fredag 10 november 2017

Allt närmare trepartiregering ledd av Katrín Jakobsdóttir

Island kommer allt närmare en regering med Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Och den troligaste statsministern i en sådan koalition är Katrín Jakobsdóttir. Men inom Gröna vänstern går åsikterna isär om att regera ihop med Självständighetspartiet. I dagsläget tycks få andra vägar vara framkomliga.

Senast i morgon väntas president Guðni Th. Jóhannesson utse en ny regeringsbildare. Sedan Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir avsade sig uppdraget i måndags har en rad informella diskussioner mellan partiledarna ägt rum. Det är bara Folkets parti som står helt utanför samtalen.

Katrín Jakobsdóttirs försök att bilda regering strandade i måndags på att Framstegspartiet efterlyste en starkare majoritet och en koalition som förenade vänster och höger. Innan hon vände sig till presidenten uppmanades hon av Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson att inleda förhandlingar även med Självständighetspartiet.

Nu är överläggningar mellan dessa tre partier det mest sannolika regeringsalternativet. Det är den lösning som Framstegspartiet förespråkar. Partiet har med sina åtta mandat en nyckelroll. Framstegspartiet är det nämligen få som inte kan tänka sig att regera med. Däremot finns det av olika skäl partier som vill undvika att gå i koalition med Centerpartiet, Folkets parti och Piratpartiet.

Ett alternativ som diskuterats är Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Centerpartiet och Folkets parti. Det är dock långt ifrån någon önskedröm för Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Och Sigurður Ingi Jóhannsson säger till Vísir att det inte är den regering som han själv föredrar:
"Den skulle inte ha detta breda anslag. Jag är inte säker på att den skulle skapa mycket frid eller enighet i samhället."
Självständighetspartiet gjorde ett ganska svagt val. Om inte partiet ingår i nästa regering är Bjarni Benediktssons position som partiledare hotad. Han är därför av flera skäl mycket angelägen om att inte behöva gå i opposition.

Det innebär att Gröna vänstern kan ställa tuffa krav i förhandlingar. Ett sådant är att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister. Hon kommer knappast att sätta sig i en koalition med Självständighetspartiet utan att få posten som regeringschef.

Vem som i så fall skulle få det formella uppdraget att bilda regering blir enligt Bjarni Benediktsson en förhandlingsfråga. Han säger till Vísir att de informella diskussionerna mellan partierna inte nått så långt att där dykt upp några olösliga problem:
"Jag tycker inte att man kan säga att vi har kommit till det läge där det finns någon speciell stötesten."
Att Katrín Jakobsdóttir inte redan i måndags skulle börja förhandla med Bjarni Benediktsson var väntat. Hon har själv argumenterat för en regering från vänster till mitten. Att samarbeta med Självständighetspartiet är kontroversiellt inom stora delar av Gröna vänstern.

För den storstadsfalang som Katrín Jakobsdóttir företräder är Självständighetspartiet huvudmotståndaren. Därför kan hon inte direkt vända sig till partiet utan att riskera hård intern kritik.

Men på landsbygden är stämningarna annorlunda. Där är det många som anser att oförändrad fiske-, jordbruks- och EU-politik är de viktigaste frågorna. Inom dessa områden kommer Gröna vänstern inte ha några problem att regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Björn Valur Gíslason, tidigare vice ordförande, tillhör Gröna vänsterns landsbygdsfalang. Han skriver i ett blogginlägg att han helst vill se en koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet under Katrín Jakobsdóttirs ledning:
"En regering med dessa tre partier skulle inte ges sig in i stora eller omstridda systemförändringar oavsett om det gäller grundlagsfrågan, inom fisket eller lantbruket för att ta några exempel. Den skulle i stället kunna koncentrera sig på mindre omstridda frågor och att ytterligare stärka sjukvårds- och välfärdssystemet. En regering med Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet skulle ha möjlighet att göra bra saker samtidigt som den skulle skapa politisk stabilitet i landet."
Här kan du läsa mer om försöken att bilda ny regering.