lördag 31 mars 2018

Dagens bonuscitat

"De massmedier som jämt och ständigt behöver påminna om hur oberoende och opartiska de är är det minst av alla. Jag anser att de gamla partiorganen, som vi äldre kommer ihåg, har varit mer opartiska i sin rapportering. Själv saknar jag gamla Þjóðviljinn."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i ett blogginlägg angående Kjarninn att han saknar den tid då de isländska dagstidningarna öppet stod bakom en viss ideologi eller parti som socialistiska Þjóðviljinn.

Vill göra 1 december till ny isländsk helgdag

Gör 1 december till en ny helgdag. Eftersom det var detta datum som Island fick suveränitet från Danmark är det en dag av större betydelse än många andra helgdagar. Det anser sju alltingsledamöter från Centerpartiet och Folkets parti som därför vill utöka antalet icke-kyrkliga helgdagar under året till fem från dagens fyra.

Den 1 december i år är det hundra år sedan unionsfördraget mellan Island och Danmark. I praktiken var det denna dag som Island fick suveränitet. Fördraget löpte inledningsvis i 25 år. Island valde därefter att riva upp unionen. De sista formella banden med Danmark kapades 1944 när Island blev republik.

Varje år firas suveränitetsdagen. Nu vill sju alltingsledamöter - sex från Centerpartiet och en från Folkets parti - göra dagens till en nationell helgdag. Och det gäller inte bara i år - när det gått ett sekel sedan 1918 - utan även i fortsättningen.

I förslaget skriver de att suveränitetsdagen har större betydelse än övriga icke-kyrkliga helgdagar. Den symboliserar enligt undertecknarna Islands fullständiga seger i självständighetskampen.

Utöver kyrkliga helgdagar har Island i dagsläget fyra nationella helgdagar: första sommardagen (som inträffar den första torsdagen efter den 18 april), första maj, nationaldagen (17 juni) och handelsanställdas lediga dag (första måndagen i augusti).

Vandringsled till Reykjadalur stängs för att stoppa skador

I dag stängs vandringsleden upp till Reykjadalur ovanför Hveragerði. Stigen är just nu en enda lervälling. För att undvika ytterligare skador på naturen har Umhverfisstofnun beslutat att stänga stigen i upp till två veckor. Av samma skäl har redan stigar vid Skógafoss och Fjaðrárgljúfur spärrats av för alla besökare.

Att det fanns en liten å med behagliga badtemperaturer i Reykjadalur ovanför Hveragerði var länge något som bara lokalbefolkning och några få turister kände till. Så sent som 2010 var det ungefär 8 000 personer som gjorde den drygt halvtimmeslånga vandringen upp till den badvänliga delen av ån. Förra året var antalet 120 000 personer.

Den som tidigare kunde räkna med avskildhet i Reykjadalur kommer i dag att trängas med mängder av andra turister. Belastningen på naturen längs stigen upp till Reykjadalur har ökat i takt med antalet besökare. Just nu är leden en enda lervälling.

I dag stänger därför Umhverfisstofnun vandringsleden till Reykjadalur. Beslutet ska omprövas inom två veckor. Enligt myndigheten är det nödvändigt att stänga området för besökare för att förhindra ytterligare skador på växtlighet och mylla. I lervällingen är det många som går utanför stigen vilket gör att ännu större områden drabbas av skadorna.

Umhverfisstofnun undersökte området efter uppmaningar från lokalbefolkning. Det finns fortfarande tjäle i jorden samtidigt som ytan är mycket blöt. Vid denna tidpunkt på året är marken som känsligast för skador.

Men det är inte bara stigen till Reykjadalur som just nu bara är gyttja. Flera andra vandringsleder har nyligen stängts av samma skäl. Nyligen stängdes leden till Skógarheiði ovanför Skógafoss och stigarna vid Fjaðrárgljúfur.

Fjaðrárgljúfur stängdes först i två veckor, men det var enligt Umhverfisstofnun inte tillräckligt för att skydda naturen i området. Myndigheten tog nyligen ett beslut om att stänga Fjaðrárgljúfur för alla besökare i upp till ytterligare nio veckor. Platsen ska öppnas senast den 1 juni. Om förhållandena förbättras kan avstängningen hävas tidigare.

Även på Skógarheiði ovanför Skógafoss är det just nu så blött i markerna att Umhverfisstofnun tagit beslut om att stänga vandringsleden mot Fimmvörðuháls. Avspärrningen börjar 650 meter ovanför själva vattenfallet. Beslutet ska omprövas inom två veckor.

Här kan du läsa mer om hur badande turister påverkar naturen i Reykjadalur.

Dagens citat

"Sigmundur gick ur partiet och det var några som gick ur med honom. Jag säger bara att de som vill komma får komma och det är fritt för alla att gå ur. Vi är inte stukade. Vi var mycket mer stukade när han var med i partiet. Vi förlorade visserligen många bra människor till Centerpartiet, men jag känner till många som åter ser till oss. Om det finns sår skulle jag snarare säga att det är på andra sidan. De saknar oss."

Halla Signý Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, i DV om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp för att bilda Centerpartiet.

fredag 30 mars 2018

Dagens bonuscitat

"Jag skulle inte säga att människor skuldsätter sig när det kommer till bröllop. Många gör detta med måttfullhet och gör sitt bästa för att göra ceremonin vacker."

Sunna Dóra Möller, kyrkoherde i Kópavogur, säger i Morgunblaðið att antalet bröllop på Island ökar men att ceremonierna inte är lika påkostade som under åren före finanskraschen.

Ledamöter vill flagga på alltinget varje dag

Varje dag ska Islands flagga hissas på alltingets tak. Den ska även synas på regeringskansliet, högsta domstolen, presidentbostaden och presidentens kontor. Och förändringen bör träda i kraft den 1 december i år på hundraårsdagen av Islands suveränitet från Danmark. Det föreslår nio alltingsledamöter från Centerpartiet och Folkets parti.

I dag hissas en flagga på alltingets tak när en session pågår. Men det vill nio ledamöter från Centerpartiet och Folkets parti ändra på. De vill att Islands flagga ska vara synlig varje dag mellan 8 och 21. Under den mörka tiden på året ska flaggan lysas upp.

Flaggan ska inte bara finnas på alltinget. Den ska även hissas på regeringskansliet, domstolen Hæstiréttur Íslands, presidentens kontor i på Sóleyjargata i Reykjavík och presidentbostaden på Bessastaðir.

Enligt förslaget ska den nya lagen träda i kraft den 1 december 2018 på hundraårsdagen av unionsfördraget med Danmark. Det var denna dag som Island fick suveränitet. Unionen med Danmark upplöstes sedan den 17 juni 1944 när republiken Island utropades på Þingvellir.

Den flagga som ska användas på alltinget, regeringskansliet och högsta domstolen är den tvåtungade flagga där de yttre fälten är betydligt längre än på den vanliga flaggan. Vid presidentens kontor och residens är det presidentens flagga som ska hissas. Den är identisk med den vanliga flaggan men har Islands riksvapen i korsets mitt.

Kritiserar kransnedläggning på Birna Brjánsdóttirs grav

Att lägga en krans på Birna Brjánsdóttirs grav utan samråd med hennes anhöriga var olämpligt. Det anser kyrkogårdschefen Þórsteinn Ragnarsson. Även modern Sigurlaug Hreinsdóttir är mycket kritisk. Det var besättningen på trålaren Polar Nanoq som lade ned kransen. En av besättningsmännen har dömts för mordet på Birna Brjánsdóttir.

I januari 2017 försvann 20-åriga Birna Brjánsdóttir efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hennes kropp på stranden vid Selvogur. Den grönländske sjömannen Thomas Møller Olsen dömdes för mordet och för grovt narkotikabrott till nitton års fängelse.

Thomas Møller Olsen var anställd på trålaren Polar Nanoq. Han mördade Birna Brjánsdóttir när båten låg i hamn i Hafnarfjörður. Thomas Møller Olsen har hela tiden förnekat mordet. Den fällande domen har överklagats till Landsréttur. Fallet kommer att prövas på nytt under våren.

Nyligen tog Polar Nanoqs besättning initiativ till att lägga en krans på Birna Brjánsdóttirs grav. Sermitsiaq berättar att de gjorde det för att minnas att det gått ett år sedan mordet. Kransen togs till Fossvogskirkjugarður i Reykjavík i samband med att trålaren låg i hamn i Hafnarfjörður.

Men besättningen tog inte kontakt med Birna Brjánsdóttirs anhöriga. I ett mejl till Sermitsiaq skriver de att de gjorde detta av respekt för modern Sigurlaug Hreinsdóttir och för att inte öka hennes smärta.

Sigurlaug Hreinsdóttir var mycket kritisk till besättningens agerande. På Facebook skrev hon enligt DV att det var respektlöst att inte kontakta henne först. Hon ifrågasatte också varför besättningen skickade bilder på Birna Brjánsdóttirs grav till medierna.

Þórsteinn Ragnarsson, chef för kyrkogårdsförvaltningen Kirkjugarðar Reykjavíkurprófastdæma, ger henne rätt. Han skriver i ett uttalande att den som vill lägga ned en krans vid en grav bör ha samråd med de anhöriga. Besättningens initiativ var det inget fel på, men däremot var genomförandet inte korrekt. Därmed bröt de enligt Þórsteinn Ragnarsson mot oskrivna regler.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"There was some ants crawling around. It kind of freaked me out a little bit. ... Finally, after two hours, they let us know that, 'Okay, you have to leave all your personal items on the airplane and a bus is going to pick us up to take us to the baggage check area. ... After that whole process, we had to leave the airport with a T-shirt. ... They gave us a blanket and a water bottle."

