Sommaren 2009 brann Hótel Valhöll ned till grunden. Sedan dess har det inte funnits något hotell vid Þingvellir. Inom nationalparkens gränser är reglerna för vad som får byggas numera mycket stränga. Staten försöker dessutom lösa in sommarhus tillhörande privata ägare för att minska bebyggelsen i nationalparken.
Men det finns ett stort intresse för ett hotell vid Þingvellir. Varje år är det hundratusentals turister som besöker området.
Nyligen var det ägarna av Skálabrekka, en fastighet vid sjön Þingvallavatns västra strand, som vände sig till kommunpolitikerna i Bláskógabyggð. De ville förvandla området till ett turistcentrum inne i nationalparken.
I det första steget skulle det byggas ett fyr- eller femstjärnigt lyxhotell med 120 till 160 rum. I samma etapp ingår också restaurang och spa. Den skulle följas av en campingplats och ett besökscentrum. I det tredje steget fanns ett två- eller trestjärnigt hotell för mindre kapitalstarka turister. Nästa etapp inkluderade arbetarbostäder, idrottsplats och växthus och i det sista steget fanns en golfbana med 18 hål med tillhörande klubbhus.
Men ett enigt kommunfullmäktige säger nej till planerna. Beslutet kommer efter att Skálabrekkas ägare informerat ledamöterna om förslaget och en inspektion på plats.
Enligt kommunpolitikerna skulle bygget innebära ett omfattande ingrepp i miljön vid Þingvellir. Hela bygget ligger dessutom inom Þingvallavatns vattenskyddsområde. Tillsammans med andra skyddsvärden gör det att det ställs mycket höga krav på alla nybyggen.
Bygget skulle enligt fullmäktige inte passa in i området. Därför kan förslaget inte få klartecken. Men de avvisar inte tankarna på ett hotell på samma plats. Det behöver dock vara betydligt mindre. Det måste också uppfylla alla krav när det gäller att värna såväl vattenskyddsområdet som djur- och växtlivet vid sjön.
Innan markägarna går vidare några planer uppmanas de att kontakta miljöministern och miljömyndigheten Umhverfisstofnun. Eftersom Skálabrekka ingår i ett vattenskyddsområde måste de säga ja till bygget innan det kan få tillstånd. Av samma skäl är en miljökonsekvensbeskrivning nödvändig.
Först efter att markägarna undersökt attityderna vid miljödepartementet och Umhverfisstofnun bör de gå vidare. På så sätt anser kommunpolitikerna i Bláskógabyggð att ägarna kan undvika att dra på sig ytterligare planeringskostnader för ett bygge som kanske aldrig blir verklighet.
