Regeringen räknar i sin första budget med en fortsatt stark ekonomi även under 2018. Men enligt finansminister Bjarni Benediktsson har toppen på den rådande högkonjunkturen nu nåtts. Tillväxten väntas bli något lägre under de närmaste åren.
Överskottet tros under 2018 bli 35 miljarder isländska kronor - vilket motsvarar 1,3 procent av BNP. Det är mindre än de 44 miljarder som väntades bli överskottet för den budget - som aldrig klubbades på grund av regeringskrisen - som den förra regeringen lade fram för nästa år.
Utgifterna ökar under 2018 med 15 miljarder isländska kronor. Samtidigt väntas statsskulden minska med omkring 50 miljarder.
Den största satsningen görs på hälso- och sjukvård. Regeringens anslag ökar med 21 miljarder jämfört med 2017 års budget. Hälften av pengarna går till sjukhus och vårdcentraler. De nya resurserna öronmärks för både förbättrad tillgänglighet och inköp av ny utrustning. Dessutom går 4,2 miljarder till inköp av läkemedel.
En del av satsningen består av ökade subventioner av tandläkarkostnader för pensionärer och invalider. Där ingår också 1,2 miljarder för bygget av ett nytt universitetssjukhus.
I budgetpropositionen talas det om Islands ansvar för att efterleva internationella klimatavtal. Men koldioxidskatten höjs med 50 procent i stället för 100 procent - den höjning som fanns i den ekonomiska planen för 2018 till 2022. Skatten ska dock höjas ytterligare under de kommande åren.
I budgetpropositionen talas det om Islands ansvar för att efterleva internationella klimatavtal. Men koldioxidskatten höjs med 50 procent i stället för 100 procent - den höjning som fanns i den ekonomiska planen för 2018 till 2022. Skatten ska dock höjas ytterligare under de kommande åren.
En helhetssyn på beskattningen av fordon och bränslen ska tas fram. I väntan på att den är klar förlängs skatterabatterna för elbilar och hybridfordon.
Anslagen till gymnasie- och högskoleutbildning höjs med 3,8 miljarder. Dessutom läggs 500 miljoner på utveckling av språkteknologi på isländska. Målet är att isländska ska kunna användas till en rad olika typer av utrustning.
Nästan lika mycket - 3,6 miljarder - är anslagshöjningen på kommunikationsområdet. Det betyder i praktiken att utbyggnad och förbättring av vägnätet kommer att fortsätta, men inte alls i den takt som många hoppats. En rad efterlängtade projekt blir utan pengar även nästa år.
Äldre ska kunna tjäna mer på att jobba extra efter pensionen genom att fribeloppet höjs till 100 000 isländska kronor. Kapitalinkomstskatten höjs från 20 till 22 procent. Höjningen beräknas ge 1,6 miljarder till statskassan.
På jämställdhetsområdet märks 400 miljoner för en åtgärdsplan mot sexualbrott.
Särskilda resurser ges också till Storbritanniens utträde ur EU. Anslagen ska säkra att Island även efter utträdet har minst lika starka relationer med Storbritannien som i dag. Inte minst är det en högt prioriterad fråga att handeln kan fortsätta på samma sätt.
Däremot blir det inget av det avskaffande av bokmomsen som branschen hoppats på. Regeringen tänker se över momsen inte bara på böcker utan även för musik och andra typer av publiceringar på isländska. I regeringsförklaringen beskrevs avskaffandet av bokmomsen som ett första steg. Nu talas det i stället om sänkt moms.
En pågående utredning om den isländska mediebranschen kan också komma att påverka regeringens politik. Det kan bli aktuellt med skatteförändringar som till exempel slopad moms.
Ovan kan du se Bjarni Benediktssons presentation av budgetpropositionen och här kan du läsa den i sin helhet.
