Höjda böter för isländska cyklister som cyklar mot rött

20 000 isländska kronor i böter är prislappen för att cykla mot rött. De höjda bötesbeloppen införs i morgon. Lika dyrt blir det att åka på fel sida av vägen. Andra brott mot trafiklagen som kan bli lika kostsamma för cyklister är att cykla utan att hålla någon hand på styret och att inte låsa cykeln när den står parkerad under längre tid.

I morgon genomförs en lång rad förändringar i de avsnitt av trafiklagen som gäller cyklister. Bötesbeloppen höjs från 5 000 isländska kronor till maximala 20 000 kronor.

Att cykla mot rött ljus kan nu alltså kosta upp till 20 000 kronor. Men de höjda böterna gäller flera andra punkter. Bland annat föreskriver lagen att cyklister ska hålla i styret med minst en hand, att de ska hålla till höger, att de får cykla på gångbanor men att de måste väja för fotgängare, att de inte får åka i bredd om detta medför risker och att de måste låsa cykeln om den står parkerad mer än en kort stund.

Mars varmare än normalt på nästan hela Island

Soligt och torrt i sydväst - men ovanligt mycket snö i norr och öster. Mars var en månad med tvära kast mellan höga och låga temperaturer. Men månaden var i nästan hela landet aningen varmare än normalt. Varmast var det på Surtsey - och kallast var det vid Brúarjökull. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Början av mars präglades av låga temperaturer i hela landet. På södra och västra Island var inledningen av månaden både torrare och soligare än vanligt. I norr och öster föll mer nederbörd än normalt - och det handlade främst om snö. Andra halvan av mars var betydligt mildare.

Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur var drygt 35 grader. Kallast var det den 10 mars då -22,4 grader uppmättes vid Hágöngur, en väderstation strax väster om Vatnajökull. Samma dag noterades den lägsta temperaturen i befolkade områden. Då var det -21,2 grader i Svartárkot. Varmast var det den 13 mars då temperaturen i Akureyri var 13,1 grader.

Den lägsta medeltemperaturen registrerades Brúarjökull i norra Vatnajökull. Där var snittemperaturen -5,9 grader. Lägsta snittet i bebyggelse hade Möðrudalur med -2,9 grader. Högsta medeltemperaturen uppmättes på Surtsey, 3,9 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 2,3 grader. Det var 1,9 grader högre än under jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 1,2 grader (+2,0), i Bolungarvík 0,9 grader (+2,5), på Grímsey 0,8 grader (+2,6), i Akureyri 0,6 grader (+1,8), i Egilsstaðir 0,4 grader (+1,8), i Dalatangi 1,6 grader (+1,5), i Teigarhorn 1,7 grader (+1,3), i Höfn 2,0 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 2,9 grader (+1,2), i Hveravellir -4,7 grader (+1,3) och i Árnes 1,1 grader (+1,9).

Bara 25,3 millimeter nederbörd föll i Reykjavík under mars. Det är den lägsta mängden sedan 2001. Endast vid tolv tidigare tillfällen sedan mätningarna började 1871. Inte heller i Stykkishólmur har mars varit lika torr sedan 2001. Här uppmättes 24,8 millimeter nederbörd.

I Akureyri var däremot nederbörden något rikare än normalt. Där var mängden nederbörd 49 millimeter.

Inte en enda gång under mars var marken helt och hållet täckt av snö i Reykjavík. I Akureyri fanns ett snötäcke under femton av månadens dagar - vilket var sex dagar fler än normalt.

Mars var också ovanligt solig. Och det var i synnerhet i Reykjavík som solen syntes till ofta. Där var soltimmarna under mars totalt 152 - vilket var hela 40,9 fler än snittet. Även i Akureyri var det soligare än normalt med 87,6 soltimmar. Det var 10,8 fler soltimmar än snittet för mars.

Under årets tre första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 1,1 grader och i Akureyri 0,1 grader. I bägge städerna var det något högre än snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. På båda platserna har det dessutom kommit lite mer nederbörd än vanligt.

Även vintern - dit Veðurstofa Íslands räknar perioden december till mars - var mild. I Reykjavík var medeltemperaturen 0,6 grader och i Akureyri -0,4 grader.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Knapp majoritet för koalitionen i Reykjavík

Sju partier tar plats i kommunfullmäktige i Reykjavík. Störst är Socialdemokraterna före Självständighetspartiet. Den koalition som nu styr kommunen behåller majoriteten - men bara med ett enda mandat. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Med knappt fyra veckor kvar till de isländska kommunalvalen ser det ut att bli mycket jämnt i den isländska huvudstaden. Sjutton partier siktar på att kandidera till fullmäktige i Reykjavík. Exakt hur många partier som får ihop listor och lyckas samla de nödvändiga underskrifterna blir klart på lördag.

I dagsläget är det sju partier som har tillräckligt stöd för att bli invalda i fullmäktige. Och den styrande koalitionen - som består av Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet samt Ljus framtid som inte ställer upp i valet - behåller majoriteten med knapp marginal.

Socialdemokraterna är största parti med 30,5 procent, en nedgång med 1,2 procentenheter jämfört med den mätning som utfördes för en månad sedan. Självständighetspartiet får 27,3 procent, en minskning med 0,1 procentenheter.

Tredje störst är Gröna vänstern med 9,7 procent, en tillbakagång med 3,1 procentenheter. Koalitionspartnern Piratpartiet får 6,8 procent, en minskning med 0,9 procentenheter.

Ytterligare tre partier får alltså företrädare invalda i Reykjavík. Centerpartiet får 7,3 procent, en uppgång med 2,3 procentenheter. Renässans tappar 2 procentenheter till 5,3 procent. Folkets parti ökar 0,5 procentenheter till 3,6 procent.

Utan mandat blir Framstegspartiet med 2,8 procent, Islands socialistparti och Kvinnokandidaturen med 1,8 procent var, Huvudstadslistan med 1 procent, Folkfronten med 0,8 procent, Isländska folkfronten med 0,5 procent och Frihetspartiet med 0,3 procent.

Socialdemokraterna är starkast i västra och centrala Reykjavík med 38,4 procent. Där lockar också Gröna vänstern och Piratpartiet flest väljare med 11,6 respektive 10,5 procent. Endast 19,6 procent tänker här lägga sin röst på Självständighetspartiet.

Självständighetspartiet och Centerpartiet har betydligt fler sympatisörer i ytterområden som Kjalarnes och Grafarvogur. Där får Självständighetspartiet 38,7 procent och Centerpartiet 11,4 procent. Här är det bara 22,3 procent som sympatiserar med Socialdemokraterna.

Den stora vinnaren på Ljus framtids kollaps är Socialdemokraterna. Av de Reykjavíkbor som i förra valet röstade på Ljus framtid är det 39,4 procent som nu tänker rösta på Socialdemokraterna. Ytterligare 21,1 procent väljer Renässans.

Bara 18,8 procent av dem som i förra valet röstade på Framstegspartiet tänker göra samma val på nytt. Här går hela 40,6 procent till Centerpartiet och 22,3 procent till Självständighetspartiet.

De mest lojala väljarna har Självständighetspartiet. Jämfört med 2014 är det 78,9 procent som åter röstar på partiet. Motsvarande siffra för Socialdemokraterna är 77 procent, för Piratpartiet 53,9 procent och för Gröna vänstern 50,5 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade Socialdemokraterna fått åtta mandat, Självständighetspartiet sju mandat, Gröna vänstern, Centerpartiet och Piratpartiet två mandat var samt Renässans och Folkets parti ett mandat var. Koalitionen mellan Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet behåller alltså majoriteten i kommunen med 12 av 23 mandat. Piratpartiet är dock i denna mätning nära att förlora ett mandat till Självständighetspartiet - och i så fall faller också majoriteten.

Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson är den som flest Reykjavíkbor vill se som borgmästare. 45,4 procent anser att han ska fortsätta styra Reykjavík. Det är 29,4 procent som föredrar Självständighetspartiets Eyþór Arnalds som borgmästare, 8,8 procent Centerpartiets Vigdís Hauksdóttir och 4,4 procent Gröna vänsterns Líf Magneudóttir.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"Blessed with a drier climate than the Reykjavik region, this harbour city sits at the base of the beautiful Eyjafjörður, the country’s longest fjord. The centre is compact and full of cool spots, such as R5 Micro Bar for local brews, sophisticated seafood and sushi at Rub23 and fjord views from the 1940s Lutheran church, Akureyrarkirkja."

The Guardian listar Akureyri som ett av 2018 års 40 hetaste resmål.

Dagens bonuscitat

"Dit till Dritvík och Djúpalónssandur kommer många turister. Förhoppningsvis får detta täckning i sommar, men vi håller på att arbeta med uträkningar och det har inte tagits något beslut ännu. ... Vi vill naturligtvis att människor ska kunna ringa efter hjälp. Du kan bara föreställa dig att köra av vägen i halka och busväder. Då går du inte fem kilometer för mobiltäckning."

Þórhallur Ólafsson, vd för Neyðarlínan, i Vísir om ambitionen att förbättra mobiltäckningen på Snæfellsnes där det i dag finns flera turistattraktioner där det inte är möjligt att ringa.

Kommunen tar över färjetrafiken till Västmannaöarna

Fler turer och avgångar dagligen även under storhelger. Det utlovar kommunen när den i höst tar över färjetrafiken till Västmannaöarna. Beslutet att ta hand om driften togs av ett enigt kommunfullmäktige. Ansvaret övergår till kommunen när den nya färja som ska trafikera sträckan anländer i slutet av september.

I höst ersätts Herjólfur med en ny färja som ska gå mellan Västmannaöarna och det isländska fastlandet. Färjan - som får namnet Vilborg - byggs just nu på ett varv i Polen. Planen är att den ska vara klar den 22 september i år. Den ska tas i bruk senast den 8 oktober.

