Oppositionen backar upp regeringens skärpta politik mot Ryssland. Alltinget ställer sig bakom beslutet att inte ha några möten på hög politisk nivå med ryska företrädare. Men det finns inga tankar hos det isländska fotbollsförbundet KSÍ att bojkotta sommarens VM-turnering. Förbundets chef Klara Bjartmarz vill inte blanda ihop idrott och politik.
I måndags meddelade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson att Island deltar i de diplomatiska protesterna mot Ryssland. Island kommer dock inte att utvisa några ryska diplomater. Skälet är att ett ryskt svar på en sådan aktion i praktiken skulle kunna innebära en stängning av ambassaden i Moskva då den bara har tre anställda.
Den diplomatiska krisen kommer i kölvattnet av försöket att förgifta agenten Sergej Skripal. Guðlaugur Þór Þórðarson har inte direkt pekat ut Ryssland för att ha legat bakom attacken. I stället har kritiken handlat om osannolika anklagelser och förklaringar från ryskt håll.
I stället för utvisningar av ryska diplomater kommer Island inte att hålla några möten på hög politisk nivå med Ryssland. De planerade besöken under sommarens fotbolls-VM - där det var tänkt att tre isländska ministrar och presidenten skulle närvara - ställs in.
Men KSÍ, det isländska fotbollsförbundet, har inga planer på att bojkotta turneringen. Chefen Klara Bjartmarz säger till Vísir att förbundet inte tar ställning i politiska frågor. Hon anser också att idrottsevenemang kan bidra till att lösa diplomatiska konflikter. Som exempel nämner hon närmandet mellan Syd- och Nordkorea i samband med vinter-OS:
"Vi lägger oss inte i internationell politik. Vår roll är att tänka på fotbollen."
Regeringen tog beslutet att delta i protesterna mot Ryssland vid ett sammanträde i måndags. Därefter informerade Guðlaugur Þór Þórðarson oppositionen och Rysslands ambassadör Anton Vasiliev. Utöver de reaktioner som han framförde då har Ryssland inte kommenterat Islands ställningstagande.
Inga kritiska röster har hörts från oppositionen om regeringens hållning. Centerpartiets Gunnar Bragi Sveinsson och Socialdemokraternas Logi Már Einarsson säger till Vísir att Island har reagerat mot Ryssland i förhållande till landets storlek. Samma åsikt har Renässans Jón Steindór Valdimarsson:
"Jag anser att vi har gått så långt som det var förnuftigt att göra i detta läge. Vi visar enighet och vi bidrar men vi har naturligtvis i åtanke vilka konsekvenser det har. Om vi hade gått samma väg som de övriga nationerna då hade det haft mycket större konsekvenser för oss än för de andra."
Island sluter bland annat upp bakom EU, USA, Kanada, Danmark, Norge, Finland och Sverige. Den minsta nordiska ambassaden i Moskva har - förutom Islands som alltså bara har tre anställda - fjorton anställda. Om Ryssland svarar med utvisningar av diplomater löper de alltså inte samma risk att behöva stängas.
Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson, som just nu även är tjänstgörande statsminister i Katrín Jakobsdóttirs frånvaro, gör samma tolkning av regeringens agerande som oppositionen. Han säger till RÚV att det rör sig om kraftfulla signaler från Islands sida:
"Vi reagerar i enlighet med vår utrikestjänsts storlek. Detta är en allvarlig reaktion på en allvarlig attack och skickar förhoppningsvis ett mycket tydligt budskap till regimen i Ryssland att vi inte tolererar sådant."
Däremot råder det oenighet bland bedömare om hur allvarlig krisen är. Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger till RÚV att det rör sig om ett nytt kallt krig. Albert Jónsson, tidigare ambassadör i Moskva, säger däremot till RÚV att dagens kris inte kan jämföras med tonläget under kalla kriget.
Här kan du läsa mer om Islands agerande mot Ryssland.