Marco Lavecchia, passagerare ombord ett av Wow Airs flyg mellan Keflavík och Montreal, i CBC om hur samtliga tvingades lämna planet sedan myror upptäckts på en bagagehylla.

torsdag 29 mars 2018

Mest långväga flyttfågeln på Island flög 691 mil

Från Ghana till Melrakkaslétta är avståndet 691 mil. Där sågs i maj den sandlöpare som var 2017 års mest långväga flyttfågel. Ett annat anmärkningsvärt fynd var den svarthätta som flög vilse till Siglufjörður - men som ändå hittade tillbaka till Skottland där fågeln håller till i vanliga fall. Det visar en rapport från Nátt­úru­fræðistofn­un­ Íslands.

Under 2017 ringmärktes 21 463 fåglar av 85 olika arter. Aldrig tidigare har så många fåglar märkts på ett år på Island. Sedan ringmärkning påbörjades för 97 år sedan har totalt 718 797 fåglar ringmärkts.

Den fågel som ringmärktes mest förra året var gråsiska följd av rödvingetrast, lunnefågel, silvertärna och kustsnäppa. För första gången märktes större korsnäbb på Island.

Den mest beresta fågeln var alltså en sandlöpare som under våren gjorde resan från Ghana till Melrakkaslétta, en sträcka på 691 mil.

I november 2016 sågs en svarthätta i Siglufjörður. Arten häckar inte på Island utan till ön har bara enstaka exemplar som flugit vilse kommit. Men svarthättan lyckades hitta tillbaka till hemtrakterna i Skottland. För första gången lyckades därmed en vilsen tätting återvända till den vanliga miljön. Tidigare har sådant bara hänt med större arter.

Gröna vänstern bara tredje störst på Island

Gröna vänsterns väljarstöd sjunker till den sämsta siffran på ett och ett halvt år. Samtidigt övertar Socialdemokraterna positionen som Islands största parti efter Självständighetspartiet. Dessutom klarar inte Folkets parti längre femprocentsspärren till alltinget. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Inte sedan före 2016 års alltingsval har Gallup uppmätt ett lägre stöd för Gröna vänstern. Det är nu 13,9 procent av väljarkåren som sympatiserar med partiet, en minskning med 2,7 procentenheter sedan den mätning som gjordes för en månad sedan. Så lågt har inte stödet varit sedan i september 2016.

Gröna vänsterns tillbakagång innebär att Självständighetspartiet stärker sin ställning som Islands största parti. Nu ökar stödet med 1 procentenhet till 24,5 procent.

Socialdemokraterna växer sig starkare på Gröna vänsterns bekostnad. Stödet ökar med 1,2 procentenheter till 16,5 procent. Siffran är Socialdemokraternas näst högsta hos Gallup på drygt tre år.

Även Piratpartiet går framåt. Partiet får nu 12,5 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter. Det gör stödet till det högsta under det senaste halvåret.

Framstegspartiet är för femte månaden i följd större än utbrytarpartiet Centerpartiet. Framstegspartiet backar 0,1 procentenhet till 9,2 procent. Centerpartiet vinner däremot 0,1 procentenhet och har nu 8,7 procent av väljarna bakom sig.

Det sjunde partiet som klarar femprocentsspärren till alltinget är Renässans. Partiet får 8,4 procent, en uppgång med 1,6 procentenheter. Noteringen är partiets högsta på nästan ett och ett halvt år.

För första gången efter nyvalet faller Folkets parti under femprocentsspärren till alltinget. Nu är det 4,9 procent som tänker rösta partiet vid ett val - en tillbakagång med 1 procentenhet.

Ljus framtid fortsätter att vara långt under spärren. Partiet får nu bara 0,8 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter. Aldrig tidigare har så få väljare sympatiserat med Ljus framtid.

Stödet för regeringen sjunker till 60,4 procent, en minskning med 3,6 procentenheter inom loppet av en månad. Det är det hittills lägsta stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Kräver utökad övervakning av isländska pedofiler

Myndigheter ska kunna varna för dömda pedofiler. Och personer som gjort sig skyldiga till sexualbrott mot barn ska också kunna tvingas att hålla sig borta från platser där barn bor eller håller till. Dessutom ska pedofilers aktivitet på internet kunna övervakas. Det föreslår framstegspartisten Silja Dögg Gunnarsdóttir i en motion.

Silja Dögg Gunnarsdóttir fick nyligen uppmärksamhet såväl på hemmaplan som utomlands för sitt förslag att förbjuda omskärelse av pojkar. Nu kommer framstegspartisten med ännu ett förslag som har potential att väcka debatt. Hon vill införa omfattande övervakning av pedofiler.

Förslaget gäller personer som har dömts för sexualbrott mot barn. Syftet är enligt Silja Dögg Gunnarsdóttir att förhindra att de gör sig skyldiga till nya övergrepp.

Silja Dögg Gunnarsdóttir vill ge Barnaverndarstofa i uppdrag att övervaka pedofiler. Övervakningen ska ske i samarbete med lokala myndigheter. Ett första steg blir att göra en riskbedömning av personer som gjort sig skyldiga till sexualbrott mot barn. Om återfallsrisken är stor ska övervakningen också bli mer omfattande än om den är liten.

Om förslaget blir verklighet ska pedofiler kunna tvingas genomgå behandling. Ett inslag i behandlingen kan vara löpande samtalskontakter med socialtjänsten. De kan bli skyldiga att hålla sig borta från alkohol och andra droger. Myndigheterna får också rätt att övervaka personernas aktivitet på internet.

Men Silja Dögg Gunnarsdóttir vill även begränsa pedofilers möjligheter till val av bostadsort. De blir skyldiga att meddela myndigheterna om nya adresser. De får inte bara räkna med övervakning av hemmet. De kan dessutom förbjudas att bosätta sig på platser där barn bor eller uppehåller sig.

Barnaverndarstofa ska ges befogenhet att kontakta lokala myndigheter om en dömd pedofil flyttar till kommunen. Om personen bedöms utgöra en stor risk kan lokala myndigheter få tillstånd från Barnaverndarstofa att varna andra om att den finns i området. Det kan röra sig om varningar som går ut till allmänheten.

Informationen till Barnaverndarstofa ska i första skedet komma från riksåklagaren. Myndigheten ska informeras om alla fällande domar gällande sexualbrott mot barn. Fangelsismálastofnun ska meddela myndigheten när en pedofil lämnar fängelset - antingen efter avtjänat straff eller på grund av villkorlig frigivning.

En prövning av återfallsrisken blir obligatorisk för alla pedofiler i samband med frigivning. Den som inte ställer upp på en sådan utvärdering eller på andra krav riskerar upp till två års fängelse.

Inspirationen till förslaget har Silja Dögg Gunnarsdóttir fått från Storbritannien. Där finns möjligheter att på olika sätt övervaka och informera om sexualbrottslingar.

Dagens citat

"De anställda jobbar långa skift, äter, ringer hem och sover. Den stora skillnaden är att här finns det inte ens ett badhus i närheten."

Josef Malknecht, projektledare vid Metrostav som bygger tunneln Dýrafjarðargöng under Hrafnseyrarheiði i Västfjordarna, i RÚV om villkoren för de anställda som på grund av oframkomliga vägar inte kan lämna byggområdet under vintermånaderna - läs mer här.

onsdag 28 mars 2018

Trots Piratpartiet - får nej till Pírati som mellannamn

Pírati får inte användas som mellannamn på Island. Skälet är att det inte rör sig om ett namn bildat till en isländsk ordstam. Det beslutet har tagits av mannanafnanefnd, den nämnd som har i uppdrag att ta ställning till om nya namn ska godkännas. Nämnden tar inte hänsyn till att samma ordstam används i det isländska Piratpartiets namn.

När Piratpartiet bildades 2012 användes ibland det fullständiga namnet Píratapartýið. Partinamnet fick knappast personer som motsätter sig engelska lånord i isländskan att jubla. Både pírati och partý var nya lån i isländskan.

Pírati användes inte tidigare i isländskan. Den etablerade benämningen för 'pirat' var i stället sjóræningi, vilket ordagrant betyder 'havsrövare'. Partý hade lånats in tidigare, men då i betydelsen 'party'. Det brukades inte i betydelsen 'parti'.

Piratpartiet må ha gjort intryck i den isländska politiken, men mannanafnanefnd verkar inte anse att partiet har gjort något nämnvärt större språkligt intryck. Nämnden avslår nämligen en ansökan om att få använda Pírati som mellannamn. Skälet är enligt nämnden att Pírati inte är bildat till en isländsk ordstam. Dessutom är Pírati en nominativform - och det är emot reglerna för mellannamn.

Två av tre islänningar oroar sig för barns läsförmåga

Barns läsförmåga är något som bekymrar två av tre islänningar. Bara var tionde anger att frågan inte är något skäl till oro. Det är framför allt äldre islänningar som betraktar frågan som ett problem. Yngre islänningar oroar sig inte på samma sätt över barns läsförmåga. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

De senaste åren har barns läsförmåga debatterats allt mer. Flera undersökningar visar att den har försämrats under de senaste decennierna. Ofta har resultaten sjunkit mer för pojkar än för flickor. Dessutom har tiden som barn och ungdomar lägger på läsning av böcker minskat.

En undersökning utförd av Menntamálastofnun visade hösten 2016 att många barn inte nådde målen. Myndigheten anser att den genomsnittliga tiondeklassaren ska läsa 300 ord i minuten. Men snittet var då bara 270 ord. Var tredje elev som tog studenten levde inte upp till kraven.