Förhoppningarna på Vilborg är stora. Den nya färjan är byggd för att kunna segla till Landeyjahöfn, den specialbyggda hamn för färjetrafiken som invigdes för åtta år sedan. Hittills har hamnbygget varit ett fiasko eftersom Herjólfur inte kan segla till Landeyjahöfn under stora delar av vinterhalvåret. Den nya färjan går inte lika djupt och kommer därför att kunna segla till Landeyjahöfn betydligt oftare.

Den nya färjan drivs i första hand med el. Batterierna är tillräckliga för de halvtimmeslånga seglingarna mellan Hemön och Landeyjahöfn. I de fall då färjan inte kan lägga till där utan måste segla den nästan tre timmar långa sträckan till reservhamnen Þorlákshöfn räcker inte batterierna. Då finns en motor som kan ladda batterierna.

När Vilborg sjösätts tar kommunen över trafiken. Det beslutade ett enigt kommunfullmäktige i veckan. Ölistan - ett lokalparti som har två av sju mandat i kommunen - reserverade sig dock mot att invånarna inte fick folkomrösta i frågan.

Kommunen utlovar nu stora förändringar av färjetrafiken. Det blir minst 600 nya avgångar om året. Trafiken ska börja så tidigt som 6.30 på morgnarna och fortsätta ända till midnatt. Enligt kommunpolitikerna ska rutten nu betraktas som en riksväg.

En annan nyhet är att Vilborg ska segla alla årets dagar. Det blir alltså trafik även på storhelger. Dessutom höjs rabatterna för öborna från dagens 40 procent till 50 procent. Även bokningssystemet ska förbättras.

Kommunen vill också behålla Herjólfur. Den gamla färjan ska finnas tillgänglig för att kunna användas vid behov.

Trafiken ska drivas av ett fristående bolag till kommunen. Driften ska alltså inte påverka kommunen ekonomiskt. Om trafiken går med vinst ska överskottet användas till att förbättra servicen eller att sänka priserna.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.

Nu är Piratpartiet näst störst på Island

Piratpartiet är nu Islands näst största parti med 15,3 procent av väljarstödet. Självständighetspartiet behåller med god marginal positionen som störst i landet. Samtidigt fortsätter stödet för regeringen att sjunka. Det är nu bara varannan islänning som står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det visar en mätning från MMR.

I den senaste opinionsundersökningen från MMR är det Piratpartiet och Folkets parti som är de stora vinnarna. Piratpartiet har nu stöd av 15,3 procent av väljarna, en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med senaste mätningen - som inte publicerades - för en månad sedan. För första gången på länge är Piratpartiet näst störst i landet.

Uppgången för Folkets parti är tillräcklig för att åter klara alltingets femprocentsspärr. Folkets parti får 6,9 procent, en ökning med 3,3 procentenheter.

Självständighetspartiet behåller positionen som Islands största parti med 23,9 procent. Jämfört med marsmätningen har stödet sjunkit med 1,4 procentenheter.

Gröna vänstern backar med 0,5 procentenheter till 14,3 procent. Socialdemokraterna minskar med 2,5 procentenheter till 13,6 procent. Avståndet upp till Piratpartiet är dock inte större än att det för både Socialdemokraterna och Gröna vänstern ligger inom den statistiska felmarginalen.

Ytterligare tre partier klarar femprocentsspärren. Centerpartiet får 8,8 procent, en tillbakagång med 1,9 procentenheter. Framstegspartiet tappar 1,7 procentenheter till 7,3 procent. Renässans ökar med 1 procentenhet till 7 procent.

Stödet för övriga partier är 2,8 procent, en uppgång med 1,4 procentenheter.

Det är nu 53,1 procent som ger sitt stöd till Islands regering. Det är en nedgång med 1,9 procentenheter. Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är det lägsta sedan den tillträdde.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Möjligheterna att komma in i kommunen har blivit större. Det är fler platser som är tillgängliga. ... Det har dock visat sig att om alternativen är många - och i synnerhet om de är för lika och om det är svårt att se hur landet ligger och hur ideologin ser ut - så kan det minska människors intresse för att delta."

Eva Marín Hlynsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om att det kan bli upp till sjutton partier som ställer upp i valet till kommunfullmäktige i Reykjavík.

Dagens bonuscitat

"Vi står mycket nära Renässans och Självständighetspartiet när det kommer till saker som individens frihet. Vi har liberalismen gemensam med dem. Vi har till stor del samma syn med vänsterpartierna när det gäller attityden till makt. Vi ställer oss alltid på samma sida som dem som har lite makt. Vår kritik av marknadsekonomin handlar just om den fascistiska benägenheten att alltid ta ställning med de starka."

Þórlaug Ágústsdóttir, fullmäktigekandidat för Piratpartiet i Reykjavík, i DV om partiets ideologiska förhållande till andra isländska partier.

Einar Brynjólfsson nummer 13 för Piratpartiet i Akureyri

Einar Brynjólfsson ville toppa Piratpartiets lista i kommunalvalet i Akureyri. Men i provvalet hamnade den tidigare alltingsledamoten på andra plats. Segraren Halldór Arason kommer nu att stå överst på listan. Och Einar Brynjólfsson återfinns först på trettonde plats.

Tiden i alltinget blev kort för Einar Brynjólfsson. I valet hösten 2016 stod han överst på Piratpartiets valsedel i den nordöstra valkretsen. Men i nyvalet ett år senare lyckades han inte försvara sitt mandat.

Inför kommunalvalet den 26 maj meddelade Einar Brynjólfsson att han ville leda Piratpartiets lista i Akureyri. Ytterligare två personer ställde upp i provvalet: Guðrún Ágústa Þórdísardóttir och Halldór Arason.

Det var 27 medlemmar som röstade i provvalet i kommunen. Einar Brynjólfsson slutade tvåa efter Halldór Arason men före Guðrún Ágústa Þórdísardóttir.

Einar Brynjólfsson valde att avsäga sig andra platsen på listan. I stället återfinns han först på trettonde plats. Det betyder att han inte har någon möjlighet att bli invald i fullmäktige. Däremot skulle han av partiet kunna utses till kommunala förtroendeuppdrag i råd och nämnder.

Listan i Akureyri toppas nu av Halldór Arason före Guðrún Ágústa Þórdísardóttir. Trea på listan är Hans Jónsson.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Akureyri.

Sex av tio: Island är på rätt väg

Sex av tio islänningar anser att landet är på rätt väg. Inom loppet av ett år har andelen islänningar som oroar sig över framtiden minskat avsevärt. Den fråga som flest är bekymrade över är sjukvården. Män, höginkomsttagare och högskoleutbildade är mest nöjda med utvecklingen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Allt fler islänningar har en positiv syn på landets framtidsutsikter. Under det senaste året har det blivit allt fler som anser att utvecklingen går år rätt håll. Nu svarar 57,9 procent att Island är på rätt väg. Det är en ökning med 12,2 procentenheter. Det är nu 42,1 procent som inte är optimistiska om samhällsutvecklingen - en minskning med 12,2 procentenheter.

Olika grupper har dock olika åsikter om framtiden. Män, högskoleutbildade, höginkomsttagare och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer optimistiska. Pessimismen är mer utbredd bland kvinnor, pensionärer, personer med enbart grundskoleutbildning, låginkomsttagare och islänningar bosatta på landsbygden.

Sympatisörer till de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - anser i större utsträckning att Island går i rätt riktning. Anhängare till oppositionspartierna är mer skeptiska.

Mest tillförsikt har Självständighetspartiets väljare. Där svarar 80 procent att utvecklingen går åt rätt håll. Samma åsikt har 77 procent av Framstegspartiets och 70 procent av Gröna vänsterns sympatisörer.

Minst optimistiska är anhängare till Folkets parti. Där är det bara 31 procent som ser ljust på framtiden. För Piratpartiet är motsvarande siffra 42 procent, för Socialdemokraterna 48 procent, för Centerpartiet 49 procent och för Renässans 62 procent.

Den fråga som oroar flest är sjukvården. Det är 44 procent som anger situationen inom sjukvården som en av de tre saker som är skäl till bekymmer. Därefter följer korruption med 42 procent, bostäder med 42 procent, fattigdom och sociala orättvisor med 31 procent, utbildning med 17 procent, välfärdssystemet med 16 procent, brott och våld med 16 procent, moraliskt förfall med 14 procent, invandringsfrågor med 13 procent, ökande extremism med 12 procent, inflation med 10 procent, ekonomisk nedgång, klimatförändringar och barnfetma med 9 procent var, skatter och miljöhot med 9 procent var, arbetslöshet och terrorism med 2 procent var och tillgång till lånekapital med 1 procent.

Minst optimistiska om samhällsutvecklingen är personer som anger att fattigdom och korruption är aktuella problem.

Det är framför allt unga islänningar och personer bosatta i huvudstadsregionen som oroar sig över bostadssituationen. Pensionärer är i sin tur de som oftast uppger att fattigdom är ett problem. Kvinnor svarar i större utsträckning att sjukvård och bostäder är skäl till oro. Män upplever oftare att korruption är ett bekymmer.

Dagens citat

"Isländska rappare använder isländskan mycket och på ett mycket kreativt sätt och utnyttjar alla de variationer som den erbjuder och skapar nya saker och leker med den."

Iris Edda Nowenstein, doktorand i isländska vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur isländska rappare bidrar till att utveckla det isländska språket.

Haukur Hilmarsson om striderna i Syrien

Det ska ha varit den 24 februari i år som Haukur Hilmarsson omkom i ett turkiskt flyganfall. Sedan dess har han inte synts till. Inte heller har några kvarlevor efter Haukur Hilmarsson påträffats. Kontakter på högsta nivå mellan Island och Turkiet - utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson har diskuterat fallet med försvarsminister Nurettin Canikli - har inte gett några svar på hans öde.

