Katrín Jakobsdóttir får i dag av president Guðni Th. Jóhannesson uppdraget att bilda regering. I morgon får de tre koalitionspartierna ta ställning till den regeringsförklaring som förhandlats fram. Om alla säger ja påbörjas arbetet med att ta fram en ny budget. Då kan också regeringen tillträda redan på torsdag.Klockan 10.30 i dag anländer Katrín Jakobsdóttir till Guðni Th. Jóhannessons residens på Bessastaðir. Där kommer Gröna vänsterns ledare få det formella uppdraget att bilda regering. Att det är just hon som är kallad till presidenten bekräftar i praktiken att hon är den som är tilltänkt som statsminister.
Den regeringsförklaring som förhandlats fram under de senaste veckorna presenterades i går översiktligt för de tre partiernas alltingsgrupper. Samtliga koalitionspartier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har kallat till styrelsemöten i morgon eftermiddag. Där får de säga ja eller nej till regeringsförklaringen.
Inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet väntas inget annat än bred uppslutning bakom innehållet. För Katrín Jakobsdóttir är läget annorlunda. Hon kommer med all sannolikhet att få stöd av en klar majoritet - men frågan är om de kritiska rösterna blir tillräckligt starka för att utgöra ett verkligt bekymmer.
När Gröna vänstern inledde regeringsförhandlingarna var det två i den egna alltingsgruppen - Rósa Björk Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson - som röstade nej. Bägge säger till RÚV att de ännu inte tagit ställning till regeringsförklaringen. Det gör de först under morgondagens partistyrelsemöte.
Inga detaljer har läckt ut om innehållet. Men det sägs att det i regeringsförklaringen i allmänna ordalag talas om vikten av politisk stabilitet. Det talas också om satsningar på hälso- och sjukvård, utbildning, infrastruktur och glesbygd. Det totala skattetrycket kommer inte att öka.
Den nya regeringen får elva ministrar. Självständighetspartiet får fem ministerposter och Framstegspartiet och Gröna vänstern tre ministerposter var. Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon - som suttit i alltinget i 34 år - utses sannolikt till talman. Beslutet ryktas ha föregåtts av långa diskussioner med Självständighetspartiet som gärna ville välja en av de egna till uppdraget.
Tre ordförandeposter i alltingets nämnder går inte till regeringspartier. De nämnder som de vill släppa ifrån sig är tillsyns- och konstitutionsnämnden, välfärdsnämnden och miljö- och kommunikationsnämnden. Ordförandeposterna brukar fördelas efter partiernas storlek - vilket betyder att de går till Centerpartiet, Socialdemokraterna och Piratpartiet.
Om regeringssamarbetet får klartecken kan den nya regeringen tillträda redan på torsdag. Då presenteras också de nya ministrarna. Under dagen håller de tre partiledarna enskilda möten med ledamöterna för att diskutera just ministerposterna.
Ett möte hölls i går även med ledarna för de fem övriga partierna i alltinget. Där diskuterades det kommande arbetet. Resultatet blev att alltinget sannolikt samlas för första gången den 15 december.
De tre koalitionspartierna ställde den blivande oppositionen inför två alternativ. Det ena var att sammankalla alltinget redan till den 1 december. Då skulle regeringen inte hinna ta fram någon egen budgetproposition. I stället skulle den presentera det förslag som lades fram av den förra regeringen men som aldrig klubbades.
Det förslaget stod alltså Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid bakom. De nya koalitionspartierna skulle inte lägga fram propositionen oförändrad utan med vissa ändringsförslag och en ny inledning som skulle presentera vilka frågor de vill fokusera på under mandatperioden.
Men oppositionen sade nej. De föredrog en helt ny budget att ta ställning till. En sådan tar längre tid att ta fram. Därför är det alltså troligt att det dröjer ytterligare drygt två veckor innan alltinget kan samlas.
Den sena budgeten medför i sin tur att alltingets ledamöter knappast kan räkna med att ta julledigt långt före julafton. En annan fråga som regeringen vill lösa direkt gäller lagen om upprättelse. Möjligheten att få upprättelse - som var den fråga som utlöste regeringskrisen och tvingade fram nyvalet - avskaffades nyligen.
Beslutet togs utan det traditionella samrådet med jurister. Det innebär att det i nuläget är omöjligt för vissa personer som avtjänat fängelsestraff att få vissa medborgerliga rättigheter. Lagen ställer krav på obefläckat rykte för att exempelvis sitta i bolagsstyrelser, kandidera till allmänna val och arbeta som advokat.
Det som röstades bort av alltinget före nyvalet var möjligheten till upprättelse. Men lagkravet på obefläckat rykte kvarstår. Innan den bestämmelsen förändrats är vissa rättigheter alltså utom räckhåll för vissa fängelsedömda. Det är en lucka i lagen som regeringen vill åtgärda så snart som möjligt.
Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.