Men det är inte bara i inhemska undersökningar som brister framkommit. Även i Pisa-mätningarna har resultaten för isländska elever sjunkit.

Som ett sätt att försöka vända utvecklingen har alltinget sedan tidigare klubbat initiativ som ska främja läsning. När ett avskaffande av bokmomsen diskuterats har ett av argumenten varit att lägre bokpriser skulle gynna barns intresse för litteratur och därmed också främja läsning.

Allmänheten verkar dela politikernas oro. Det är hela 67,9 procent som är mycket bekymrade över barns läsförmåga. Bara 11,4 procent känner liten oro medan 20,7 procent säger att de befinner sig mitt emellan liten och stor oro.

Skillnaderna mellan olika grupper är stora. Oron är mest utbredd bland män, islänningar som har fyllt 60 år och medelinkomsttagare.

Mindre bekymrade är kvinnor, islänningar under 40 år, personer med högskoleutbildning samt låg- och höginkomsttagare.

Här kan du läsa mer om islänningars läsning.

Oppositionen står bakom Islands politik mot Ryssland

Oppositionen backar upp regeringens skärpta politik mot Ryssland. Alltinget ställer sig bakom beslutet att inte ha några möten på hög politisk nivå med ryska företrädare. Men det finns inga tankar hos det isländska fotbollsförbundet KSÍ att bojkotta sommarens VM-turnering. Förbundets chef Klara Bjartmarz vill inte blanda ihop idrott och politik.

I måndags meddelade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson att Island deltar i de diplomatiska protesterna mot Ryssland. Island kommer dock inte att utvisa några ryska diplomater. Skälet är att ett ryskt svar på en sådan aktion i praktiken skulle kunna innebära en stängning av ambassaden i Moskva då den bara har tre anställda.

Den diplomatiska krisen kommer i kölvattnet av försöket att förgifta agenten Sergej Skripal. Guðlaugur Þór Þórðarson har inte direkt pekat ut Ryssland för att ha legat bakom attacken. I stället har kritiken handlat om osannolika anklagelser och förklaringar från ryskt håll.

I stället för utvisningar av ryska diplomater kommer Island inte att hålla några möten på hög politisk nivå med Ryssland. De planerade besöken under sommarens fotbolls-VM - där det var tänkt att tre isländska ministrar och presidenten skulle närvara - ställs in.

Men KSÍ, det isländska fotbollsförbundet, har inga planer på att bojkotta turneringen. Chefen Klara Bjartmarz säger till Vísir att förbundet inte tar ställning i politiska frågor. Hon anser också att idrottsevenemang kan bidra till att lösa diplomatiska konflikter. Som exempel nämner hon närmandet mellan Syd- och Nordkorea i samband med vinter-OS:
"Vi lägger oss inte i internationell politik. Vår roll är att tänka på fotbollen."
Regeringen tog beslutet att delta i protesterna mot Ryssland vid ett sammanträde i måndags. Därefter informerade Guðlaugur Þór Þórðarson oppositionen och Rysslands ambassadör Anton Vasiliev. Utöver de reaktioner som han framförde då har Ryssland inte kommenterat Islands ställningstagande.

Inga kritiska röster har hörts från oppositionen om regeringens hållning. Centerpartiets Gunnar Bragi Sveinsson och Socialdemokraternas Logi Már Einarsson säger till Vísir att Island har reagerat mot Ryssland i förhållande till landets storlek. Samma åsikt har Renässans Jón Steindór Valdimarsson:
"Jag anser att vi har gått så långt som det var förnuftigt att göra i detta läge. Vi visar enighet och vi bidrar men vi har naturligtvis i åtanke vilka konsekvenser det har. Om vi hade gått samma väg som de övriga nationerna då hade det haft mycket större konsekvenser för oss än för de andra."
Island sluter bland annat upp bakom EU, USA, Kanada, Danmark, Norge, Finland och Sverige. Den minsta nordiska ambassaden i Moskva har - förutom Islands som alltså bara har tre anställda - fjorton anställda. Om Ryssland svarar med utvisningar av diplomater löper de alltså inte samma risk att behöva stängas.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson, som just nu även är tjänstgörande statsminister i Katrín Jakobsdóttirs frånvaro, gör samma tolkning av regeringens agerande som oppositionen. Han säger till RÚV att det rör sig om kraftfulla signaler från Islands sida:
"Vi reagerar i enlighet med vår utrikestjänsts storlek. Detta är en allvarlig reaktion på en allvarlig attack och skickar förhoppningsvis ett mycket tydligt budskap till regimen i Ryssland att vi inte tolererar sådant."
Däremot råder det oenighet bland bedömare om hur allvarlig krisen är. Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger till RÚV att det rör sig om ett nytt kallt krig. Albert Jónsson, tidigare ambassadör i Moskva, säger däremot till RÚV att dagens kris inte kan jämföras med tonläget under kalla kriget.

Här kan du läsa mer om Islands agerande mot Ryssland.

Dagens citat

"Jag tycker att situationen är helt förfärlig. Som stigen är där nu går människor utanför den för att undvika gyttjan. Det pressar ned jordmånen vid sidan och bildar nya gyttjespår överallt. Det utökar det område som förstörs. Detta är skador på växtlighet i stort format."

Adolf Ingi Erlingsson i Morgunblaðið om hur stigen från Hveragerði upp till Reykjadalur just nu består av lervälling - läs mer här.

tisdag 27 mars 2018

Piratpartiet och Renässans i allians i Árborg

Piratpartiet och Renässans går till val med en gemensam lista i Árborg. På samma valsedel kommer också oberoende kandidater att finnas. Tillsammans kommer de enligt ett pressmeddelande att arbeta för transparens och långsiktighet när det gäller stadsplanering, tomtutbud och kommunal service. De lovar också att sätta allmänhetens intressen främst.

Kommunalvalen på Island bjuder ofta på allianser som inte hade varit tänkbara i rikspolitiken. Så blir det nu även i Árborg, en kommun på södra Island med drygt 9 000 invånare. Nu samarbetar Piratpartiet och Renässans med oberoende kandidater för att få representation i rådhuset i centralorten Selfoss.

Beslutet beskrivs i ett pressmeddelande som ett resultat av en samhällsströmning med krav på fler politiska alternativ. Formellt kallas listan Renässans, Piratpartiets och kamraters kandidatur.

Vidare skriver de att medborgarna efterlyser professionalitet och transparens inom den kommunala förvaltningen. De vill ha politiker som sätter allmänhetens intressen före särintressen.

Det finns enligt Renässans och Piratpartiet ett behov av en tydlig framtidsvision för Árborgs utveckling. Den innefattar stadsplanering, utbud av kommunala tomter och service. Kommunen ska också kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor för både företag och privatpersoner.

Piratpartiet försökte få ihop en lista till förra kommunalvalet i Árborg för fyra år sedan. Då misslyckades partiet att hitta tillräckligt många kandidater.

Den senaste mandatperioden har Självständighetspartiet haft egen majoritet med fem av nio mandat. Socialdemokraterna har två mandat och Gröna vänstern samt Ljus framtid har ett mandat var.

Vill se utredning om anonym propaganda i isländska val

Undersök effekten av anonym propaganda i de två senaste alltingsvalen. Och ta fram förslag på hur propaganda utan avsändare kan stoppas och hur risken för att främmande makt påverkar isländska val ska minimeras. Denna begäran har nio alltingsledamöter från Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Renässans lagt fram till statsminister Katrín Jakobsdóttir.

Inför höstens alltingsval spreds mängder av anonym propaganda. Mycket av det material som nådde en stor publik blev också föremål för debatt. Inte sällan innehöll det missvisande eller direkt felaktiga påståenden.

Genom medier som Facebook och Youtube nådde propagandan - som härstammade från flera olika kanaler utan kända avsändare - hundratusentals tittare. Flera kanaler gav sitt stöd till Självständighetspartiet och gick till angrepp mot den isländska vänstern.

Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir fick en oönskad huvudroll i många filmer. Det var uppenbart att personerna bakom kanalerna var allt annat än förtjusta i tanken att hon skulle kunna bli Islands nästa statsminister. I flera klipp framställdes hon som en person som inte ville annat än höja skatter och personliga inskränka fri- och rättigheter.

Under valrörelsen gjorde flera redaktioner försök att komma i kontakt med personerna bakom kontona. Inte i något fall ville någon företrädare komma fram med namn. På sin höjd besvarades frågorna anonymt via mejl.

Attackerna mot Katrín Jakobsdóttir sammanföll med att stödet för Gröna vänstern sjönk i opinionen. Men om det var en effekt av propagandan går inte att säga. Väljarstödet kan ha minskat av helt andra skäl. Och det är inte första gången som partiet tappat väljare i slutspurten inför ett alltingsval.

Trots smutskastningen blev Katrín Jakobsdóttir statsminister. Nu vill nio alltingsledamöter att hon ska ta fram en rapport om den anonyma propagandans roll i valen 2016 och 2017. Initiativtagare till förslaget är Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Bland undertecknarna finns även politiker från Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet.

Syftet med förslaget är enligt undertecknarna att öka transparensen under valrörelser. De skriver att det är viktigt att allmänheten vet vem som står bakom politisk propaganda. Betydelsen av att avsändarna inte är anonyma har ökat i takt med genomslaget för denna typ av försök att påverka väljarna.

Därför vill de att Katrín Jakobsdóttir presenterar förslag på hur anonym propaganda ska kunna motverkas. De vill också se utredningar av effekten av avsändarlös propaganda i de två senaste valen. Samtidigt ska de partier som ställde upp i valet 2016 redovisa hur de använde bidrag till politisk reklam.