Haukur Hilmarsson anslöt sig till International Freedom Batallion för att kriga mot IS i Syrien. I en video som publicerats av den grekiska anarkistgruppen Ruis berättar Haukur Hilmarsson att det var under förra året som han tog sig till Syrien för att bekämpa IS framfart.

Här kan du läsa mer om Haukur Hilmarsson.

Hafnarfjörður säljer gården Straumur för 72 miljoner

Hafnarfjörðurs kanske mest ikoniska byggnad får ny ägare. En majoritet i kommunfullmäktige tog i går beslutet att sälja gården Straumur. Prislappen är 72 miljoner isländska kronor. Köpare är Eyþór Guðjónsson. Straumur har de senaste åren använts av konstnärer. Hur gården ska nyttjas efter ägarskiftet är inte känt.

Året var 1926 när gården Straumur byggdes i Straumsvík i västra Hafnarfjörður. I dag ligger gården granne med Rio Tinto Alcans aluminiumsmältverk. Närheten till anläggningen gör att det inte är tillåtet att bosätta sig i gården.

När gården byggdes var situationen annorlunda. Den ritades av statsarkitekten Guðjón Samúelsson - känd för att bland annat ha ritat Hallgrímskirkja i Reykjavík, kyrkan i Akureyri och gården på Þingvellir - åt rektorn Bjarni Bjarnason. Då var Straumur en stor gård. Den består av fyra olika hus med en total yta på 727 kvadratmeter.

Straumur har ägts av kommunen ända sedan 1948. Under 1980- och 1990-talen renoverades gården. Sedan dess har Straumur använts för konstnärer.

I dag är Straumur den enda gården som finns kvar i området. Men när Straumur byggdes var det annorlunda. Vid 1900-talets början fanns tolv gårdar i området. Platsen kallades just Straumur eftersom det fanns flera färskvattenkällor i de omgivande lavafälten. Flera lämningar finns kvar av de övergivna gårdarna.

Ännu tidigare var Straumur en viktig plats för handeln i regionen. Under 1300-talet kom tyska, brittiska och danska köpmän till Straumur med fullastade fartyg.

Kommunen har i flera års tid försökt sälja eller hyra ut Straumur. Redan 2014 efterlyste Hafnarfjörður i en annons någon som ville köpa eller hyra gården. Någon affär blev det inte. För två år sedan tog majoriteten i fullmäktige - som består av Självständighetspartiet och politiska vildar som hoppat av från Ljus framtid - beslut om att sälja gården. I en annons efterfrågade kommunen bud på gården.

Försäljningen klubbades i kommunfullmäktige i onsdags. Självständighetspartiets och Ljus framtids sju ledamöter röstade ja till att sälja Straumur. En socialdemokrat avstod från att rösta. Två andra socialdemokrater och Gröna vänsterns ledamot i fullmäktige reserverade sig mot beslutet att sälja gården:

"Själva huset har en mycket intressant historia. Huset är ritat av Guðjón Samúelsson och har varit hem åt olika typer av kulturverksamhet efter att djurhållningen på fastigheten upphörde. Där har drivits ateljéer och utställningslokaler åt bildkonstnärer och dessutom har det i huset funnits utrymme för att ta emot utländska konstnärer. Saknaden efter Straumur kommer att vara stor och det är en stor besvikelse att det har tagits beslut om att sälja egendomen i stället för att bygga upp kulturrelaterad verksamhet i huset."

Köpare av Straumur är Eyþór Guðjónsson. Han lade det högsta budet på 72 miljoner isländska kronor. Han betalar 10 miljoner i handpenning och ytterligare 8 miljoner vid det formella ägarskiftet om tre månader. Resterande 54 miljoner finansierar han genom lån.

Vad den nye ägaren tänker göra med Straumur är inte känt. Kommunen har inte heller ställt några villkor för försäljningen. Närheten till aluminiumsmältverket gör dock att gården inte kan användas som permanentboende. Samma regel stoppar sannolikt även att Straumur omvandlas till hotell. Inte heller är det tillåtet med livsmedelsproduktion i området.

Färre asylsökande till Island under 2018

Betydligt färre söker asyl på Island i år. Jämfört med 2017 har antalet asylsökande hittills nästan halverats. Och det är framför allt ansökningarna från säkra länder på Balkan som minskar. Nu är irakier den största gruppen följd av palestinier. Fortfarande är det klart fler män som söker asyl. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Länge såg det ut som att 2017 skulle bli ett rekordår för antalet asylsökande till Island. Men under hösten avtog vågen av ansökningar. Totalt var det 1 095 personer som sökte asyl. Under 2016 var motsvarande siffra 1 132 personer.

Hälften av ansökningarna kom från georgiska och albanska medborgare. Såväl Georgien som Albanien betraktas av isländska myndigheter som säkra länder. Det är mycket sällsynt att personer från något av dessa länder får stanna på Island. Justitieminister Sigríður Á. Andersen har beskrivit den här typen av ansökningar som grundlösa.

Nyligen klassificerade Útlendingastofnun även Montenegro som ett säkert land. Från Montenegro kom dock bara en asylsökande till Island under 2017.

Under årets tre första månader var det 138 personer som sökte asyl på Island. Under samma period förra året var antalet ansökningar 226. Då var albaner den största gruppen följd av irakier och makedonier.

Nu är det irakiska medborgare som i störst utsträckning söker asyl på Island. Under januari, februari och mars sökte 32 irakier asyl. Vidare var det femton palestinier, fjorton albaner, tolv pakistanier och tio georgier som sökte asyl. Bara en makedonier har hittills i år vänt sig till isländska myndigheter för att söka asyl.

Män är alltjämt i stor majoritet bland de asylsökande. Under 2018 är det 99 män - varav tretton barn - som sökt asyl på Island. Antalet kvinnor är 39 - vilket inkluderar femton barn.

Hittills i år har 220 ansökningar om asyl avgjorts av Útlendingastofnun. Det är 32 personer som har fått uppehållstillstånd och 110 personer som har fått avslag. Vidare har 62 personer utvisats med hänvisning till Dublinkonventionen, 11 personer har redan fått asyl i ett annat land och 37 fall har avslutats på annat sätt - något som i regel innebär att den asylsökande frivilligt lämnat Island.

Uppehållstillstånd har gått till nio irakier, sju syrier samt fem afghaner och fem pakistanier. Samtliga ansökningar från albanska, makedonska och georgiska medborgare har slutat med avslag.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"Jag är inte inblandad i Morgunblað­ið­ i dag. Om du känner till någon köpare så är telefonlinjen öppen."

Eyþór Arnalds, borgmästarkandidat för Självständighetspartiet i Reykjavík, säger i Kjarninn att han inte sålt sitt innehav av 22,87 procent av aktierna i Árvakur - det bolag som ger ut Morgunblaðið - men att han under valrörelsen inte har haft något med tidningen att göra.

Sämre betyg för isländsk pressfrihet

Pressfriheten på Island är nu sämst i Norden. I den senaste rankningen från Reportrar utan gränser hamnar Island på plats tretton i världen. Det är tre platser lägre ned på listan jämfört med förra året. Skälet till att Island fortsätter att dala på listan är sämre relationer mellan journalister och politiker.

Villkoren för isländska journalister har enligt Reportrar utan gränser försämrats sedan 2012. Island är nummer tretton på organisationens pressfrihetsindex för 2018. I förra årets rankning fanns Island på tionde plats.

Bakom de senaste årens försämrade placeringar ligger allt frostigare relationer mellan politiker och journalister. Reportrar utan gränser påminner om att alltinget 2010 antog ett uttalande som skulle innebära utökat skydd för meddelar-, press- och yttrandefrihet. Sedan dess har inte mycket hänt i frågan.

Norge behåller ställningen som det land i världen som har den starkaste pressfriheten. Sverige är tvåa, Nederländerna trea, Finland fyra och Schweiz femma. Danmark är näst sämst i Norden på nionde plats.

De sämsta villkoren för journalister i världen hittas i Nordkorea. I botten finns även Eritrea, Turkmenistan, Syrien och Kina.

Koalitionen i Reykjavík på väg att tappa majoritet

Den styrande koalitionen i Reyjavík kan behöva vända sig till ytterligare ett parti för att kunna behålla majoriteten. I nuläget är Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern bara ett mandat från egen majoritet. Men Självständighetspartiet är största parti i kommunen. Det visar en mätning utförd av Fréttablaðið.

Kommunalvalet i Reykjavík den 26 maj ser ut att kunna bli mycket jämnt. Sjutton partier siktar på att delta i valet - vilket är det högsta antalet någonsin. Dessutom utökas antalet platser i fullmäktige från 15 till 23.

Med så många partier riskerar många röster att läggas på partier som inte får några mandat. Det finns ingen spärr till kommunfullmäktige, men ett parti behöver omkring 4 procent av rösterna för att vinna mandat. Allt detta gör utgången oviss.

I dag styrs kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet. Ljus framtid ställer inte upp i årets val. Och de tre kvarvarande koalitionspartierna är på gränsen till att kunna behålla majoriteten i fullmäktige.

Socialdemokraterna får 25,7 procent, en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med den opinionsmätning som gjordes för två veckor sedan. Piratpartiet backar 0,1 procentenheter till 10,7 procent medan Gröna vänstern tappar 2,9 procentenheter till 7,6 procent.

Självständighetspartiet var inte störst i Reykjavík i valet 2014. Men nu ökar partiet försprånget till Socialdemokraterna. Självständighetspartiet har nu stöd av 30,2 procent av väljarna, en uppgång med 2 procentenheter.

Mandat i fullmäktige får ytterligare två partier. Centerpartiet har nu 7,6 procent, en ökning med 3,3 procentenheter, medan Renässans får 7,2 procentenheter, en tillbakagång med 0,7 procentenheter.

