
I tre veckor har myndigheterna haft förhöjd beredskap vid Öræfajökull. Fler undersökningar har utförts i närområdet. Ny mätutrustning för jordskalv, vattenstånd och rörelser i jordskorpan har placerats ut.
Civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir höll i går ett nytt möte tillsammans med experter och forskare. Beslutet var att behålla den förhöjda beredskapen. Öræfajökull visar fortfarande tecken på ovanlig aktivitet. Men det finns inget som tyder på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående.
Den senaste veckan har omkring 160 jordskalv registrerats i Öræfajökull. Det rör sig om små skalv med epicentrum i anslutning till vulkanens krater. Skalven sker i regel på upp till en mils djup. Så många skalv har tidigare inte inträffat i området på så kort tid.
Jordskalven tyder på att magma strömmar in på två till sex kilometers djup. Ett annat tecken på magmarörelser är förändringar i jordskorpan på glaciärens södra sida. Det är där som glaciären expanderar till följd av den nya magman.
Även den geotermiska aktiviteten vid Öræfajökull fortsätter. Den kaldera som uppstod på glaciärens yta för ungefär en månad sedan fortsätter att utvidgas och fördjupas. Det är jordvärme som får istäcket att smälta. Smältvattnet strömmar sedan mot Atlanten genom älven Kvíá.
Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att Öræfajökull nu kan läggas till på den lista över de fem mest kraftfulla isländska vulkanerna som rör sig mot ett utbrott. Ytterligare två av dem - Bárðarbunga och Grímsvötn - ligger precis som Öræfajökull i Vatnajökull. Dessutom är det Hekla och Katla:
"De starkaste visar just nu samtliga otvetydiga tecken. Det är kanske det som är nytt med detta. Dessa, våra största vulkaner, är samtliga på bettet just nu och ingen skulle bli förvånad om någon av dem snart fick ett utbrott."Vulkanologen Þorvaldur Þórðarson säger till RÚV att Öræfajökull kan jämföras med Agung i Indonesien. Den största faran med ett utbrott kan vara askpelaren. Den kan stiga till flera mils höjd - och riskerar då att kollapsa. Det hände när Öræfajökull erupterade 1362. Då orsakade den kollapsade askpelaren enorma översvämningar:
"Dessa vulkaniska moln rör sig mycket snabbt, över 100 meter i sekunden, och det tar dem mycket kort tid efter att de bildas till att komma ned på låglandet, några minuter. Det är en del i det som oroar oss när det gäller ett vulkanutbrott i Öræfajökull - i synnerhet eftersom utbrottet 1362 började just med sådana lavafloder som rusade nedför fjällets sluttningar och drog in över den trakt som hette Litla-Hérað och ödelade sannolikt den trakten. Agung gör likadant."När tefran från en sådan lavaflod möter glaciärens istäcke har den en temperatur på 300 till 600 grader. Den smälter då isen med enorm hastighet. Flödena vid sådana översvämningar kan nå upp till 20 000 kubikmeter i sekunden. Och vattnet kan bli så varmt att det kan skålla människor. Det uppger Veðurstofa Íslands i den senaste riskbedömningen av ett utbrott i Öræfajökull.
Här kan du läsa mer om utvecklingen i Öræfajökull.