Men problemet är enligt de nio undertecknarna inte begränsat till hemmaplan. Främmande makt skulle kunna försöka påverka utgången i ett val genom anonym propaganda. Det finns i dagsläget inga tecken på att något sådant redan skulle ha skett. Men de önskar åtgärder från statsministern som kan förhindra att så sker.

Isländska ministrar bojkottar fotbolls-VM i Ryssland

Island utvisar inga ryska diplomater. Men några möten på hög politisk nivå blir det inte mellan de två länderna. Inga isländska ledare kommer heller att besöka sommarens fotbolls-VM i Ryssland. Det meddelade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i går den ryske ambassadören Anton Vasiliev. Bojkotten är en konsekvens av attacken mot Sergej Skripal.

Den ryske dubbelagenten Sergej Skripal förgiftades med nervgiftet novichok i brittiska Salisbury. Brittiska myndigheter har lagt skulden på Ryssland. En rad Nato-allierade har tillsammans med EU därför protesterat mot attacken på agenten. En rad ryska diplomater har utvisats från bland annat USA, Storbritannien, Norge, Danmark, Finland och Sverige.

Även Island ansluter sig till protesterna. I ett pressmeddelande från utrikesdepartementet beskrivs det ryska agerandet som "ett allvarligt brott mot internationell rätt och ett hot mot säkerhet och fred i Europa".

I pressmeddelandet kommenteras även Rysslands bemötande av anklagelserna. Det har inte varit förtroendeingivande och förklaringarna till Sergej Skripals öde har inte varit trovärdiga.

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson meddelade i går eftermiddag först alltingets utrikesnämnd om regeringens beslut. Han kallade därefter Anton Vasiliev, Rysslands ambassadör på Island, till ett möte där han redogjorde för Islands hållning i frågan.

Island kommer inte att utvisa några ryska diplomater från Island. I stället kommer alla möten med ryska ledare och högt uppsatta ämbetsmän att blåsas av på obestämd framtid. Isländska ministrar kommer därför att bojkotta sommarens fotbolls-VM i Ryssland och inte finnas på plats vid någon av Islands matcher i turneringen. Inte heller kommer president Guðni Th. Jóhannesson att närvara.

Tidigare var planen att tre isländska ministrar skulle besöka Ryssland under VM: statsminister Katrín Jakobsdóttir, utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson samt kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir.

Att Island inte utvisar några ryssar ska inte betraktas som en mildare hållning än vad de närmaste allierade visar. Sannolikt är att beslutet att inte utvisa diplomater har tagits av praktiska skäl. Om Ryssland skulle svara med utvisningar av isländska diplomater skulle ambassaden i Moskva i praktiken vara obrukbar. Island har nämligen bara tre anställda på ambassaden i Ryssland.

Guðlaugur Þór Þórðarson kommenterade steget i Vísir i går kväll. Han sade att Island helt och hållet slöt upp bakom de allierade nationernas åtgärder. Han ansåg att Island sett till landets storlek agerade lika kraftfullt mot Ryssland som dessa större länder.

Inför beslutet hade Guðlaugur Þór Þórðarson kontakt med sina kollegor i de nordiska länderna.

Anton Vasiliev tillbakavisar anklagelserna om att Ryssland skulle ha något med attacken på Sergej Skripal att göra. Han säger till RÚV att han trots gårdagens beslut hoppas på fortsatt goda förbindelser med Island:
"Vi vill inte att denna händelse ska få allvarliga konsekvenser för Islands och Rysslands relation som står på en stark grund. Jag är övertygad om att det kommer att vara så även i framtiden."
Berglind Ásgeirsdóttir, Islands ambassadör i Ryssland, sade nyligen till RÚV att fotbolls-VM skulle kunna öppna dörren för många nya möjligheter för det isländska näringslivet. Det fick Garðar Helgason, ordförande för branschorganisationen Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, att i RÚV på nytt uppmana regeringen att ompröva sanktionerna mot Ryssland.

Island deltar sedan 2015 i de sanktioner som EU införde mot Ryssland efter inmarschen på Krim. Det ryska svaret blev ett importstopp riktat mot isländsk fisk och lamm. Sanktionerna har slagit hårdast mot delar av den isländska fiskeindustrin eftersom Ryssland är en av de största marknaderna.

Men de utsikterna har knappast förbättrats genom gårdagens beslut. Om Ryssland tänker svara på att Island nu sluter upp bakom kritiken från bland annat Storbritannien och USA återstår att se.

Här kan du läsa mer om Island och Ryssland.

Dagens citat

Illustration: Hugleikur Dagsson
"Det är uppenbart att det inte handlar om samma märke. ... Utan att jag sätter mig i domarsitsen i denna fråga så tycker jag nog att det är osannolikt att den aktuella användningen står i strid med den registrerade rätten."

Erla Skúladóttir, jurist med inriktning på varumärken, i RÚV om Gunnar Þór Andréssons registrering av varumärket Húh! - som förknippas med det isländska fotbollslandslaget - och uppmaningen till tecknaren Hugleikur Dagsson att sluta sälja tröjor med trycket Hú! - läs mer här.

måndag 26 mars 2018

Ljus framtid ger upp kommunalvalet även i Akranes

Ljus framtid ställer inte upp i kommunalvalet i Akranes. Inte heller där kommer partiet alltså att försöka försvara sin plats i fullmäktige. I valet för fyra år sedan fick Ljus framtid 12,3 procent i kommunen. Nu ser det ut som att det blir fyra partier som går till val i Akranes: Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Renässans.

I kommunalvalet våren 2014 var Akranes en av de kommuner där Ljus framtid lyckades få mandat. Med 12,3 procent av rösterna valdes Vilborg Þórunn Guðbjartsdóttir in i fullmäktige. Självständighetspartiet har dock egen majoritet eftersom 41,3 procent räckte till fem av nio mandat.

Då var det fem partier som ställde upp i kommunalvalet. Nu blir det bara fyra. Akranes sällar sig till de kommuner där Ljus framtid ger upp hoppet om att försvara sina mandat. Partiet kommer inte att kandidera i valet den 26 maj. Motsvarande beslut har tidigare tagits i Reykjavík och Akureyri.

Kommunpolitikern Rakel Óskarsdóttir blir Självständighetspartiets toppnamn i Akranes. Överst på Framstegspartiets lista står tidigare alltingsledamoten Elsa Lára Arnardóttir medan Socialdemokraternas toppkandidat är kommunpolitikern Valgarður Lyngdal Jónsson. Ingen av dem har tidigare varit det översta namnet på valsedeln i kommunen.

I valet 2014 fick Gröna vänstern 8,3 procent. Då räckte det inte till något mandat. Partiet har fortfarande som mål att kandidera i Akranes. Fristen att anmäla kandidater löper ut den 5 maj.

Här kan du läsa mer om Ljus framtid.

Ingen rösträtt för isländska 16-åringar redan i vår

Motståndarna lyckades stoppa förslaget om rösträtt i kommunalval för 16-åringar. När debatten pausades i fredags kväll hade de varit ovanligt flitiga i talarstolen. Anhängare till förslaget kallade det obstruktion. Men själva ansåg de att frågetecknen var för många. När alltinget återsamlas efter påsk är tiden sannolikt för kort för att förslaget ska kunna genomföras redan till vårens val.

I två omgångar har ett förslag om att sänka rösträttsåldern i kommunalval till 16 år seglat genom alltinget med stor majoritet. Det skulle betyda att omkring 9 000 isländska 16- och 17-åringar redan i vår skulle få rösta i någon av landets 72 kommuner.

Men i den tredje och avgörande omgången var intresset för frågan plötsligt stort. Och det inte minst bland motståndare till förslaget.

Ledamöter från Självständighetspartiet, Centerpartiet, Framstegspartiet och Folkets parti syntes oftare i talarstolen än andra. Inom dessa partier finns inte bara många av motståndarna till förslaget. Det är också dessa partier som troligtvis skulle förlora mest på att förslaget blir verklighet eftersom de lockar äldre väljare i större utsträckning än yngre väljare.

Kritiken mot förslaget handlade till stor del om praktiska aspekter. Flera ledamöter ansåg att det inte hade tagits tillräcklig hänsyn till invändningar från Samband íslenskra sveitarfélaga, de isländska kommunernas samarbetsorganisation. De har i remissvar sagt att det kan bli svårt att hinna genomföra alla ändringar till valdagen den 26 maj.

Andra talade om synpunkter från justitiedepartementet. I remissvaret sades det att snabba och stora förändringar ökade risken för fel i sammanställningen av röstlängden.

Anhängare till förslaget avfärdade bägge punkterna. Om förslaget hade klubbats i fredags hade kommunerna haft nio veckor på sig. Och val kan utlysas med kortare frist än så. Invändningarna från justitiedepartementet bemöttes med liknande argument. Vid nyval som i höstas fastställdes röstlängder på mindre än 45 dagar.

Det antyddes dessutom att justitiedepartementets kritik skulle vara ett slags hämnd. Den skulle syfta till att stoppa förslaget och därmed sabotera för initiativtagaren, Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson. Han var nämligen en av de två regeringspolitiker som nyligen röstade för misstroendeförklaringen mot justitieminister Sigríður Á. Andersen.

Under debatten i alltinget nämndes också partiernas egna intressen i frågan. Självständighetspartiets Brynjar Níelsson sade att de ledamöter som nu med stor hastighet ville driva igenom en sänkning av rösträttsåldern representerade partier som trodde sig kunna tjäna på det i form av fler röster från unga väljare.

