen. Det fastslog Hæstiréttur Íslands i tisdags.

Två av de domare som ratats av ministern valde att stämma staten. De fick alltså inte bara rätt. De tilldömdes också 700 000 isländska kronor var i skadestånd. Dessutom fick staten stå för rättegångskostnaderna på 2 miljoner.

Sigríður Á. Andersen sågade domen och ansåg att den var felaktig. Svaret på kritiken blev att hon lovade en översyn av reglerna för utnämningar av domare.

Kritiken mot Sigríður Á. Andersen har inte bara handlat om att hon gjorde en helt annan bedömning än den nämnd som ansvarade för att ranka kandidaternas lämplighet. De kandidater som hon valde bort var också personer som hon själv haft konflikter med. Hon förnekade dock att hon av politiska skäl handplockat domare.

Utnämningarna godkändes av alltinget före sommaruppehållet. Då regerade Självständighetspartiet i koalition med Renässans och Ljus framtid. Gröna vänstern satt då i opposition - och riktade hård kritik mot Sigríður Á. Andersens hantering av frågan. Nu är tonen betydligt mjukare.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att hon då inte tillhörde de alltingsledamöter som krävde justitieministerns avgång. Inte heller nu anser hon att Sigríður Á. Andersen bör lämna sitt uppdrag:

"Jag tar naturligtvis denna dom på allvar. Där framkommer punkter som i våras framkom i minoritetens nämndutlåtande, som jag själv och flera andra stod bakom. Så jag anser att vi ska ta denna utgång på allvar. Vi ska lära av den och se över och granska lagar och regelverket kring rättsprocessreglerna så att en sådan sak inte upprepar sig."

I ett mejl till Kjarninn skriver Katrín Jakobsdóttir att Sigríður Á. Andersen inte varit tillräckligt grundlig när det gäller underlaget för utnämningarna. Enligt Vísir ska inte heller några andra av Gröna vänsterns ledamöter i alltinget ha krävt justitieministerns avgång.

Finansminister Bjarni Benediktsson ser däremot inget behov av någon ytterligare utredning. Han säger i Morgunblaðið att hans förtroende för Sigríður Á. Andersen är orubbat trots den fällande domen:

"För min del ser jag inget skäl till att undersöka saken ytterligare och att saken är fullständigt undersökt. Domen talar sitt språk och ministern har reagerat på den. Men om det är tingets vilja att utreda vissa punkter så anser jag att det i sig är svårt för mig att kritisera det."

Men det finns självständighetspartister i alltinget som inte tycks dela Bjarni Benediktssons uppfattning. Frågan diskuterades i går i konstitutions- och tillsynsnämnden. Där röstade samtliga ledamöter - inklusive Självständighetspartiets två representanter - för Piratpartiets förslag om att begära in samtliga relevanta handlingar från justitiedepartementet och att kalla in experter för en analys av justitieministerns ställning efter den fällande domen. Det mötet kommer att hållas först efter nyår.

Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir, som är ordförande för nämnden, säger till Vísir att domen från Hæstiréttur Íslands är mycket tydlig i sin kritik mot Sigríður Á. Andersen. Hon befarar att den påverkar förtroendet för den nyinrättade landsrätten negativt:

"Det är djupt bedrövligt att allmänhetens förtroende försvagas för en så viktig institution i samhället."

Här kan du läsa mer om domen mot Sigríður Á. Andersen.