Framstegspartiet hamnar under spärren med 3,6 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter.

Utan mandat blir också det kvinnoparti som ännu inte har presenterat varken kandidater eller politiskt program. Stödet är 1,4 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Islands socialistparti minskar 0,4 procentenheter till 1 procent. Folkets parti är mätningens största förlorare. Partiet backar 3,3 procentenheter till 1 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått åtta mandat, Socialdemokraterna sju mandat samt Piratpartiet, Gröna vänstern, Centerpartiet och Renässans två mandat var. Framstegspartiet är dock nära att ta ett av mandaten från Renässans.

För att kunna regera vidare behöver alltså dagens styrande koalition stöd från ytterligare ett parti. Den troligaste kandidaten är Renässans. Centerpartiet är - med den kontroversiella Vigdís Hauksdóttir som borgmästarkandidat - en osannolik samarbetspartner.

För Självständighetspartiet är däremot Centerpartiet allt annat än en osannolik samarbetspartner. För att kunna bilda majoritet behövs dock ett parti till. Det kan dock bli svårt att locka något av de övriga fyra partierna i fullmäktige till ett samarbete med både Självständighetspartiet och Centerpartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Sju partier kämpar om väljarna i Hafnarfjörður

Sju partier ställer upp i kommunalvalet i Hafnarfjörður. Så många har partierna i kommunen inte varit sedan 1986. I senaste valet lyckades Självständighetspartiet återta makten i Hafnarfjörður - av tradition en av Islands rödaste kommuner - efter tolv år i opposition under olika socialdemokratiska styren.

I både Reykjavík och Kópavogur - Islands två största kommuner - är det rekordmånga partier som ställer upp i valet till kommunfullmäktige den 26 maj. Så blir det inte i Hafnarfjörður, den tredje största kommunen i landet.

Just nu är det sju partier som tänker ställa upp i valet. Fler har det bara varit en gång tidigare. Det var 1986 då åtta partier - varav hälften fick mandat i fullmäktige - kämpade om mandaten i Hafnarfjörður.

Hafnarfjörður är en av Islands rödaste kommuner. Här har socialdemokratiska partier av tradition haft ett starkt stöd. Efter tolv år med olika vänstermajoriteter lyckades Självständighetspartiet i valet 2014 återta makten genom att bilda koalition med Ljus framtid.

Ljus framtid kommer inte att ställa upp i årets val. Den senaste tiden har en rad interna konflikter skakat partiet. Först begärde partiets två ledamöter i fullmäktige, Guðlaug Kristjánsdóttir och Einar Birkir Einarsson, utträde ur Ljus framtid för att fortsätta som politiska vildar. Sedan såg de till så att ersättarna Pétur Óskarsson och Borghildur Sturludóttir - som fortfarande var kvar i partiet - petades från alla förtroendeuppdrag i kommunen.

Dispyten som fick Ljus framtid att kollapsa gäller bygget av en bollhall på idrottsklubben FH:s område. Kostnaden för bygget beräknas till 1,1 miljarder isländska kronor. Pétur Óskarsson och Borghildur Sturludóttir var mycket kritiska till hur ärendet behandlats av majoriteten i fullmäktige. De motsatte sig inte själva bygget men efterlyste en grundlig analys av valet av plats.

FH har tillsammans med Haukar, en annan idrottsförening, pressat kommunpolitikerna att ge klartecken till bygget. Pétur Óskarsson och Borghildur Sturludóttir kritiserade även anbudsunderlaget från kommunen. De hävdade att det var skräddarsytt för en av topparna inom FH. Styrelsetoppen var också den enda som - i rollen som agent för ett finskt företag - lämnade in anbud på bygget.

Guðlaug Kristjánsdóttir har talat om att kandidera på nytt, men inte för Ljus framtid utan för en helt egen lista. I så fall får väljarna i Hafnarfjörður åtta partier att välja mellan.

Länge hade Ljus framtid planer på att gå till val ihop med Renässans. Men Renässans övergav tankarna på en gemensam lista efter splittringen inom Ljus framtid.

De sju partier som hittills meddelat att de kandiderar är Självständighetspartiet, Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet, Framstegspartiet, Renässans och Centerpartiet. I valet 2014 var det sex partier som ställde upp. Sedan dess har alltså Ljus framtid försvunnit samtidigt som Renässans och Centerpartiet tillkommit.

Här kan du läsa mer om stridigheterna inom Ljus framtid i Hafnarfjörður.

Dagens citat

"Jag hade aldrig hört det minsta om Island tidigare och ingen som jag kände. Det förändrades faktiskt inte förrän Eyjafjallajökull fick utbrott och stoppade flygtrafik över hela världen. Efter det vet alla vad Island är."

Jeimmy Andrea Gut­iérrez Vill­anu­eva, som kom till Island 2005 som kvotflykting från Colombia, i Morgunblaðið om vad hon visste om landet innan ankomsten.

Reykjavík är grönaste turiststaden i världen

Reykjavík är den världsstad som har störst grönområden. I kommunen går det 410 kvadratmeter grönområden på varje invånare - vilket är 100 gånger så mycket som i Tokyo i botten av listan. Det är främst naturreservat som gör att Island rankas som det grönaste resmålet. Det visar en undersökning utförd av Travelbird.

Heiðmörk, Esja och Kjalarnes är några av de populäraste naturområdena i Reykjavík. Inom kommungränsen finns naturreservat, skog, parker, golfbanor, botaniska trädgårdar, gräsområden och jordbruksmark. Enligt Travelbird finns det 410,84 kvadratmeter grönområden per kommuninvånare.

Inte i någon annan av de 50 populära världsstäder som ingår i kartläggningen har en lika stor andel grönområden som Reykjavík. Tvåa är Auckland följt av Bratislava, Göteborg och Sydney.

Färst grönområden har Tokyo. Där finns bara 4,03 kvadratmeter per invånare. Istanbul, Aten, Lyon och Santiago är andra populära resmål med begränsade grönområden.

Rekordmånga partier i kommunalvalet i Kópavogur

Nio partier ställer upp i kommunalvalet i Kópavogur. Aldrig tidigare har så många partier kämpat om kommuninvånarnas röster. Helt nya för väljarna är Centerpartiet, Islands socialistparti och För Kópavogur. Försvinner gör Näst bästa partiet och Gryning som bägge kandiderade till fullmäktige i valet för fyra år sedan.

Kópavogur är med 35 970 invånare Islands näst största kommun efter Reykjavík. I den isländska huvudstaden ser det ut att kunna bli sjutton partier som ställer upp i kommunalvalet den 26 maj - vilket är nytt rekord.

Men även i Kópavogur ser det ut att bli ett nytt rekord. Nio partier vill kämpa om de elva platserna i fullmäktige. Det är det högsta antalet partier i kommunens historia. I valet 2014 var antalet partier åtta. Historiskt har det ofta varit fyra eller fem partier som kandiderat.

Länge har Kópavogur varit ett av Självständighetspartiets starkaste fästen. Ända sedan valet 1982 har Självständighetspartiet varit kommunens största parti. Sedan 1990 har partiet - med undantag för första halvan av mandatperioden efter 2010 års val - i olika koalitioner styrt kommunen.

Den senaste mandatperioden har Självständighetspartiet regerat ihop med Ljus framtid. I valet ställer inte Ljus framtid upp med någon egen lista. I stället går partiet till val tillsammans med Renässans.

Bekanta sedan tidigare för väljarna är också Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Gröna vänstern. Tillsammans med Självständighetspartiet och Ljus framtid har de politiker invalda i fullmäktige. Utan mandat i förra valet blev Gryning, Näst bästa partiet och Piratpartiet.

Varken Gryning eller Näst bästa partiet ställer upp i årets val. Piratpartiet gör däremot ett nytt försök att ta sig in i fullmäktige.

Tre partier är helt nya i kommunpolitiken för väljarna. Det är Centerpartiet, Islands socialistparti och För Kópavogur. Centerpartiet har ännu inte presenterat någon lista i kommunen. Islands socialistparti lanserar kandidaterna på första maj. För Kópavogur kommer att ledas av Ómar Stefánsson som tidigare representerat Framstegspartiet i fullmäktige.

Hur många röster som behövs för att komma in i fullmäktige varierar. Inom isländsk kommunpolitik finns ingen särskild spärr. Just i Kópavogur brukar det vara nödvändigt att få omkring 7 procent av rösterna för att få ett mandat.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Kópavogur.

Självständighetspartiet förlorar majoritet på Hemön

För första gången på 28 år kan Självständighetspartiet tvingas gå i opposition på Västmannaöarna. Självständighetspartiet är fortfarande störst i kommunen. Men nybildade utbrytarpartiet För Hemön kan bilda majoritet tillsammans med vänsterpartiet Ölistan. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Missnöjet med Elliði Vignissons ledarskap kan leda till att Självständighetspartiet för första gången på 28 år inte kommer att styra Västmannaöarna. Stödet för utbrytningspartiet För Hemön är tillräckligt stort för att Självständighetspartiet ska förlora majoriteten i kommunen.

Självständighetspartiet får 41,2 procent och tre mandat. För Hemön får 31,9 procent och två mandat samt Ölistan 25,4 procent och två mandat. De två utmanarpartierna får alltså fyra av sju platser i fullmäktige.

För Självständighetspartiet är detta en dramatisk tillbakagång jämfört med valet 2014. Sedan dess har stödet backat med 32 procentenheter. Ölistan har under samma period minskat med 0,8 procentenheter. Det ser alltså ut som att För Hemöns väljare tidigare sympatiserade med Självständighetspartiet.

För Hemön lockar dessutom betydligt fler kvinnliga väljare. Partiet har enligt Fréttablaðið stöd av 42 procent av kvinnorna och 25 procent av männen. Självständighetspartiet har 47 procent av männen bakom sig och 33 procent av kvinnorna.

