tisdag 23 januari 2018

Politiker från oppositionen vill skrota isländsk namnlag

Isländskt namnskick bevaras på ett ojämlikt sätt som ger vissa medborgare en särställning. Därför vill nu sex alltingsledamöter riva upp den befintliga namnlagen helt och hållet. Förslaget är att den ska ersättas med moderna regler som ger bärare och föräldrar makt över sina namn. Om det blir verklighet skrotas både förbudet mot nya släktnamn och uppdelningen i mans- och kvinnonamn.

Ännu en gång läggs nu i alltinget ett förslag om att avskaffa den befintliga namnlagen. De senaste åren har stora förändringar i isländskt namnskick varit på väg vid flera tillfällen. Hittills har förslagen strandat på regeringskriser och dödsfall.

Den som först tog initiativ till en total översyn av namnlagen var justitieminister Ólöf Nordal. I juni 2016 presenterade hon ett förslag med långtgående förändringar. Syftet var att liberalisera namnskicket och att anpassa isländsk lag efter regelverket i andra länder. Det förslaget var i sig en mer utvecklad variant av förslag som lades 2014 och 2015.

Innan Ólöf Nordal hann ta upp förslaget till debatt i alltinget insjuknade hon i cancer. Efter hennes bortgång hamnade frågan på efterträdaren Sigríður Á. Andersens bord. I ett interpellationssvar i september förra året skrev hon att ett förslag till ny namnlag var att vänta inom de närmaste månaderna.

Strax därpå följde en regeringskris och ett nyval. Sigríður Á. Andersen blev åter justitieminister, men arbetet försenades ännu en gång. I dagsläget finns inget besked om när det nya lagförslaget kan läggas fram.

Nu har sex oppositionspolitiker - fyra från Renässans, en från Piratpartiet och en från Socialdemokraterna - lagt fram ett eget förslag. Det innehåller många av de radikala förändringar som fanns i förslaget från Ólöf Nordal. Om det skulle få majoritet innebär det i praktiken en helt ny era i isländskt namnskick.

Mannanafnanefnd, den nämnd som bestämmer om nya namn ska godkännas eller inte, ska avskaffas. Enligt förslaget är det inte en särskild nämnd som ska uppfostra föräldrar när de namnger sina barn. Nämndens existens motiveras i dag bland annat med att det är viktigt att det finns en instans som stoppar namn som kan väcka anstöt eller bli besvärande för bäraren.

Det är dock ytterst sällan som några föreslagna namn underkänns av dessa skäl. Om sådana diskussioner uppstår handlar det enligt de sex oppositionspolitikerna sannolikt om andra problem hos föräldrarna.

Vidare vill de skrota kravet på att namn ska följa isländska böjnings- och stavningsregler. De vill också avskaffa uppdelningen i mans- och kvinnonamn. I dag är det bara några få förnamn som får bäras av både män och kvinnor. Om denna regel slopas kan alltså män ha förnamn som traditionellt är förknippade med kvinnor och vice versa.

Transpersoners rättigheter är ett skäl till att de sex politikerna vill avskaffa uppdelningen i mans- och kvinnonamn. Varje människas rätt att få bestämma över sitt eget namn och sin egen könstillhörighet väger enligt förslaget betydligt tyngre än värdet av att bevara det befintliga namnskicket.

Kravet på att barn ska ges namn inom sex månader från födseln försvinner inte. Men förbudet mot att ta nya släktnamn försvinner. I dag är det bara några få familjer som bär släktnamn medan majoriteten av islänningarna bär "efternamn" som är patronymikon eller metronymikon.

Här finns enligt oppositionspolitikerna en ojämlikhet som inte kan försvaras. De familjer som nu har släktnamn var sådana som tidigare hade samhälleliga eller ekonomiska privilegier. Genom att inte tillåta nya släktnamn upprätthålls ett system där olika grupper ges olika rättigheter. Det ligger i allmänhetens intresse att låta medborgarna själva råda över sina namn.

Dagens förbud mot nya släktnamn anses dessutom vara oförenligt med det moderna och mångkulturella Island.

På flera punkter går det nya förslaget längre än de förslag som tidigare lagts fram. Dels skrotas skillnaden mellan förnamn och mellannamn, dels avskaffas skyldigheten att könsbestämma efternamn. Den senare punkten medför att flickor inte längre behöver ges efternamn på -dóttir och att pojkar inte längre behöver ges efternamn på -son.

Här kan du läsa mer om tidigare förslag till förändringar av namnlagen.