Han fick svar från Renässans Þorsteinn Víglundsson som ansåg att Brynjar Níelsson och andra motståndare försökte stoppa förslaget genom att ständigt göra nya inlägg i debatten och därmed förhindra ett avgörande före påskledigheten.

Helga Vala Helgadóttir, socialdemokrat och ordförande för alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd, anklagade på Facebook en minoritet medelålders män inom Självständighetspartiet och Centerpartiet för obstruktion mot alltingets arbete. Hon kallade det en sorglig introduktion till politiken för de ungdomar som satt på läktarna och lyssnade i väntan på beslut.

Ett försök till kompromiss - men som inte fick gehör - kom från Centerpartiets Gunnar Bragi Sveinsson. Han föreslog att förändringarna skulle börja gälla först den 31 december 2019. Då hade 16-åringar fått rösta för första gången i kommunalvalen 2022. Gunnar Bragi Sveinsson tillbakavisade också alla anklagelser om förhalningstaktik.

När talmannen Steingrímur J. Sigfússon blåste av debatten var klockan 19 på fredagskvällen. Sedan tidigare var det bestämt att påskledigheten skulle börja senast klockan 20. Eftersom det med en timme kvar var elva ledamöter på talarlistan ansåg han det uteslutet att både debatt och omröstning skulle kunna hinnas med.

Alltinget återsamlas den 9 april. Då är det sannolikt för sent att införa förändringarna redan till årets kommunalval. Förtidsröstningen börjar nämligen den 31 mars.

Bland anhängarna till förslaget var besvikelsen stor. Efter att med stor majoritet ha gått vidare från den andra omgången i alltinget räknade de med samma behandling i den tredje och avgörande omröstningen. Så blev det alltså inte.

Rösträttsåldern har varit 18 år sedan 1984. När det första valet till alltinget hölls 1843 var det bara män som hade fyllt 25 år som fick rösta. Därefter sänktes gränsen till 21 år 1934 och till 20 år 1968.

Här kan du läsa mer om förslaget att sänka rösträttsåldern.

Island ändrar våldtäktslag - inför krav på samtycke

Sex utan samtycke är våldtäkt. Och samtycke kan bara ges av fri vilja. Den ändringen av den isländska strafflagen klubbades i alltinget i fredags. Men exakt hur samtycke ska uttryckas blir upp till domstolarna att tolka. I det förslag som nu blir lag sägs att det inte vore rätt att beskriva hur samtycke ser ut eftersom sådant kan meddelas på så många olika sätt.

Med 48 röster sade alltinget i fredags ja till en ny definition av våldtäkt i den isländska strafflagen. Bara en ledamot, Folkets partis Karl Gauti Hjaltason, lade ned sin röst. Fjorton ledamöter var inte på plats.

Straffet för våldtäkt är som tidigare mellan ett och sexton års fängelse. Men nu krävs alltså samtycke för sex. Om inte samtycke finns rör det sig om våldtäkt. Samtycke kan enligt den nya lagen bara ges av fri vilja. Ett samtycke som fås genom hot, inlåsning, droger med mera är inte giltigt.

Initiativtagare till förslaget om en samtyckeslag var Renässans Jón Steindór Valdimarsson. Det hade undertecknats av ytterligare elva alltingsledamöter från Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Framstegspartiet.

Förslaget lades fram som en konsekvens av höfumhátt- och metoo-rörelserna som bägge tillhörde 2017 års mest omdebatterade frågor. På Island startade diskussionen om samhällets attityd till förövare och offer för sexualbrott i somras. Då rapporterade medier om hur sexbrottslingar fått upprättelse och sitt fläckfria rykte återställt. I sociala medier användes hashtaggen #höfumhátt.

Debatten fortsatte under hösten när den internationella metoo-rörelsen nådde Island. Inom en rad olika branscher trädde kvinnor fram och berättade om hur sexuella övergrepp och trakasserier var ett utbrett fenomen.

Jón Steindór Valdimarsson sade i alltingets talarstol att samtyckeskravet var ett sätt att bryta med patriarkala attityder. Tidigare hade män under vissa omständigheter kunnat hävda att de i princip hade rätt till sex med en kvinna. De möjligheterna såg han försvinna med den nya lagen.

Han nämnde både #metoo- och #höfumhátt-rörelserna. Jón Steindór Valdimarsson sade att det var alltingets skyldighet att sätta stopp för föråldrade värderingar. Samtyckeskravet var ett resultat av ett förändrat rättsmedvetande. Införandet gjorde att inte bara tillvägagångssättet stod i fokus vid våldtäktsfall.

En annan som röstade ja till förslaget var Gröna vänsterns Steinunn Þóra Árnadóttir. Hon beskrev den ändrade lagtexten som en sak av stor betydelse för samhället. Hon ansåg att alltinget nu tydligt visade att samtycke är nödvändigt. Förhoppningen var att detta steg skulle föra Island närmare ett samhälle utan sexuellt våld.

Den nya lagen säger inget om hur samtycke ska uttryckas. I stället blir det upp till domstolarna att avgöra i varje enskilt fall. Detta tas också upp i förslaget. Jón Steindór Valdimarsson och de övriga undertecknarna skriver att mänsklig kommunikation kan ske på många och olika sätt. Att peka ut vissa typer av samtycke i lagen skulle skapa en risk för kryphål.

Dagens citat

"Jag välkomnar verkligen denna utgång och detta är faktiskt bättre än man vågade hoppas. Det är mycket viktigt att det råder så bred enighet om detta i bägge bygderna. Och vi väntar oss gott av detta samgående som säkerligen kommer att skapa väldigt många möjligheter, till exempel här i Breiðdalur."

Hákon Hansson, kommunalråd i Breiðdalshreppur, i RÚV om lördagens folkomröstning där en majoritet av invånarna i Fjarðabyggð och Breiðdalshreppur röstade för en sammanslagning av de två kommunerna - läs mer här.

söndag 25 mars 2018

Dagens bonuscitat

"Möjligheterna består i att koppla ihop landsbygden med flygplatsen i Keflavík med goda kommunikationer. Visserligen kan företag i branschen och myndigheter försöka ha inflytande över vart människor åker, men beslutet är alltid turistens eget. De allra flesta kommer hit till Island eftersom landets natur är intressant, men när människors vistelsetid blir kortare - vilket är en internationell utveckling och nu ofta är tre till fyra dagar - säger det sig självt att människor inte reser långt ut i landet om inte kommunikationerna är bra. Och många håller sig mest här i Reykjavík, som är ett starkt varumärke och en populär turistort."

Skarphéðinn Berg Steinarsson, chef för Ferðamálastofa, i Morgunblaðið om hur turister kan fördelas bättre över landet.

Ja till samgående i Fjarðabyggð och Breiðdalshreppur

Fjarðabyggð och Breiðdalshreppur går ihop. En klar majoritet av invånarna i bägge kommunerna röstade vid gårdagens folkomröstning ja till ett samgående. Men i Fjarðabyggð var intresset för folkomröstningen lågt. Den nya kommunen blir Islands tionde största sett till antalet invånare. I vårens kommunalval väljs ett gemensamt fullmäktige.

I samband med vårens kommunalval minskar antalet kommuner på Island från 74 till 72. Sedan tidigare har Garður och Sandgerði beslutat om ett samgående. I en folkomröstning i Breiðdalshreppur och Fjarðabyggð tog invånarna i går samma beslut.

I Fjarðabyggð var det 86,76 procent som röstade ja och i Breiðdalshreppur 85 procent. Väljarna i Breiðdalshreppur - som är den mindre av de två kommunerna - var dock betydligt mer engagerade i frågan. Där var valdeltagandet 64,5 procent mot 36,2 procent i Fjarðabyggð.

Den nya östlisländska kommunen är 1 615 kvadratkilometer stor och har knappt 5 000 invånare. Det gör den till Islands tionde största sett till befolkning och den tjugonde största sett till yta. Den har sex tätorter: Neskaupstaður med 1 470 invånare, Reyðarfjörður med 1 189 invånare, Eskifjörður med 997 invånare, Fáskrúðsfjörður med 705 invånare, Stöðvarfjörður med 184 invånare och Breiðdalsvík - som är den enda tätorten i Breiðdalshreppur - med 130 invånare.

Närheten mellan orterna tycks ha haft stor betydelse för intresset för valet. Stöðvarfjörður är den tätort i Fjarðabyggð som ligger närmast Breiðdalsvík. Samgåendet kommer att innebära ett utökat samarbete mellan skolorna på de två orterna. I Stöðvarfjörður var det 51,7 procent som röstade. Men i övriga Fjarðabyggð var valdeltagandet i Norðfjörður med Neskaupstaður och Mjóifjörður 39,8 procent, i Fáskrúðsfjörður 37,5 procent, i Reyðarfjörður 33,2 procent och i Eskifjörður 30,2 procent.

Fjarðabyggð hade förra året 4 692 invånare medan det bara bodde 182 personer i Breiðdalshreppur. Debatten om samgåendet har handlat mycket om att Breiðdalshreppur på grund av storleken haft svårt att erbjuda invånarna den service som lagen kräver.

Den nya kommunen räknar med statliga bidrag på omkring 800 miljoner isländska kronor vid samgåendet. De ska bland annat gå till att betala av skulder. Kommunpolitikerna vill även förbättra kommunikationerna mellan de olika tätorterna. Redan i dag är det många som på grund av jobb, utbildning eller fritidsaktiviteter reser mellan dem.

I bägge kommunerna har en majoritet av politikerna i fullmäktige stått bakom förslaget. I kommunalvalen den 26 maj väljs ett gemensamt fullmäktige.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan kommunerna.

Tvist om vikingaklappet - vill stoppa tröjor med Hú!