Om detta vore ett valresultat skulle kommunchefen Elliði Vignisson mista sin plats i fullmäktige. Efter kritiken mot att Självständighetspartiet inte höll något provval klev han ned från översta platsen på valsedeln till den femte. I dagsläget räcker inte den till något mandat för honom.

Trots detta steg är Elliði Vignisson Självständighetspartiets kandidat till posten som kommunchef.

För Hemön kommer i kommunalvalet den 26 maj att ledas av Íris Róbertsdóttir. Hon vill inte avsäga sig sitt medlemskap i Självständighetspartiet. Inom rikspolitiken kommer hon att fortsätta arbeta för partiet. Hon hävdar att kandidaturen för För Hemön inte påverkar hennes syn på frågor utanför den egna kommunen.

Frågan är om partiledningen kommer att se på konflikten på samma sätt. Självständighetspartiets stadgar säger att den som kandiderar för ett annat parti ska uteslutas.

Men hon är inte ensam om att ha ett komplicerat förhållande till partiet lokalt och på riksplanet. Páll Magnússon - som toppade Självständighetspartiets lista i den södra valkretsen i det senaste alltingsvalet - har inte tagit ställning för partiet i kommunalvalet. Enligt Eyjan ska det bero på att han sympatiserar med För Hemön.

Páll Magnússon själv har starka kopplingar till Västmannaöarna. Han har också suttit i idrottsföreningen ÍBV:s styrelse under samma tid som Íris Róbertsdóttir var ordförande.

Politiskt är avståndet kortare mellan Självständighetspartiet och För Hemön. Men med personkonflikterna i åtanke är det inte osannolikt att För Hemön hellre skulle bilda majoritet med Ölistan om det vore möjligt.

Ölistan är ett lokalparti som samlar medlemmar ur Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Framstegspartiet och Ljus framtid samt kandidater utan partitillhörighet. Men på samma sätt som För Hemön efterlyser Ölistan ökad transparens inom kommunen och ökat medborgarinflytande över större beslut.

En sådan fråga är driften av färjan Herjólfur, ögruppens viktigaste förbindelse till det isländska fastlandet. I dag är det rederiet Eimskip som driver trafiken enligt ett avtal med myndigheten Vegagerðin. Självständighetspartiet vill att kommunen ska ta över trafiken. För Hemön kan däremot tänka sig att behålla trafiken i statlig regi som sedan läggs ut på entreprenad.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Självständighetspartiet på Hemön.

Dagens citat

"Det är unikt hur vi låter oss behandlas. Man funderar varför den slaviska lydnaden hos folket är så oerhörd."

Sturla Jónsson, som för tio år sedan var drivande i lastbilschaufförers protester mot höga skatter på drivmedel - något som ledde till bråk med polisen när de blockerade trafiken på gator i Reykjavík, i Vísir om prisutvecklingen vad gäller drivmedel på Island.

Isbergstsunami i Jökulsárlón

Foto: ESA

Ett stort isberg kalvade nyligen från glaciären Breiðamerkurjökull i glaciärlagunen Jökulsárlón. Där har det skapat en isbergstsunami. Isberget driver i sydlig riktning i lagunen. Framför isberget formas en halvcirkelformad våg i samma riktning som det flyter. Vågen syns tydligt på satellitbilder från Jökulsárlón.

Att isberg från Breiðamerkurjökull - som är en av Vatnajökulls många utloppsglaciärer - är vanligt. Det är dock inte alltid som de är så här stora. Bilderna, som är tagna 9 mars och 22 april i år, visar hur ett 150 meter långt avsnitt av glaciären kalvat i lagunen. Jökulsárlón växer stadigt i takt med att Breiðamerkurjökull smälter och drar sig tillbaka.

Självständighetspartiet kan splittras i Seltjarnarnes

Inte sedan kommunen bildades 1974 har Självständighetspartiet förlorat majoriteten i Seltjarnarnes. Men det finns ett internt missnöje med hur kommunen sköts. En grupp medlemmar under ledning av Skafti Harðarson tar i veckan beslut om att bilda en lista för att utmana Självständighetspartiet om makten i kommunen.

Seltjarnarnes nybildades som kommun 1974. Sedan dess har Självständighetspartiet i varje kommunalval kunnat säkra en egen majoritet i fullmäktige. Av de sju mandaten har partiet varje gång fått fyra eller fem.

I valet våren 2014 fick Självständighetspartiet 52,6 procent av rösterna och fyra mandat. Socialdemokraternas 29,4 procent räckte till två mandat medan Näslistan fick 13,4 procent och ett mandat. Det var bara 4,6 procent som röstade på Framstegspartiet - något som inte räckte till någon plats i fullmäktige.

Socialdemokraterna går till val i kommunen även i år. Nytt Näs är ett nytt parti som bildats av Näslistan och Renässans. I dagsläget ser det inte ut som att Framstegspartiet får ihop någon lista. Centerpartiet hoppas att kunna ställa upp i valet i Seltjarnarnes.

Men Självständighetspartiets politiska makt kan alltså komma att utmanas inifrån de egna leden. Det är en grupp missnöjda medlemmar som överväger att bilda en egen lista. Missnöjet gäller bland annat att kommunen förra året gjorde en förlust med 99 miljoner isländska kronor. Kritiken gäller också bygget av ett nytt sjukhem och köpet av fastigheten Ráðagerði.

Skafti Harðarson är talesperson för utbrytarna. Han säger i Morgunblaðið att det inom de närmaste dagarna kommer att tas ett beslut om att ställa upp eller inte:

"Vi är missnöjda med kommunens ekonomiska styrning precis som med att allt politiskt ledarskap saknas."

På Självständighetspartiets lista verkar det inte bli mycket förnyelse. På de fyra översta platserna finns personer som redan i dag representerar partiet i kommunfullmäktige i Seltjarnarnes: Ásgerður Halldórsdóttir, Bjarni Torfi Álfþórsson, Sigrún Edda Jónsdóttir och Magnús Örn Guðmundsson.

Seltjarnarnes är inte den enda kommunen där det finns interna motsättningar inom Självständighetspartiet. På Västmannaöarna har missnöjet lett fram till att ett utbrytarparti bildats med namnet För Hemön och Íris Róbertsdóttir som toppkandidat.

Här kan du läsa mer om splittringen av Självständighetspartiet på Hemön.

Emmsjé Gauti i dispyt med politiker om partinamn

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir ville låna både kampanjlåt och partinamn från rapparen Emmsjé Gauti. Svaret blev nej. Men i stället för att kalla partiet Reykjavík er okkar ('Reykjavík är vårt') - som är titeln på Emmsjé Gautis största hit - väljer hon det snarlika Borgin okkar - Reykjavík ('Vår stad - Reykjavík').

En rad fientliga utspel mot muslimer och asylsökande gav Framstegspartiet 10,7 procent och två mandat i senaste valet i Reykjavík. Den som vände 2014 års valrörelse för partiet var toppkandidaten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir.

Sedan dess har hon lämnat Framstegspartiet och sitter nu kvar i kommunfullmäktige som politisk vilde. Hon uppger i DV att hon inför valet den 26 maj kontaktats av bland annat just Framstegspartiet, Folkets parti, Isländska folkfronten och Frihetspartiet. I stället för att ansluta sig till något annat parti väljer Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir att gå till val med en egen lista.

Profilfrågan i valet för fyra år sedan var att återkalla den tomt som tilldelats Félag múslima á Íslandi för ett moskébygge. Eftersom samfundet inte lyckats finansiera projektet har bygget fortfarande inte påbörjats. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir säger till DV att hon fortfarande vill dra tillbaka beslutet.

Just de främlingsfientliga utspelen kan ha varit skälet till att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir fick nobben av Emmsjé Gauti, Islands kanske populäraste rappare. Han fick sitt stora genombrott 2016 med "Reykjavík", en låt som kännetecknas av att refrängens "Reykjavík er okkar" upprepas gång på gång.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir vände sig till Emmsjé Gauti både med en förfrågan om att använda låten som kampanjsång och om att använda Reykjavík är vårt som namn på partiet. Hon berättar i DV om hur hon kontaktade honom:

"Reykjavík är vårt kom på förslag. Jag hade kontakt med Emmsjé Gauti på grund av det och han var ganska tveksam till det, vilket jag absolut förstår."

Emmsjé Gauti reagerade på hur hon beskrev deras kontakt. Hon mejlade från en adress med reykjavikerokkar i namnet vilket antydde att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir redan bestämt sig för att använda Reykjavík är vårt som partinamn. På Twitter förklarade han att hennes politiska förflutna gjorde att något slags samarbete inte kunde bli aktuellt:

"Jag var inte tveksam utan bergsäker när jag ringde dig efter att du meddelat min bokare att du tänkte satsa för fullt på slagordet Reykjavík är vårt. Din tidigare politiska historia är orsaken till att jag inte vill ha någon koppling till din kandidatur."

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir tycktes inte ta åt sig av kritiken. I stället försökte hon enligt Emmsjé Gauti ge sken av att inte ha haft planer på att kalla partiet Reykjavík är vårt. Hon undrade i sin tur på Facebook om han skulle göra en låt med titeln Vår stad - Reykjavík efter att hon bytt namn på partiet:

"Fick ett telefonsamtal från en journalist där jag meddelades att artisten Emmsjé Gauti var något missnöjd med namnet på det politiska partiet som jag företräder, Vår stad - Reykjavík. Tänker han skriva en låt om det?"

