Frågan om flicknamnet Zoe ska tillåtas blir en fråga för Hæstiréttur Íslands. Föräldrarna som vill ge sin dotter förnamnet Zoe har nämligen överklagat beslutet att inte godkänna namnet. Det är första gången som Islands högsta domstol får avgöra en namntvist av detta slag. Föräldrarna har tidigare fått nej både av Mannanafnanefnd och Héraðsdómur Reykjavíkur.För första gången blir det upp till Hæstiréttur Íslands, Islands högsta domstol, att avgöra om ett förnamn ska tillåtas. Det är föräldrarna till en flicka född i oktober 2015 som överklagat ett beslut från Héraðsdómur Reykjavíkur. Fallet kommer sannolikt att behandlas under hösten.
Det var i december 2015 som föräldrarna vände sig till Mannanafnanefnd för att få Zoe godkänt som förnamn. Mannanafnanefnd är den nämnd som prövar alla förnamn som inte finns med i mannanafnaskrá, förteckningen över tillåtna förnamn. Nämnden behövde inte lång betänketid för att underkänna Zoe.
Nämnden angav i beslutet flera skäl för att Zoe inte skulle tillåtas. Bokstaven z finns inte i det isländska alfabetet. Det i sig är tillräcklig anledning för att säga nej till föräldrarnas begäran.
För att namn med bokstaven z ändå ska godkännas krävs att det finns en tradition för namnet. Någon sådan hävd finns inte för Zoe. Namnet bärs i dag av sju isländska kvinnor. Den äldsta av dem är född 1975. Samtliga är födda utomlands.
Föräldrarna överklagade nämndens beslut till Héraðsdómur Reykjavíkur. Även där förlorade de. Här användes flera argument mot att Zoe skulle tillåtas. Namnet ansågs inte heller vara förenligt med isländskans böjningssystem och uttal.
Den föreslagna genitivformen för Zoe var Zoear. Inget isländskt ord har tre vokaler i följd som uttalas var för sig. Bokstaven o kan heller inte föregå bokstaven e i slutet av ord.
Under prövningen i Héraðsdómur Reykjavíkur hävdade föräldrarna att nämndens argument var underordnade de mänskliga rättigheterna. Att välja namn var en sådan rättighet. Genom att förhindra valet kränktes privatlivets helgd.
Vidare ansåg de att nämnden - som agerar som en myndighet - på samma sätt som andra myndigheter måste besluta enligt tydliga lagar och regler. Några sådana ansåg inte föräldrarna att det fanns när det gällde förnamn. Genom att tolka bestämmelserna på ett för dem negativt sätt utsatte nämnden dem för negativ särbehandling.
Domstolen höll inte med. Eftersom inga andra tillåtits bära namnet Zoe - här tas alltså inte hänsyn till bärare av namnet som inte haft isländskt medborgarskap vid födseln - har nämnden enligt domen inte brutit mot likställighetsprincipen. Föräldrarna hade heller inte kunnat visa på vilket sätt som beslutet var negativt då de inte hade förklarat betydelsen av att dottern skulle bära namnet Zoe.
Nu återstår att se om Hæstiréttur Íslands gör någon annan tolkning av namnlagen. Fallet var det sista som överklagades just till högsta domstolen innan lagen som gjorde införandet av Landsréttur - en domstol mitt emellan tingsrätterna och högsta domstolen - till ett faktum.
Här kan du läsa mer om tvisten om Zoe.