Illustration: Hugleikur Dagsson
Stoppa försäljningen av tröjor med trycket Hú! eller ge en del av intäkterna till Gunnar Þór Andrésson. Den uppmaningen fick nyligen tecknaren Hugleikur Dagsson. I snart två år har han sålt tröjor med en isländsk fotbollssupporter som ropar Hú! - ett ord som förknippas med hejaramsan vikingaklappet. Gunnar Þór Andrésson har nämligen registrerat Húh! som varumärke.

Sommaren 2016 gick de isländska herrarna till kvartsfinal i fotbolls-EM. Framgångarna kom att förknippas med hejaramsan Víkingaklappið, vikingaklappet, som i Sverige brukar kallas vulkanen. I ramsan ingår ett kraftfullt Hú! eller Húh!

Tecknaren Hugleikur Dagsson började samma sommar att sälja tröjor med ett motiv inspirerat av framgångarna. Teckningen föreställer en isländsk fotbollssupporter som ropar Hú!

Nyligen fick han ett brev från Gunnar Þór Andrésson. Det visade sig att han efter turneringen registrerat Húh! som varumärke. Registreringen gäller kläder och alkohol. Nu ansåg han att Hugleikur Dagsson gjorde intrång på hans varumärke genom att sälja tröjor med ordet Hú!

Han gav Hugleikur Dagsson två alternativ: att upphöra med försäljningen av tröjorna eller att ge en del av intäkterna till Gunnar Þór Andrésson. Hugleikur Dagsson bestämde sig så småningom för att sälja de sista tröjorna i den egna webbutiken.

Facebook skriver Hugleikur Dagsson att han har att göra med grinchen som stal vikingaklappet. Han anser att det är märkligt att en person kan anse sig äga ett ord som borde tillhöra alla islänningar - inte minst eftersom själva hejaramsan stulits från Skottland.

Gunnar Þór Andrésson säger till RÚV att han inte alls vill tvinga Hugleikur Dagsson att sluta med försäljningen. Däremot vill han att hans varumärke - som han ännu inte har använt sedan registreringen för snart två år sedan - ska respekteras. Det skulle alltså ske genom att han fick del av intäkterna:
"Jag förbjöd honom inte att sälja tröjan. Jag ville bara att vi kom överens om en uppgörelse om han hade några idéer om en fast siffra eller procent."
Registreringen är gjord hos Einkaleyfastofa. Om Hugleikur Dagsson skulle välja att strunta i Gunnar Þór Andréssons krav och fortsätta med försäljningen kan han ta varumärkestvisten till Neytendastofa. Då blir det upp till myndigheten att avgöra om Hú! och Húh! faktiskt är samma sak.

Dagens citat

"Jag var besviken över de arbetsmetoder som användes vid fastställandet av listan. Samtidigt som det togs beslut om att inte hålla allmänt provval utan ledarval så visste jag att utgången för mig skulle bli oviss. Eftersom detta sätt inte hade använts tidigare var spelreglerna inte tydliga och därför var det en stor risk att kandidera i ledarvalet. Å andra sidan tror jag att både jag och Kjartan [Magnússon] både bedömde det som så att deltagande i ledarvalet inte skulle gå ut över våra möjligheter att ta plats på listan eftersom det vid upprepade tillfällen betonades att det där endast valdes den som skulle ha första platsen."

Áslaug María Friðriksdóttir, som slutade tvåa i Självständighetspartiets provval i Reykjavík men petades från listan helt och hållet efter samråd mellan provvalsnämnden och segraren Eyþór Arnalds, i Mannlíf om partiets interna arbetsmetoder - läs mer här.

lördag 24 mars 2018

Dagens bonuscitat

"Att kunna språket är nyckeln till att kunna delta i samhället. Kunskaper i isländska öppnar ett otal dörrar - inte bara de att kunna samtala med ens isländska vän över kaffet, utan människor får möjlighet att använda sin utbildning, dela med sig av de erfarenheter som de har och sina idéer och har bättre möjligheter att låta ens drömmar förverkligas."

Aneta Matuszewska, rektor för Retor Fræðsla som ordnar kurser i isländska för invandrare, i DV om vikten av att lära sig språket.

Bygger analog inspelningsstudio i Stöðvarfjörður

Magnetband och förstärkare räddade från gammal radiotelefoniutrustning. Det är något av vad som ingår i utrustningen Stúdíó Síló i Stöðvarfjörður. Där bygger Vincent Wood en analog inspelningsstudio. Förhoppningen är att artister från hela världen ska söka sig till samhället på östra Island för att spela in musik på samma sätt som förr, rapporterar RÚV.

För fyra år sedan flyttade den irländske ingenjören Vincent Wood till Stöðvarfjörður tillsammans med sin isländska fru Una Sigurðardóttir. Planen var inte att stanna så länge - men hittills har de inte lämnat fiskeläget i de isländska östfjordarna.

Nu bygger Vincent Wood en inspelningsstudio i Stöðvarfjörður. Studion ger möjlighet att spela in helt utan digital utrustning. I stället kommer han att använda sig av analog teknik - men även digital teknik kommer att finnas i studion.

De analoga inspelningarna görs på magnetband. Förstärkarna har tidigare använts som radiotelefoniutrustning. Nästan all analog utrustning är begagnad. En del har Vincent Wood byggt själv.

Förhoppningen är att artister från hela världen ska komma till Stúdíó Síló. Vincent Wood säger till RÚV att analog teknik har en viss klang som många musiker i dag saknar:
"Vi bygger upp en fulländad inspelningsstudio. Inte bara för musiker från Island utan även från andra länder. För att spela in skivor och bo här. Det kommer att bli möjligt att bo här eftersom vi befinner oss så långt bort."
Vincent Wood har tidigare drivit en analog studio på Irland. Arbetet sker i samarbete med Sköpunarmiðstöd SVF, en lokal organisation som för några år sedan köpte ortens nedlagda fiskfabrik och omvandlade den till ett centrum för skapande. Den 90 kvadratmeter stora studion byggs i ett torn i den gamla fabriken.

Författaren Stella Blómkvist slipper avslöja sin identitet

Personen bakom pseudonymen Stella Blómkvist ska inte behöva röja sin verkliga identitet för att kunna få biblioteksersättning. Det beslutet kommer från alltingets ombudsman. I fjorton års tid har författaren försökt få ersättning för utlåningen. Men varje gång har det blivit nej eftersom det ställts krav på att namn och personnummer måste ingå i ansökan.

Hittills har det utkommit nio deckare i Stella Blómkvists namn. Vem som står bakom pseudonymen är fortfarande en gåta - och ett populärt ämne för spekulationer. Några personer som har nämnts som tänkbara författare är Óskar Magnusson, Súsanna Svavarsdóttir och Stefán Jón Hafstein.

Den första boken om Stella Blómkvist - som alltså även är namnet på huvudpersonen - utkom 1997. I fjorton års tid - mellan 2002 och 2016 - har författaren försökt få biblioteksersättning för utlåningen. Hittills har Bókasafnssjóður, som håller i ersättningen, sagt nej. För att en ansökan ska kunna godkännas finns formella krav på att namn och personnummer ingår. Kulturdepartementet har gjort samma tolkning av reglerna.

För att kunna få ersättning skulle alltså författaren bakom pseudonymen behöva röja sin identitet. Hittills har den valt att avstå. I stället vände sig upphovspersonen nyligen till alltingets ombudsman. Där får författaren rätt. Bókasafnssjóður har ställt för hårda krav på Stella Blómkvist.

Det kan enligt alltingets ombudsman vara så att Stella Blómkvist kan bevisa sin identitet på annat sätt än genom namn och personnummer. Det är en möjlighet som författaren bör få. Kravet på att röja pseudonymen är för långtgående.

Stella Blómkvist skriver till alltingets ombudsman att beslutet att inte avslöja författarens identitet har varit ett medvetet drag. Pseudonymen har varit en viktig del av fenomenet Stella Blómkvist. Därför har författaren också vidtagit åtgärder för att inte röja hemligheten. Bara några få personer på förlaget känner till vem som skriver böckerna. För att inte sprida informationen i en vidare krets sker nästan all kommunikation via mejl.

Här kan du läsa mer om Stella Blómkvist.

Dagens citat

"Jag ville inte skapa en falsk bild av mig och låta någon läsa igenom allt som jag sade. Det är massor av människor som brottas med samma saker som jag. Människor måste sluta upp med dessa fördomar och stödja oss. Det är bara 340 000 islänningar som talar isländska men tusentals av oss som vill tala detta språk. Jag blir inte förnärmad av att bli rättad men det gäller hur jag blir rättad."

Nichole Leigh Mosty, tidigare alltingsledamot för Ljus framtid med engelska som modersmål, i RÚV om de reaktioner hon fick från vissa när hon sade något på isländska som inte var helt korrekt - läs mer här.

fredag 23 mars 2018

Nödlandning i Keflavík efter motorexplosion

Bara sekunder efter att planet lyft från Ísafjörður exploderade ena motorn. Piloterna Gunnar Arthurssons och Hallgrímur Viktorssons tänkte vända planet för att landa - men då visade det sig att det vänstra hjulet inte kunde fällas ut. Med bara en fungerande motor valde de därför att flyga hela vägen till Keflavík för att nödlanda.

Den 20 mars 1986 hade kunnat bli en tragisk dag i isländsk flyghistoria. På 150 meters höjd exploderade ena motorn i ett Fokkerplan som nyss lyft från Ísafjörður. De tre personerna i besättningen - de två piloterna och flygvärdinnan Guðrún Gunnarsdóttir - och de 22 passagerarna kunde genom fönstren se hur det brann i motorn.