Det ser nu ut att kunna bli sjutton partier som kämpar om väljarnas röster i Reykjavík. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir kommer att leda Vår stad - Reykjavík i valet. De övriga kandidaterna på listan kommer enligt RÚV att presenteras inom de närmaste dagarna.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Man ser inte denna tendens till ökning av antalet partier någon annanstans än i Reykjavík. Till exempel i Akureyri går det om något mot en minskning av antalet kandidaturer. ... Platserna i kommunfullmäktige har utökats så att möjligheterna att få in en person är mycket större än tidigare. Det är drygt 2 400 röster eller mindre om valdeltagandet minskar. Det bör inverka när människor bedömer om de ska pröva lyckan."

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i DV om att upp till sjutton partier kan komma att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík den 26 maj.

Rättegång om mordet på Birna Brjánsdóttir först till hösten

Mordet på Birna Brjánsdóttir prövas sannolikt inte i landsrätten förrän i höst. Rapporten om var hon kastades i vattnet är fortfarande inte klar. För varje dag som går ökar därför sannolikheten för att Thomas Møller Olsens överklagande av morddomen inte hinns med före sommaruppehållet. Han har också bytt försvarare.

I januari försvann Birna Brjánsdóttir efter en utekväll i Reykjavík. Efter en av de största sökinsatserna i Islands historia hittades hon död på stranden vid Selvogur åtta dagar senare. Hon hade misshandlats till medvetslöshet och därefter kastats i vattnet. Dödsorsaken var drunkning.

Den grönländske sjömannen Thomas Møller Olsen dömdes till nitton års fängelse för mordet och för grovt narkotikabrott. Han har hela tiden förnekat inblandning i mordet. I rätten försökte han lägga skulden på en kollega.

Thomas Møller Olsen överklagade den fällande domen till landsrätten, en domstol som inrättades vid årsskiftet. Eftersom domen mot honom ännu inte vunnit laga kraft sitter han fortfarande i häkte. Enligt Fréttablaðið har han bytt försvarare från Páll Rúnar Kristjánsson till Björgvin Jónsson.

Efter överklagandet begärde försvaret en analys av var Birna Brjánsdóttir kastades i vattnet. Det enda polis och åklagare är säkra på att det var någonstans på sydkusten inom några mils radie från fyndplatsen vid Selvogur. Syftet med analysen är att kunna ifrågasätta om avståndet till denna plats är förenligt med körsträckan för den hyrbil som Thomas Møller Olsen använde under mordnatten.

Landsrätten gör sommaruppehåll i juli och augusti. Därför är det troligt att överklagandet inte hinner prövas före hösten. Samtliga vittnesmål kommer nämligen att tas om i landsrätten - något som innebär att rättegången kommer att ta flera dagar i anspråk. Björgvin Jónsson säger i Fréttablaðið att han inte tror att fallet hinns med före sommaren:

"Rapporten skulle vara klar i början av april men har ännu inte kommit. Så har vi en frist till den 2 maj att lämna in ett pm i fallet och så återstår det för åklagaren och målsägandebiträden att lämna in pm så jag anser att det är osannolikt att detta sker före snarare än efter uppehållet."

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Två islamfientliga partier går till val i Reykjavík

Återkalla tomten för en moské på Sogamýri och stopp för utbyggnaden av moskén på Skógarhlíð. Och islänningar som ska prioriteras i bostadsköer framför asylsökande. Det är några av de tyngsta vallöftena från både Isländska folkfronten och Frihetspartiet i Reykjavík. Trots att de två partierna för en närmast identisk politik är dörren för samarbete stängd.

I kommunalvalet i Reykjavík våren 2014 gjorde Framstegspartiet sitt bästa resultatet på årtionden. Under Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttirs ledning riktade partiet under valrörelsens slutspurt en rad utspel mot muslimer och asylsökande. Framstegspartiet fick 10,7 procent och två mandat i fullmäktige.

Efter fyra år i opposition är stödet för Framstegspartiet nu betydligt svagare. De politiska framgångarna har varit lätträknade. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir har också lämnat Framstegspartiet och sitter kvar i kommunfullmäktige som politisk vilde.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir överväger att kandidera med en egen lista i valet den 26 maj. Hon har knappt två veckor på sig att få ihop en lista.

Men samma typ av åsikter kommer att drivas under valrörelsen. Både Isländska folkfronten och Frihetspartiet ställer upp i valet. Bägge har udden riktad mot muslimer och asylsökande.

Isländska folkfronten hade stora planer inför alltingsvalen 2016 och 2017. Vid båda tillfällena slutade det med fiaskon med toppkandidater som hoppade av efter konflikter med ledningen och listor med förfalskade namnteckningar.

Nu gör Isländska folkfronten ett nytt försök. Reykjavík blir den enda kommunen där partiet ställer upp i vår. Listan toppas av partiledaren Guðmundur Karl Þorleifsson. Tvåa är Hjördís Diljá Beck och trea Jens G. Jensson. Guðmundur Karl Þorleifsson säger till RÚV att partiet den här gången inte kommer att få några problem med falska underskrifter:

"Alla underskrifter vidimeras av ombud, av någon i partiets representantskap. Så alla kommer att vara giltiga."

För att få ställa upp i allmänna val krävs det att partier samlar in ett visst antal underskrifter. Utan dessa rekommendationer är kandidaturen inte giltig. Tidigare har alltså Isländska folkfronten lämnat in falska namnteckningar till valnämnderna.

Gunnlaugur Ingvarsson och Gústaf Níelsson lämnade Isländska folkfronten just före alltingsvalet 2016. Nu har de i stället bildat Frihetspartiet. Gústaf Níelsson har flyttat utomlands. Listan kommer att toppas av partiledaren Gunnlaugur Ingvarsson. Men han säger till DV att det inte rör sig om någon utbrytning från Isländska folkfronten. Något samarbete mellan partierna kommer inte på fråga:

"Vi är mycket mer en splittring från Självständighetspartiet och Framstegspartiet och så finns det också en från Gröna vänstern."

Det är personliga motsättningar som stoppar möjligheterna för ett samarbete. De politiska plattformarna inför kommunalvalet i Reykjavík är nästan identiska. Det talas om att asylsökande prioriteras högre än islänningar som därför kastas ut i hemlöshet.

Både Isländska folkfronten och Frihetspartiet vill dra tillbaka den tomt som Félag múslima á Íslandi fått från kommunen för att bygga en moské på Sogamýri. Bägge vill också stoppa utbyggnaden av Stofnun múslima á Íslandis moské på Skógarhlíð.

Vidare tänker båda partierna riva upp Reykjavíks avtal med Útlendingastofnun om flyktingmottagande.

Här kan du läsa mer om Isländska folkfronten och Frihetspartiet.

Ministrar oense om vägtullar in och ut ur Reykjavík

Nödvändiga satsningar på vägnätet kan komma att påskyndas och finansieras genom vägavgifter. Det är statsminister Katrín Jakobsdóttir och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson överens om. Men där han vill avgiftsbelägga huvudlederna in och ut ur Reykjavík ser hon hellre att andra sträckor beläggs med vägtullar.

I regeringens ekonomiska plan för perioden fram till 2022 läggs 124 miljarder isländska kronor på vägnätet. Det rör sig - med undantag för 2008 och 2009 - om de största beloppen på flera årtionden. Ändå är det många utlovade projekt som får stå tillbaka på grund av resursbrist.

Efter finanskraschen ströps underhållet av vägarna. Det bristfälliga underhållet har gjort att en stor del av vägnätet nu är i dåligt skick. Gropar och sprickor är vanliga i asfalten även på de största vägarna. Samtidigt har trafiken ökat kraftigt på grund av turismen.

Vegagerðin, det isländska vägverket, anser sig heller inte ha resurser att åtgärda slitage. Myndigheten har i år en budget på 8,3 miljarder för underhåll. Enligt Vegagerðin skulle det behövas ytterligare minst 1 miljard för att komma i kapp. I stället befarar myndigheten att underhållet kommer att släpa efter ännu mer.

Förra kommunikationsministern Jón Gunnarsson ville avgiftsbelägga flera av Islands största vägar. Genom att få bilister att betala för att använda de stora lederna in och ut ur Reykjavík skulle staten dra in pengar till nödvändiga satsningar på vägnätet.

Planerna var omstridda. När Fréttablaðið i oktober 2017 frågade om islänningar var beredda att betala vägavgifter om pengarna gick till att bygga dubbelfiliga vägar in och ut ur Reykjavík var det 56 procent som svarade nej och 44 procent som svarade ja.

Avgifter in och ut ur Reykjavík är något som kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson överväger. Han säger till RÚV att de är nödvändiga för att påskynda utbyggnaden av Sundabraut i Reykjavík. Andra viktiga projekt är en ny bro över Ölfusá i Selfoss och tvåfilig väg mellan Hveragerði och Selfoss. Vägtullar kan göra att dessa investeringar inte behöver vänta i ytterligare fem till tio år:

"Och påskynda uppbyggnaden för att trygga trafiksäkerheten. Att människor kommer mellan jobbet och hemmet på ett effektivt sätt utan att utsätta sig för stor fara."

Men statsminister Katrín Jakobsdóttir har inte samma syn på saken. Under en frågestund i alltinget undrade Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, hur hon ställde sig till de vägtullar som förespråkas av Självständighetspartiet och Framstegspartiet, de två partier som ingår i regeringen tillsammans med Gröna vänstern. Svaret var att hon kunde tänka sig vägavgifter:

"Vi har aldrig uteslutit avgiftsbeläggning om inte andra sätt är möjliga. Vi har dock framfört betydande tvivel om att sätta upp vägavgiftsstationer till exempel runt huvudstadsregionen, vilket är en av de idéer som har diskuterats."

Här kan du läsa mer om planerna på vägtullar.

Dagens citat

"Vi kommer att ha kandidaturer i de flesta större kommunerna. Det är inte helt bestämt med alla platser än. Vi kommer åtminstone att vara med på alla ställen i huvudstadsregionen möjligen förutom Seltjarnarnes. Det har ännu inte avgjorts. Så kommer vi att ha kandidaturer över hela landet. På många platser är detta fortfarande under arbete, men det har tillkännagivits kandidaturer på några platser till exempel i Árborg, och så kommer förmodligen ett tillkännagivande om Akureyri nu under de närmaste dagarna."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Morgunblaðið om partiets planer för kommunalvalen den 26 maj.

