Regissören Hrafn Gunnlaugsson vill göra en blotplats på Laugarnestangi i Reykjavík till sin egen. Han anser att platsen - som han hävdar har använts som offeraltare - skyddas bättre om den ligger på hans tomt. Därför vill Hrafn Gunnlaugsson få kontroll över mer mark i området. Men kommunen säger nej till hans ansökan.
Hrafn Gunnlaugsson fick sitt genombrott som regissör genom flera filmer om vikingatiden. Han har själv länge varit intresserad av denna period i Nordens historia. Intresset har de senaste åren gett upphov till åtskilliga rubriker.
Utanför hemmet på Laugarnestangi i Reykjavík har Hrafn Gunnlaugsson rest en mängd konstverk med vikingamotiv. Han har också byggt på tomten och inte haft bygglov för varken konstverken eller byggnaderna. Kommunen beslutade 2010 att de otillåtna byggnaderna skulle rivas, men än så länge står de kvar.
En av stugorna på tomten hyr Hrafn Gunnlaugsson nu ut genom Air Bnb. För att bo i denna stuga - som även den har inretts i vikingastil - måste gäster betala 22 000 isländska kronor per dygn.
Nu har Hrafn Gunnlaugsson fått nobben i ännu en dispyt med kommunen. Även denna gång gäller tvisten hans intresse för vikingatid och asatro.
Hrafn Gunnlaugsson hävdar att det finns en offerplats nära hemmet på Laugarnestangi. Denna blotplats ligger i strandkanten och ligger till viss del på hans mark. Vid offeraltaret finns en staty av asaguden Frej. Där har Hilmar Örn Hilmarsson, ledare för det isländska asatrosamfundet, sedan 2015 utfört flera ceremonier.
Skälet till att Hrafn Gunnlaugsson åter vänder sig till kommunen är att han vill att offerplatsen helt och hållet ska ligga på hans mark. Platsen har enligt hans mening av kommunen behandlats på ett sådant sätt att det kan jämställas med ett erkännande. För att vårda platsen anser han att tomten bör utökas så att den innefattar även den mark som offeraltaret står på:
Skälet till att Hrafn Gunnlaugsson åter vänder sig till kommunen är att han vill att offerplatsen helt och hållet ska ligga på hans mark. Platsen har enligt hans mening av kommunen behandlats på ett sådant sätt att det kan jämställas med ett erkännande. För att vårda platsen anser han att tomten bör utökas så att den innefattar även den mark som offeraltaret står på:
"Offerplatsen når till viss del ned till stranden och havet för med sig grus och tång vid flod och gör dess trolldomskraft än mäktigare."
Hrafn Gunnlaugsson skriver att han inte på något sätt vill begränsa allmänhetens tillträde till platsen. Området har också status som stadsträdgård. Det betyder att det inte får inhägnas. Inte heller får gångstigar längs stranden blockeras.
Men kommunen säger alltså nej. Det finns inget skäl till att ändra tomtgränserna så att platsen hamnar enbart på Hrafn Gunnlaugssons mark. Ett ja hade enligt kommunen inte varit förenligt med den gällande detaljplanen. Dessutom hade det inneburit en risk för att det område som är öppet för allmänheten skulle krympa.
Här kan du läsa mer om Hrafn Gunnlaugssons fejd med kommunen.