Men branden tycktes inte sprida sig. Och att nödlanda i Ísafjörður var inget de önskade sig. Där finns bara en bana och den ligger precis vid fjorden. Risken var överhängande att planet skulle kana över banan och hamna i vattnet.

Nödlandningen i Keflavík blev ingen katastrof. Planet kanade visserligen utanför banan, men ingen brand utbröt. Ingen skadades heller allvarligt i samband med landningen.

Både starten i Ísafjörður och landningen i Keflavík filmades. Att lyftet hamnade på film var en slump. Att RÚV hade en kamera i Ísafjörður berodde på att det pågick en skidtävling samma dag.

Här kan du se film från starten och landningen.

Vill bygga cykelbana mellan Keflavík och Reykjavík

Bygg en cykelbana mellan Reykjavík och flygplatsen i Keflavík. Det förslaget kommer från tretton alltingsledamöter. En skiss på hur en sådan cykelväg kan se ut och en kostnadskalkyl ska vara klara före årsskiftet - och det är inte realistiskt att bygga den i direkt anslutning till vägen mellan de två städerna.

För fyra år sedan presenterade Eiríkur Ástvaldur Magnússon idéer för en cykelbana mellan flygplatsen i Keflavík och Reykjavík. Prislappen sattes då till omkring 327 miljoner isländska kronor. Men sedan dess har det inte hänt mycket.

I dag finns en cykelväg mellan flygplatsen och Keflavík. Men den som vill cykla hela sträckan till Reykjavík måste använda sig av bilvägar.

Det här vill tretton alltingsledamöter ändra på. Initiativtagare är Renässans Pawel Bartoszek. Bland övriga undertecknare finns ledamöter från Socialdemokraterna, Piratpartiet, Gröna vänstern, Centerpartiet och Självständighetspartiet.

Att det inte redan finns någon sådan cykelbana är en brist. Och ledamöterna ser inga naturliga hinder. Hela sträckan är på låg höjd. Och avståndet mellan Islands två största storstadsområden är inte större än fem mil.

Enligt förslaget ska en arbetsgrupp tillsättas. Den ska före årsskiftet komma med förslag på sträckningar och en kostnadskalkyl. Uppdraget läggs på kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.

I förslaget skriver de tretton ledamöterna att det av trafiksäkerhetsskäl inte är ett realistiskt alternativ att bygga cykelbanan bredvid Reykjanesbraut, den väg som går mellan Reykjavík och Keflavík. Vägen är Islands mest trafikerade. Den används dagligen i snitt av mer än 10 000 fordon.

Skälet till att Reykjanesbraut anses vara olämplig är att många kört fort på vägen. Hastighetsbegränsningen är 90 kilometer i timmen, men många kör betydligt fortare än så. Dessutom är vägen ursprungligen avsedd för en maxhastighet på 110 kilometer i timmen. Då och då får debatten om att höja den högsta tillåtna farten nytt liv.

I stället föreslår de samma sträckning som Eiríkur Ástvaldur Magnússon. Det innebär att cykelbanan byggs längs den gamla vägen mellan Reykjavík och Keflavík längs Vatnsleysuströnd. De avsnitt som i dag har grusbeläggning ska asfalteras. I den ekonomiska kalkylen ska det också ingå kostnader för att skylta cykelvägen.

Island på väg mot rösträtt för 16-åringar

Isländska 16-åringar kan få rösta redan i vårens kommunalval. Ett förslag om att sänka åldern för rösträtt fick bred majoritet i den andra omröstningen i alltinget i går. Men det är först i den tredje omgången som frågan avgörs. Den omröstningen kan komma att ske redan i dag. I så fall får ytterligare 9 000 personer rösta i kommunalvalet.

Den 26 maj väljer islänningarna företrädare till 73 kommunfullmäktigen. I dag är rösträttsåldern 18 år i kommunalval - alltså samma ålder som i alltingsval. Men ett förslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år kan komma att bli verklighet redan i dag.

Bakom förslaget står fjorton alltingsledamöter. De representerar samtliga åtta partier i alltinget.

Om förslaget går igenom blir det omkring 9 000 islänningar som får möjlighet att rösta för första gången i vårens kommunalval. För att få rösträtt krävs att personen fyller 16 år senast på valdagen och är skriven i kommunen.

Sänkningen av rösträttsåldern fick i den andra omgången i går stöd av 43 alltingsledamöter. Bara en ledamot röstade nej. Vidare var det tio ledamöter som var frånvarande och nio ledamöter som avstod från att rösta.

När det gällde tidpunkten för införandet var alltinget mer splittrat. Det var 29 personer som röstade för ett omedelbart införande - vilket alltså skulle innebära en förändring av rösträttsåldern till vårens kommunalval - medan 24 personer lade ned sina röster.

Två ändringsförslag röstades ned av majoriteten. De föreslog att införandet skulle vänta till 2019 eller 2020. Det hade inneburit att 16-åringarna inte hade fått rösträtt redan till våren.

Debatten i alltinget i går var livlig. Mest kritisk till förslaget var Folkets partis Inga Sæland. Hon motsatte sig en sänkning av rösträttsåldern eftersom hon inte ville utsätta barn för politisk propaganda. Att inte låta 16-åringar rösta var enligt henne ett sätt att skydda dem.

Men i övrigt var det nästan enbart positiva röster i talarstolen. Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir sade att framförhållningen visserligen inte var den bästa, men om förslaget skulle få majoritet skulle hon göra allt hon kunde för att öka kunskaperna bland förstagångsväljarna.

Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson beskrev debatten som den mest spännande han deltagit i under sina år i alltinget. Han såg inga hinder för att låta 16-åringar rösta. Det gjorde inte heller Självständighetspartiets Vilhjálmur Árnason. Han ansåg att det hade blivit dags för isländska ungdomar att få inflytande över hur landet styrs. Partikamraten Bjarni Benediktsson var däremot tveksam. Hans uppfattning var att samma ålder borde gälla för liknande typer av rättigheter - som att rösta till kommunfullmäktige respektive alltinget.

Just den demokratiska aspekten har betonats under debattens gång. Unga islänningar röstar i mindre utsträckning än äldre. Genom att sänka rösträttsåldern hoppas undertecknarna av förslaget att fler unga ska rösta.

Som exempel används kommunalvalen 2014. Då var det genomsnittliga valdeltagandet 66,5 procent - men bland islänningar som inte hade fyllt 30 år var det bara 47,5 procent som röstade. En annan förhoppning med förslaget är att det ska bidra till att vända en negativ trend med färre som deltar i allmänna val.

Men 16-åringarna kommer inte att kunna välja in jämngamla ledamöter i fullmäktige. För att få ställa upp i kommunalval måste en kandidat ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Den senaste förändringen av rösträttsåldern på Island genomfördes 1984. Då sänktes den från 20 till 18 år. Den förändringen gällde samtliga val. Förslag om att sänka rösträttsåldern i kommunalval till 16 år har lagts flera gånger de senaste åren, men inget av dem har gått hela vägen till beslut.

Förslaget går nu till en ny behandling i alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd. Där har det tidigare haft stöd av fem av nio ledamöter. Därefter kan det gå vidare till alltinget för en tredje omröstning. Om en majoritet stället sig bakom förslaget där blir det verklighet.

För att förslaget ska kunna genomföras behövs sannolikt ett beslut redan i dag. Därefter har alltinget påsklov i två veckor. Då har förtidsröstningen till kommunalvalet redan påbörjats.

Dagens citat

"Den är faktiskt stängd nu. Det gjordes inbrott i den före Bræðslan och jag hade inte tid att få i gång den igen i somras. Jag får mer intäkter från städningen och annat än automatförsäljningen. Glaset var brutet men apparaten i sig är okej och människor har bett mig att inte ge upp detta. ... Jag var helt enormt besviken eftersom Bræðslan naturligtvis är den i särklass största helgen."

Kristinn Kristmundsson, mer känd som Kiddi Vídeófluga, i DV om den skadegörelse som gjorde så att hans läskautomat vid Hjaltastaðarþinghá mellan Egilsstaðir och Borgarfjörður eystri inte fungerat sedan sommarfestivalen Bræðslan - läs mer här.

torsdag 22 mars 2018

Turistfilm från södra Island



Blå lagunen och Seljavallalaug är två bad som dyker upp i den här turistfilmen från södra Island. Där syns även platser som Geysir, Gullfoss och Reynisfjara.

Trendbrott på Island när arbetslösheten slutar stiga

Arbetslösheten på Island var oförändrad i februari. Alltjämt var det 2,4 procent som inte hade något jobb. Därmed bröts trenden med fyra månader av stigande arbetslöshet. I mars räknar Vinnumálastofnun med att andelen islänningar som står utanför arbetsmarknaden börjar att sjunka i takt med att säsongsjobben blir fler.

För andra månaden i följd är arbetslösheten på Island 2,4 procent. Det betyder att en trend med fyra månader av stigande arbetslöshet är bruten. Jämfört med februari 2017 är det nu 0,5 procent färre som är inskrivna som arbetslösa. Däremot är det nu något fler som är långtidsarbetslösa.

Arbetslösheten är nu precis lika hög i Reykjavíkområdet som på landsbygden - alltså 2,4 procent. Den sjunker i två regioner men ligger still eller ökar i övriga sex regioner.

Fortfarande är utländska medborgare oftare arbetslösa än islänningar. Under februari var arbetslösheten bland utlänningar 5,2 procent. För befolkningen i snitt var alltså andelen 2,4 procent.