Dagens bonuscitat

"Det har varit ett angenämt mentalt uppvaknande om nödvändigheten av att barn och ungdomar läser. Den försäljningsökning som vi ser i våra butiker av barn- och ungdomsböcker och isländska böcker över huvud taget är i enlighet med detta uppvaknande."

Ingimar Jónsson, vd för Penninn, i Morgunblaðið om att försäljningen av isländska böcker har ökat med 10 procent i kedjans butiker.

Vill leda rival - men vill inte lämna Självständighetspartiet

Hon vill leda det parti som utmanar Självständighetspartiet om makten på Västmannaöarna. Men Íris Róbertsdóttir vill ändå fortsätta vara medlem i Självständighetspartiet. Hon hävdar att nybildade För Hemön inte är ett riktigt politiskt parti och att hon inom rikspolitiken kommer att fortsätta stödja Självständighetspartiet.

Ett växande missnöje med kommunchefen Elliði Vignissons ledarskap ledde till att självständighetspartister på Västmannaöarna i stället bildade För Hemön. I kommunalvalet den 26 maj kämpar de tillsammans med vänstersinnade Ölistan om de sju mandaten i fullmäktige.

Självständighetspartiet har haft makten på Västmannaöarna sedan 1990. Bara vid ett av dessa val - kommunalvalet 2002 - har stödet inte räckt till egen majoritet. Något provval har heller inte hållits sedan 1990.

Missnöjet med att inte hålla något provval var det som utlöste utbrytningen. Men inte heller i För Hemön kommer det att ordnas något provval. Anledningen är att styrelsen anser att tiden är för knapp.

Íris Róbertsdóttir är den som sannolikt kommer att toppa För Hemöns lista. Hon har varit med i Självständighetspartiet sedan hon var 16 år. I dag är hon 46 år och ordförande för idrottsklubben ÍBV. Hon har också varit ersättare i alltinget för Självständighetspartiet.

Inför kommunalvalet erbjöds Íris Róbertsdóttir tredje platsen på Självständighetspartiets lista. Den valde hon alltså att nobba. Trots att hon vill kandidera för en lista som direkt konkurrerar med Självständighetspartiet vill hon inte begära utträde. I ett brev till partiledningen skriver hon att hon dock lämnar alla förtroendeuppdrag:

"Detta beslut är mycket tungt för mig men jag bedömer det som oundvikligt. Jag kandiderar inte för något annat politiskt parti utan för ett kommunfrågesamfund som har grundats som ett svar på vissa och förhoppningsvis tillfälliga förhållanden. Jag är och har alltid varit självständighetspartist och kommer att fortsätta vara det. Jag kommer naturligtvis också att fortsätta kämpa för partiet på riksplanet trots att den tidigare nämnda situationen har uppstått i kommunfrågor här på Västmannaöarna."

Det är ännu oklart hur Självständighetspartiets ledning kommer att reagera på Íris Róbertsdóttirs agerande. Partiets stadgar säger att den som kandiderar för ett konkurrerande parti ska strykas ur medlemsförteckningen.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Självständighetspartiet på Hemön.

Gunnar Bragi Sveinsson vice ordförande för Centerpartiet

Gunnar Bragi Sveinsson är ny vice ordförande för Centerpartiet efter att ha besegrat Birg­ir Þór­ar­ins­son. Andre vice ordförande är Anna Kolbrún Árnadóttir. Bägge valdes i lördags under partiets landsmöte i Harpa i Reykjavík. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson valdes enhälligt och utan motkandidat.

I helgen hölls Centerpartiets första landsmöte i Harpa i Reykjavík. Grundaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick fortsatt förtroende som partiledare. Han valdes utan att någon motkandidat anmälde sig och fick 100 procent av rösterna.

Det mest intressanta valet gällde posten som vice ordförande. Här var det Gunnar Bragi Sveinsson och Birgir Þórarinsson - bägge alltingsledamöter för Centerpartiet - som konkurrerade om uppdraget. Gunnar Bragi Sveinsson segrade med 64 procent av rösterna.

Valet av Gunnar Bragi Sveinsson innebär att Centerpartiet nu har samma ledarduo som Framstegspartiet hade kunnat få hösten 2016. Det var då Sigmundur Davíð Gunnlaugsson röstades bort från ordförandeposten och Gunnar Bragi Sveinsson tog beslut om att dra tillbaka sin kandidatur till uppdraget som vice ordförande. Ett år senare bildade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson Centerpartiet.

Anna Kolbrún Árnadóttir valdes till vice ordförande med 52 procent av rösterna. Motkandidaterna var Jonas Henning och Sólveig Bjarney Daníelsdóttir.

I de politiska riktlinjer som antogs fortsatte Centerpartiet att slå in på en protektionistisk linje. Partiet upprepade motståndet mot EU-medlemskap och vill utvärdera om Island ska fortsätta att vara en del av EES-samarbetet. Det talades också om vikten av fortsatta skyddstullar för livsmedelsimport och fortsatta subventioner till det isländska lantbruket.

Dagens citat

"Jag tycker att det verkar som att regeringen till sist inser att det hot som hänger över det isländska språket är verkligt. Att tänka på det språk som har använts för att överleva på en viss plats är en grundval för allt skapande som är knutet till en särskild plats."

Författaren Sjón i DV om sin syn på det isländska språket och dess framtidsutsikter.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Dagens bonuscitat

"Det är otroligt kul att leta efter och hitta dessa grottor. Det är som att ge sig ut på fisketur eller skattjakt varje höst när man behöver hitta dem efter sommaren. ... Många försvinner kanske under sommaren när glaciären kanske smälter omkring 100 meter. Samtidigt smälter kanske älven fram en annan variant av grottan inifrån glaciären. Det är mycket spännande att komma på hösten och se hur glaciärerna klarar sig efter sommaren."

Einar Rúnar Sigurðsson, turismföretagare i Hofsnes i Öræfi, i Fréttablaðið om hur han sedan 1996 ständigt söker efter nya isgrottor dit han kan ta besökare.

Delade Biggest Loser Ísland - döms till 30 dagars fängelse

30 dagars fängelse, en knapp miljon i rättegångskostnader och en beslagtagen dator. Det blir straffet för den 31-årige man från Hafnarfjörður som delade två avsnitt av tv-programmet The Biggest Loser Ísland på fildelningssajten Deildu. Mannen förnekade i rätten att han var den som hade lagt upp programmen.

The Biggest Loser Ísland var en av tv-kanalen Skjár Einns största satsningar under 2014. Tablån bestod till största delen av utländska program, men de egna produktionerna var alltid viktiga för att locka abonnenter.

I februari 2014 delades två färska avsnitt av The Biggest Loser Ísland på fildelningssajten Deildu. Avsnitten laddades ned mer än 10 000 gånger var. I filerna syntes användarnamnet Wikipedia. I slutet av filerna sågs dessutom namnet på en i dag 31-årig man bosatt i Hafnarfjörður.

Mannen förhördes vid fyra olika tillfällen. Han gav då olika förklaringar till händelsen. Gemensamt för dem var att han förnekade att han var den som laddat upp filerna. I rätten hävdade mannen att det var vänner från Anonyma alkoholister som lagt upp dem, men att han inte ville namnge dem. Han erkände dock att han var den som spelat in avsnitten från Skjár Einn.

Domstolen Landsréttur anser att mannens förklaring inte är trovärdig. Att han ständigt ändrat sin berättelse påverkar hans trovärdighet negativt.

I rätten vittnade företrädare för Skjár Einn och producenten Saga Film om att olaglig nedladdning var ett stort problem som hade kraftig inverkan på intäkterna och abonnenternas betalningsvilja.

Mannen döms nu för brott mot upphovsrättslagen. Straffet blir 30 dagars fängelse. Men hela straffet är villkorligt - bland annat eftersom utredningen tagit så lång tid och mannen uppges ha mått dåligt under tiden.

Han ska stå för rättegångskostnader på 945 358 isländska kronor. Han får också den bärbara dator han använde beslagtagen och förverkad. Däremot får han tillbaka en stationär dator eftersom den inte användes för att dela avsnitten.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Storvinst för restauranger och affärer på flygplats i Keflavík

Restauranger och affärer på flygplatsen i Keflavík gör stora vinster på försäljningen. 66° Norðurs klädbutik gjorde 2016 en vinst på över 220 miljoner isländska kronor. Lagardére Travel Retail har nästan monopol på restauranger på flygplatsen. Bolaget tjänade drygt 180 miljoner. Det rapporterar Stundin.

När flygplatsbolaget Isavia 2014 i samband med ombyggnaden av flygplatsen i Keflavík valde butiker och matställen var det flera som blev besvikna. Kaffitár - som länge hade haft ett kafé på flygplatsen - och Drífa - som ända sedan 1988 haft en butik med fritidskläder - tillhörde de företag som ratades.

Bägge driver nu olika rättsprocesser mot Isavia. De hävdar att flygplatsbolaget gjort sina val på felaktiga grunder. Drífa har stämt Isavia på 1,5 miljarder isländska kronor för utebliven försäljning mellan 2015 och 2021. Kaffitár har i drygt tre år försökt få Isavia att lämna ut information om beslutsunderlaget.

De företag som släpptes in på flygplatsen gör stora vinster. 66° Norður sålde enligt Stundin varor för knappt 1,4 miljarder isländska kronor under 2016, en ökning med nästan 250 miljoner jämfört med 2015. Vinsten var drygt 220 miljoner. Samtidigt slussades 400 miljoner vidare till 66° Norðurs moderbolag.

