En utökad skyddszon för valfångst i Faxaflói. Det var ett av Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs sista beslut som fiske- och jordbruksminister. Men det fredade området kan bli kortvarigt - men också en stridsfråga. När en av hennes företrädare tog ett liknande beslut revs det upp direkt efter ett regeringsskifte. Även då ingick Framstegspartiet i regeringen.
Valskådning är i dag en näringsgren som skapar betydligt fler jobb och större intäkter än valfångst. Sedan länge är stämningen mellan fångstmän och turistnäringen allt annat än god. De företag som ägnar sig åt valskådning hävdar att jakten skrämmer bort både besökare och valar. Fångstmännen anser att näringarna kan existera sida vid sida.
Att valskådningen från Reykjavík blir allt sämre är ett faktum. Andelen turer där inga djur syns till ökar. Dessutom är det i allt större utsträckning mindre djur som siktas i Faxaflói, den bukt som båtarna seglar i.
Vikval har varit en av de allra vanligaste arterna i Faxaflói. I år har den inte bara gäckat valskådningsbåtarna. Det är också den art som jagas i bukten. Men sommarens jakt gick dåligt. När rederiet ÍP Útgerð avbröt säsongens jakt i mitten på september hade bara sjutton djur jagats. Det är det lägsta antalet sedan jakten återupptogs 2006.
Den vikval som finns i Faxaflói har hållit sig på större djup. Det gör den svårare att få syn på för såväl valskådare som fångstmän. Gunnar Bergmann Jónsson, vd för ÍP Útgerð, säger i Fréttablaðið att dåligt väder är en av förklaringarna till den misslyckade jakten. Huvudproblemet är dock färre vikvalar:
"Oavsett orsaken är det uppenbart mindre av vikval i dessa områden. Beståndet på 40 000 djur som finns här någonstans är inte dött, men det har kanske rört sig mycket längre norrut eller uppehåller sig vid Grönlands östkust."
ÍP Útgerð kommer inte heller i år att kunna möta efterfrågan. Därför kommer företaget enligt RÚV att åter importera vikval från Norge.
Rederiet tänker fortsätta jakten nästa sommar. Men det ser inte ut att bli lättare då.
Ett av den avgående fiske- och jordbruksministern Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs sista beslut var nämligen att utöka skyddszonen i Faxaflói. Det innebär att valfångst inte är tillåten i nästan hela bukten - från Garðskagavíti på Suðurnes i söder till Skógarnes på Snæfellsnes i norr. Dessutom skyddas Eyjafjörður och Skjálfandi på norra Island från Siglunes i väster via Lágey och Tjörnesviti i öster.
Den som bryter mot reglerna straffas med böter. Upprepade brott kan ge upp till sex månaders fängelse. Myndigheterna får också rätt att beslagta utrustning.
Ett av den avgående fiske- och jordbruksministern Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs sista beslut var nämligen att utöka skyddszonen i Faxaflói. Det innebär att valfångst inte är tillåten i nästan hela bukten - från Garðskagavíti på Suðurnes i söder till Skógarnes på Snæfellsnes i norr. Dessutom skyddas Eyjafjörður och Skjálfandi på norra Island från Siglunes i väster via Lágey och Tjörnesviti i öster.
Den som bryter mot reglerna straffas med böter. Upprepade brott kan ge upp till sex månaders fängelse. Myndigheterna får också rätt att beslagta utrustning.
En utökning av det fredade området i Faxaflói har efterlysts av såväl turistnäringen som en majoritet i kommunfullmäktige i Reykjavík. Dagur B. Eggertsson, borgmästare i kommunen, skriver på Twitter att han är glad över den utökade skyddszonen.
Beslutet handlar dock inte bara om valfångst. Det är också en politisk markering från Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs sida. Den gillades inte av tidigare kommunikations- och kommunministern Jón Gunnarsson. Vid regeringens sista möte i går ska han enligt Fréttablaðið ha kritiserat hennes beslut och anklagat henne för att ha fattat det i "mörkrets skydd".
Beslutet handlar dock inte bara om valfångst. Det är också en politisk markering från Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs sida. Den gillades inte av tidigare kommunikations- och kommunministern Jón Gunnarsson. Vid regeringens sista möte i går ska han enligt Fréttablaðið ha kritiserat hennes beslut och anklagat henne för att ha fattat det i "mörkrets skydd".
Hon skriver på Facebook att beslutet kan återkallas av hennes efterträdare. Och den ministern, Kristján Þór Júlíusson, sitter i en regering som leds av Gröna vänstern. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir skriver också att hennes beslut ligger helt i linje med hur företrädare på posten har agerat. Men på Twitter säger hon att hon hoppas att zonen i stället utökas ännu mer.
Beslutet kan nämligen bli en besvärlig fråga för den nya regeringen. Dagarna innan den rödgröna regeringen våren 2013 lämnade över makten till en högerkoalition valde dåvarande fiskeministern, Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon, att införa exakt samma skyddszon som nu klubbats av Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir.
Det dröjde inte länge innan beslutet revs upp av efterträdaren, som var Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson. Han är då som nu en förespråkare av fortsatt isländsk valfångst.
Även detta beslut hade en föregångare. När koalitionen mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna sprack våren 2009 valde dåvarande fiskeministern Einar K. Guðfinnsson att utfärda fångstkvoter för val i ytterligare fem år. Det var ett av hans sista beslut - och det ärvdes av Gröna vänstern.
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs beslut är på samma sätt alltså allt annat än en kompispassning till den nya statsministern Katrín Jakobsdóttir. Att riva upp beslutet kommer att skapa missnöje inom stora delar av Gröna vänstern. Men om hon motsätter sig att det dras tillbaka riskerar hon i stället en konflikt med Framstegspartiet direkt efter att den nya regeringen tillträtt.
Här kan du läsa mer om turerna kring skyddszonen i Faxaflói.