Högsta arbetslösheten finns på Suðurnes med 3,1 procent, en tillbakagång med 0,2 procent. Därefter följer Norðurland eystra med 2,8 procent (oförändrat), Reykjavíkområdet med 2,4 procent (oförändrat), Västfjordarna med 2,2 procent (+0,1), Suðurland och Austurland med 2,1 procent (+0,1), Vesturland med 1,7 procent (-0,1) och Norðurland vestra med 1,6 procent (-0,1).

Gapet mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Bland männen var i februari arbetslösheten 2,4 procent, en uppgång med 0,1 procentenhet. Bland kvinnorna var den oförändrad på 2,5 procent.

I den yngsta gruppen - islänningar i åldern 18 till 24 år - var det 2,4 procent som stod utanför arbetsmarknaden.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten sjunker något i mars. I regel kulminerar arbetslösheten i januari och februari då jobben är som färst inom branscher som bygg, transport och handel.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Fiskförråd på Snæfellsnes kan ha varit bönehus

Enkla förråd för fisk eller keltiska bönehus? På västra Snæfellsnes finns lämningar från över 200 sådana små byggnader. Många av dem ligger otillgängligt ute i lavafälten. Och det gör att lokalhistorikern Sæmundur Kristjánsson enligt Vísir tror att det rör sig om spår från de kelter som sägs ha funnits på Island före nordbornas ankomst.

I islänningasagorna sägs det att personer med ursprung på de brittiska öarna ska ha bott på Island när de första nordborna anlände under slutet av 800-talet. Inga säkra spår har påträffats efter några personer med keltiskt ursprung. Men berättelserna är många.

Kelterna - som främst ska ha kommit från Irland - ska enligt vissa teorier bara ha uppehållit sig på Island under somrarna. Där ska de ha utövat sin tro i avskildhet. När nordborna kom till Island förändrades detta. Nordborna gjorde anspråk på land och byggde direkt långhus och andra byggnader som visade att de inte hade några planer på att återvända.

För kelterna var inte Island längre intressant. De ville inte beblanda sig med hedningar och återvände därför till de brittiska öarna.

På västra Snæfellsnes finns en rad geografiska namn - som Íraklettur och Írabyrgi - som antyder en keltisk närvaro. Vid Gufuskálar just utanför Hellissandur finns också lämningar i form av en brunn. Även denna har traditionellt kopplats till kelter.

Vid Gufuskálar finns dessutom lämningar från över 150 mindre byggnader. Vid Dritvík - en bit österut på Snæfellsnes - finns ett sextiotal liknande lämningar. Traditionellt brukar dessa stenbyggen betraktas som rester av förrådsbyggnader där det förvarades fisk.

Lokalhistorikern Sæmundur Kristjánsson har en helt annan teori. Många av förrådsbyggnaderna ligger otillgängligt i lavaområden. Han säger till Vísir att han anser att det är orimligt att de skulle valt sådana platser för förråd utan att i så fall anlägga stigar till dem genom lavan:
"Jag tycker att det verkar helt uppenbart att människor genom århundradena hade skapat något slags stigar. Det finns inget sådant här. Jag tror att detta är bönehus från irländarnas tid. Här var det familjelantbruk. Det levdes på det som landet och havet gav."
Sæmundur Kristjánsson är inte ensam om att tro på teorin om bönehus. Arkeologen Þorvaldur Friðriksson har framfört liknande åsikter. Liknande byggnader som de som finns på västra Snæfellsnes finns också på brittiska öarna.

Men arkeologen Ragnheiður Traustadóttir tror inte alls på teorin. Liknande lämningar finns på en rad platser på Reykjanes. Hon säger till Vísir att de där tydligt kan kopplas till fiskeläger:
"Jag är faktiskt övertygad om att detta är fiskeförråd. Och om vi skulle undersöka dem, och kanske undersöka golvytan eller liknande, så skulle vi förmodligen ännu mer komma fram till att där säkert har förvarats och torkats fisk."
Ragnheiður Traustadóttir anser att det finns en logisk förklaring till att byggnaderna restes i det svårtillgängliga lavalandskapet. Där var det god genomströmning av luft samtidigt som fisken hölls på avstånd från fjällräv.

Här kan du läsa mer om det tidiga livet på Snæfellsnes.

Dagens citat


"Jag arbetade som redaktionsassistent på Vísir vid denna tid och läste om att den sista garfågeln som skulle bjudas ut till allmän försäljning skulle auktioneras ut hos Sotheby's om fem dagar."

Valdimar Jóhannesson, som 1971 tog initiativ till den insamling som gjorde att en uppstoppad garfågel kunde föras till Island, i DV om hur han fick idén - läs mer här.

onsdag 21 mars 2018

Þórdís Lóa Þórhallsdóttir leder Renässans i Reykjavík

Þórdís Lóa Þórhallsdóttir toppar Renässans lista i kommunalvalet i Reykjavík i vår. Hon är känd från en rad ansvarsuppdrag inom det isländska näringslivet. Tvåa på valsedeln är tidigare alltingsledamoten Pawel Bartoszek. Andra meriterade namn på listan är Diljá Ámundadóttir och Benedikt Jóhannesson.

Renässans letade efter en kvinna som skulle stå överst på valsedeln i Reykjavík den 26 maj. Valet föll på Þórdís Lóa Þórhallsdóttir. Hon har bland annat varit vd för bussföretaget Gray Line och Pizza Hut. Hon har även varit ordförande för Félag kvenna í atvinnulífinu, en förening för kvinnor i näringslivet.

Nummer två på listan är Pawel Bartoszek. Han är just nu ersättare i alltinget och hade en ordinarie plats under förra mandatperioden. Trea blir Diljá Ámundadóttir som i dag är ersättare i kommunfullmäktige. I samband med vårens kommunalval byter hon parti från Ljus framtid till Renässans.

Flera andra meriterade namn finns på partiets lista. På fyrtiosjätte och sista plats återfinns Renässans grundare och före detta ledare Benedikt Jóhannesson. Långt ifrån valbar plats hittas också hans tidigare assistent Gylfi Ólafsson. María Rut Kristinsdóttir - som är assistent åt den nuvarande ordföranden Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir - finns även hon långt ned på listan.

Här kan du läsa mer om Renässans.

Hund hittade tvättbjörn vid stranden nära Hafnir

Birgir Hauksson tog med sig hunden Tyson för att samla sandmusslor nära Hafnir. Men Tyson hittade någonting helt annat. I en håla vid stranden upptäckte hunden en tvättbjörn. Det är första gången på tjugo år som en tvättbjörn hittats på Island. Om det rör sig om ett djur som smugglats in i landet eller som kommit som fripassagerare med båt eller flyg är oklart. Det rapporterar RÚV.

Tvättbjörnen är en mycket sällsynt gäst på Island. Vid samtliga tillfällen som den har upptäckts i landet har den på något sätt transporterats till öriket. På 1930-talet importerades tvättbjörnar till Island som pälsdjur. Uppfödningen lönade sig inte och lades ned efter ett par decennier.

Den mest uppmärksammade importen skedde 1976. Då skaffade en djurpark i Hafnarfjörður tre tvättbjörnar. En av dem lyckades smita. Den hittades senare i en fiskmjölsfabrik. Och för tjugo år sedan var en tvättbjörn fripassagerare ombord ett fartyg som bland annat transporterade massagebad till Island. Det djuret avlivades på kajen.

I måndags var Birgir Hauksson ute på promenad tillsammans med hunden Tyson. De gick på stranden nära Hafnir på sydvästra Island. Medan Birgir Hauksson sökte efter sandmusslor som han skulle kunna ta hem och tillaga strövade Tyson runt fritt. Plötsligt var det uppenbart att hunden fått vittring på något.

Birgir Hauksson säger till RÚV att det inte är ovanligt att Tyson reagerar på andra djur som dyker upp under promenaderna. Men den här gången var förvåningen över fyndet stor.:
"Jag trodde bara att han hade hittat en mink, som han ofta gör, men så hördes ett helt annat ljud från hålan när jag undersökte saken. ... Under den sista musselexpeditionen hittade vi en forntida valrosstand. Den var betydligt snällare än detta kryp."
Tvättbjörnens ursprung är i Nordamerika. Nu finns den på flera platser i Europa. Det är inte känt hur det djur som upptäcktes nära Hafnir kommit till Island. Även denna tvättbjörn kan vara en fripassagerare men det kan inte heller uteslutas att någon fört in djuret utan tillstånd. Det säger djurekologen Kristinn Haukur Skarphéðinsson till RÚV:
"Antingen har detta djur smugglats in eller så har det smugit sig in med något gods eller i en container. Det är naturligtvis nära till en hamn och en flygplats där i Hafnir."
Kristinn Haukur Skarphéðinssons förhoppning är att djurets kropp ska undersökas. Kanske kan en undersökning ge svar på varifrån tvättbjörnen kommer och hur den hamnade på Island.

Men det är inte bara tvättbjörnen som är en sällsynt besökare. Även de sandmusslor som Birgir Hauksson letade efter är inte helt vanliga. De finns runt nästan hela den isländska kusten, men sällan i några större mängder.

Också sandmusslan kan ha kommit till Europa från Nordamerika, men det kan också vara så att det var vikingatida sjöfarare som förde den med sig till Amerika. På Island hittades den första gången 1958 vid Hornafjörður. Ett år senare gjordes ett fynd vid Dyrhólaey. Året därpå påträffades sandmusslor på Västmannaöarna och i Reykjavík.

Sandmusslan förökar sig nu i havet runt Island. Men beståndet har alltså inte blivit särskilt stort. Skälet kan vara att den konkurrerar om samma föda med många andra arter av musslor.