Lagardére Travel Retail - ett bolag med starka kopplingar till Kaupfélag Skagfirðinga - har nästan monopol på försäljning av mat och livsmedel på flygplatsen i Keflavík genom bland annat Mathús, Nord och Segafredo. Det är bara Joe and the Juice som inte kontrolleras av bolaget.

Under 2016 gjorde Lagardére Travel Retail en vinst på drygt 180 miljoner isländska kronor. Samtidigt fick ägarna 100 miljoner i aktieutdelning. Året innan var aktieutdelningen 28 miljoner, rapporterar Stundin.

Dagens citat

"Om islänningar inte är mottagliga för budskapet att hedar är oframkomliga och stängda - hur i hela friden är det då möjligt att tro att alla turister som kommer hit ska vara det?"

Guðbrandur Örn Arnarson vid Landsbjörg i Morgunblaðið om hur islänningar i stora jeepar som struntar i avspärrningar och ger sig in på stängda vägar påverkar turisters beteende.

Förlorar på valfångst - säljer fiskeaktier för miljardbelopp

Kristján Loftsson säljer nästan samtliga aktier i fiskerijätten HB Grandi. Tillsammans med Halldór Teitsson drar han in drygt 21 miljarder isländska kronor på affären. Ny ägare av aktierna är Guðmundur Kristjánsson. Formellt är det valfångstföretaget Hvalur hf. som säljer majoriteten av aktierna.

Nyligen meddelade Kristján Loftsson att Hvalur hf. efter två års uppehåll tänker återuppta jakten på sillval. Jakten går med förlust och inget tyder på att de ekonomiska förutsättningarna skulle vara bättre i år. Men jakten handlar sannolikt mer om prestige och trotsande av internationell opinion än om möjligheter till vinster.

Tack vare sina aktier i fiskerijätten HB Grandi är Kristján Loftsson en av Islands rikaste. Nu säljer han större delen av sitt aktieinnehav. Prislappen är 21,6 miljarder isländska kronor. Köpare är Guðmundur Kristjánsson från Brim, en annan branschjätte.

Mycket tyder på att Kristján Loftsson gjort en bra affär. Samma dag som köpet annonserades handlades aktier i HB Grandi för 30,20 isländska kronor på börsen i Reykjavík. Kristján Loftsson fick 35 kronor per aktie.

Pengarna går inte bara till Kristján Loftsson. Hvalur hf. sålde den stora majoriteten - totalt 34 procent av det totala antalet aktier - av aktierna. Det bolaget ägs till 43 procent av Fiskveiðihlutafélagið Venus hf. som i sin tur ägs av Kristján Loftsson och dottern Birna Loftsdóttir. En mindre aktiepost såldes av Vogun, ett bolag som helt och hållet ägs av Hvalur hf.

Dessutom sålde Halldór Teitsson 3,2 procent av aktierna. Han har nu inte några aktier kvar i HB Grandi. Kristján Loftsson kontrollerar fortfarande aktier till ett värde av 8,7 miljoner.

Här kan du läsa mer om Kristján Loftssons beslut att återuppta valfångsten.

Tvättbjörn kom till Island från Nordamerika

Tvättbjörnen som hittades vid Hafnir för en månad sedan var ett vilt djur från Nordamerika och inget insmugglat sällskapsdjur. Den kom till Island med flyg eller båt. Innan den upptäcktes hade tvättbjörnen varit i land ett tag eftersom den fått i sig flera olika typer av fisk och skaldjur. Det framgår i obduktionsrapporten.

Den 20 mars i år promenerade Birgir Hauksson på stranden utanför Hafnir tillsammans med hunden Tyson. Han var ute efter att samla sandmusslor, men Tyson hittade något helt annat. I en håla fick hunden upp spåret efter en tvättbjörn.

Tvättbjörnen undkom inte hundattacken. Men fyndet väckte flera frågor. Tvättbjörn är en mycket sällsynt gäst på Island. De gånger som tvättbjörnar påträffats har det rört sig om djur som på olika sätt fått hjälp att komma till landet.

Den kanske viktigaste frågan var om tvättbjörnen tagit sig till Island som fripassagerare eller om den smugglats in i landet som husdjur. Nu ger obduktionsrapporten svar på frågorna.

Djuret som hittades vid Hafnir var en ung hona - omkring ett år gammal - som inte var riktigt fullvuxen. Tvättbjörnen vägde tre kilo och var 68 centimeter lång, varav svansen svarade för 24 centimeter.

Tvättbjörnen var normalviktig och visade inga tecken på att ha varit utan föda någon längre tid. Det tyder på att den inte kommit till Island instängd i en container under en lång period. I stället har den med all sannolikhet smugit ombord ett transportflygplan eller ett fartyg. Flyg anses vara det troligaste alternativet.

Sannolikheten för att det rör sig om en fripassagerare understryks av närheten till flygplatsen i Keflavík och hamnen i Helguvík. Från den plats på stranden vid Hafnir där tvättbjörnen upptäcktes är det fågelvägen bara två kilometer till flygplatsområdet. Till hamnen är det åtta kilometer. Tvättbjörnar kan utan problem förflytta sig sådana sträckor.

Tvättbjörnen kom till Island från Nordamerika och inte från Europa. I magen hittades parasiter som enbart finns i Nordamerika och inte i Europa. Därför kan det uteslutas att ursprunget skulle vara europeiskt.

Dessutom hade tvättbjörnen befunnit sig på Island under en tid. Troligen rörde det sig om några veckor. Dagarna innan den hittades hade den fått i sig olika typer av föda som finns i havet runt Island. Där fanns bland annat fisk, snäckor, krabbor och kräftor.

Det första som undersöktes var om tvättbjörnen var smittad av rabies. De testerna genomfördes i Sverige. Tvättbjörnen bar inte på viruset.

Här kan du läsa mer om hur tvättbjörnen hittades.

Þór Saari lämnar Piratpartiet efter missad utnämning

Þór Saari blir inte Piratpartiets representant i Seðlabanki Íslands styrelse. Nu lämnar han partiet och dömer ut det som ett skepp som seglar utan att ha någon kurs. Men flera tunga piratpartister tillbakavisar kritiken. De hävdar att de genom att i stället utnämna Jacky Mallett har valt de bästa kandidaterna.

Nyligen hoppade grundaren Birgitta Jónsdóttir av Piratpartiet. Hon hävdade att det misslyckats med att driva igenom förändringar av det politiska systemet och den politiska kulturen. Vidare ansåg hon att partiet misslyckats att skapa en gräsrotsorganisation. Dessutom tyckte hon att partiet inte var redo att ingå i en regering.

Birgitta Jónsdóttir valdes in i alltinget våren 2009 på ett av Medborgarrörelsens mandat. Det gjorde även Þór Saari. När Medborgarrörelsen splittrades efter interna stridigheter valde bägge att tillsammans med Margrét Tryggvadóttir bilda Rörelsen.

Rörelsen lades ned inför alltingsvalet 2013. Birgitta Jónsdóttir hade då grundat Piratpartiet medan Þór Saari, Margrét Tryggvadóttir och övriga Rörelsen anslöt sig till det nybildade partiet Gryning. Stödet för Gryning räckte inte till några mandat i alltinget.

Inför valet 2016 valde Þór Saari att i stället gå med i Piratpartiet. Han kandiderade också i provvalet, men stödet räckte inte för att komma tillräckligt högt upp på valsedeln för att han skulle ha en realistisk chans att få någon plats i alltinget. Historien upprepade sig 2017. Inte heller då lyckades Þór Saari placera sig tillräckligt högt upp för att ha möjlighet till något mandat.

Innan Þór Saari gav sig in i politiken jobbade han som ekonom. Han hade bland annat varit anställd vid Seðlabanki Íslands, den isländska centralbanken, i fyra år.

I veckan utnämnde Piratpartiet representanter till Seðlabanki Íslands styrelse. Valet föll på dataingenjören Jacky Mallett som ordinarie ledamot och ekonomen Ólafur Margeirsson som ersättare. Þór Saari skriver inte rent ut att han själv borde ha fått uppdraget, men på Facebook dömer han ut valet:

"Eftersom Piratpartiets alltingsgrupp har gjort avsteg från den oskrivna men viktiga regeln om att utse sina företrädare i styrelser och nämnder efter professionella och kunskapsbaserade förutsättningar och Piratpartiets grundläggande värderingar inte tycks ha blivit mer än dekorationer har jag bestämt mig för att överge det riktningslösa fartyg som piratskutan har blivit."

Þór Saari meddelade utträdet på Facebook. Han hävdade att Jacky Mallett, som har doktorerat med inriktning på monetära system, inte var kompetent nog. Dessutom skulle bristfälliga kunskaper i isländska påverka hela styrelsens arbete negativt.

Alltingsledamöterna Smári McCarthy och Björn Leví Gunnarsson försvarade utnämningarna. Halldór Auðar Svansson, Piratpartiets företrädare i kommunfullmäktige i Reykjavík, skrev att Þór Saari inte gått med i partiet av rätt anledningar:

"Människor som hoppar av efter sådana förutsättningar var aldrig med av rätt förutsättningar."

Þór Saari har dock inte gett upp politiken. För ett år sedan gick han även med i det då nybildade Islands socialistparti samtidigt som han var kvar i Piratpartiet. Islands socialistparti planerar att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík den 26 maj i år. Listan har ännu inte presenterats - men det kan inte uteslutas att Þór Saari kommer att vara en av kandidaterna.

Oavsett vilket har Þór Saari redan etablerat sig som en av de flitigaste partibytarna i Islands historia. Under de nio senaste åren har han representerat inte mindre än fem partier: Medborgarrörelsen, Rörelsen, Gryning, Piratpartiet och Islands socialistparti.

Här kan du läsa mer om Þór Saari och här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs avhopp.