USA vill lägga 14,4 miljoner dollar på ombyggnad av hangarer i Keflavík. Natos närvaro på Island har ökat dramatiskt de senaste åren - och nu vill statsminister Katrín Jakobsdóttir få besked om USA:s planer i landet. Det nyvaknade intresset för Island är en följd av allt fler ryska ubåtar rör sig i Nordatlanten.
På president Donald Trumps bord ligger nu USA:s försvarsbudget för 2018. I den ingår en investering på 14,4 miljoner dollar på den tidigare Nato-basen i Keflavík. Pengarna ska gå till ombyggnad av hangarer så att de kan rymma övervakningsplan av typen P8 Poseidon.
Nato-basen i Keflavík avvecklades 2006 när de sista amerikanska styrkorna lämnade Island. Nato disponerar dock alltjämt flera byggnader på flygplatsområdet och viss administrativ personal finns stationerad på Island.
Basen avvecklades eftersom Island blivit ointressant ur säkerhetssynpunkt. Men sedan dess har läget förändrats. Relationerna mellan USA och Ryssland har blivit frostigare. Samtidigt rör sig allt fler ryska ubåtar i Nordatlanten. Vid åtskilliga tillfällen har ryskt stridsflyg också rört sig just utanför isländskt luftrum.
Sedan 2008 har Nato-länder periodvis patrullerat isländskt luftrum. Hittills i år har Nato-flyg funnits i Keflavík i 122 dagar - det i särklass högsta antalet sedan patrulleringens början. Under 2016 - som även det var ett rekordår - fanns Nato-flyg på Island i 77 dagar. Under patrulleringsuppdragen finns upp till 300 Nato-anställda i landet.
Om Donald Trump godkänner försvarsbudgeten kommer en av hangarerna att byggas om. Nya och större portar och nytt och hårdare golv behövs för att den ska kunna hysa Poseidon P8.
Det återfunna intresset för Island har en enkel förklaring. Det säger Magnus Nordenman vid tankesmedjan Atlantic Council till Foreign Policy:
"Iceland is key. ... It’s the unsinkable aircraft carrier in the middle of the Atlantic that you can fly from."
Den amerikanska närvaron på Island regleras i ett avtal från 1951. Det har därefter uppdaterats vid flera tillfällen. Det nuvarande avtalet ger inte utrymme för någon permanent amerikansk styrka i Keflavík. Någon sådan ska heller inte finnas i planerna. Det säger utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson till RÚV. Men hans bedömning är att säkerhetsläget har förändrats avsevärt:
"Det har bekräftats av dem som känner till detta och det har framkommit i den allmänna debatten att detta till och med är mer aktivitet än vad det var under kalla krigets dagar. Vi befinner oss inte alls på samma plats som då. Vi definierar inte ryssarna som en fientligt sinnad nation. Detta är alls inte i motsvarighet med det som var under kalla krigets dagar, men det förändrar inte att denna ökande trafik kallar på övervakning och därför har Natos medlemsländer och Nato lagt ökad vikt vid detta område."
Jim Townsend, tidigare biträdande försvarsminister i USA, har en liknande bild av utvecklingen. Han säger till RÚV att Nato nu riktar allt större resurser mot havsområdet mellan Storbritannien, Island och Grönland:
"Jag har alltid föreställt mig Island som korken i flaskan. Island ligger i mitten. Och Island har alltid präglats av sitt geografiska läge. Landets läge bestämmer dess öde. Och på en plats där spänningar kan öka snabbt. Dessutom finns här viktiga farleder till många nationer och det senaste århundradet har det för islänningarna varit så att olika nationer, som vill styra landet, har varit ute efter det och därmed kontrollera farlederna."
En rapport från Center for a New American Security skissar ett scenario där relationen mellan Island och Nato försämras dramatiskt. Det börjar med ett alltingsval där Ryssland lyckas påverka utgången. Med en ryssvänlig statsminister stoppas först Natos flygövervakning. Därefter river Island upp den viktiga havskabeln till Kanada.
Slutsatsen i rapporten är att Islands strategiska läge inte kan underskattas. Trots att Islands bidrag är litet går det enligt institutet inte att tänka sig en situation där Natos intressen kan försvaras utan Island.
Statsminister Katrín Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern anser att Island ska lämna Nato. Det är dock ingen fråga som partiet kommer att driva under mandatperioden. Koalitionspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet förespråkar bägge fortsatt Nato-medlemskap.
Natos ökade närvaro engagerar också Katrín Jakobsdóttir. Hon säger till RÚV att hon har vänt sig till utrikesdepartementet för att få svar på hur USA:s planer för Island ser ut. En fråga som hon vill ska besvaras är om de planerade investeringarna i Keflavík är förenliga med det befintliga försvarsavtalet mellan länderna:
"Det kommer kanske inte som någon överraskning efter de debatter som har varit om beredskap - i synnerhet i havet runt omkring oss. Jag har också talat med utrikesministern om saken och det är inte så att det blir någon fast närvaro på lång sikt här i landet, vilket enligt min mening är viktigt."
Utrikesdepartementets inställning är att ombyggnationen av hangaren i Keflavík inte går utanför det gällande avtalet mellan USA och Island.
Här kan du läsa mer om Island och Nato.
