Turist dog efter fall på Reynisfjara - slog huvudet i sten

En 80-årig kvinna miste livet efter en olycka vid Reynisfjara i går. Kvinnan gick på gångvägen till stranden när hon föll. Hon landade på en sten. Kvinnan fördes till sjukhus i Reykjavík med helikopter, men hennes liv gick inte att rädda. Det är den elfte personen som omkommer i olyckor på södra Island i år.

Vid 14.30 i tisdags larmades räddningstjänsten till Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. En 80-årig kvinna hade fallit och landat på en sten när hon gick på gångvägen till stranden.

Det stod snart klart att kvinnan var allvarligt skadad. Klockan 15.36 lyfte en av kustbevakningens helikoptrar för att möta ambulansen på vägen och snabbare föra kvinnan till sjukhus i Reykjavík. En dryg timme senare landade helikoptern i Reykjavík.

Kvinnans liv gick inte att rädda. Det rörde sig om en utländsk turist som besökte Island med sin familj. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Hon är enligt RÚV den elfte att mista livet i olyckor i Suðurland - regionen södra Island - hittills i år. Av de omkomna har sju varit utländska turister. Förra året omkom totalt fjorton personer i olyckor i regionen.

Trendbrott - nu minskar turismen till Island

För första gången på åtta år sattes inget nytt turistrekord under april. I stället var det då färre passagerare som reste från Keflavík. Även i sommar väntas turisterna bli färre än rekordåret 2017. Höga priser och medierapportering om trängsel på populära besöksmål tros ha varit avgörande för trendbrottet. Sett till hela 2018 väntas dock en liten ökning av utländska besökare.

I november förra året räknade flygplatsbolaget Isavia med att antalet turister som flög från Keflavík skulle öka med 11 procent under 2018. Men den prognosen kommer inte att infrias. I stället räknar Isavia nu med en ökning på 4 procent.

Det är turismen under lågsäsongen som går bättre. I sommar väntas färre besökare än under samma period 2017. I maj förutspår Isavia en uppgång med 14,5 procent. Därefter följer de tre mest intensiva månaderna på året - men med en minskning med 3,2 procent i juni, 11 procent i juli och 8,1 procent i augusti.

Men trendbrottet kom redan i april. För första gången ökade då inte antalet passagerare jämfört med samma månad året innan.

Det var i april i år 147 551 utländska turister som reste från Keflavík. Ett år tidigare var motsvarande antal 153 568 personer. Det motsvarar en minskning med 3,9 procent. Det uppger Ferðamálastofa.

Britter och amerikaner utgör alltjämt de i särklass största grupperna av besökare. Bägge minskade dock kraftigt under april. Ökade mest gjorde polacker - en grupp där betydligt fler reser till Island för att jobba snarare än för att turista.

Under årets fyra första månader var ökningen av turister 3,7 procent. Förra året var motsvarande ökning 55,7 procent.

Även övernattningarna minskade under april. Enligt Hagstofa Íslands var gästnätterna 534 700 jämfört med 576 600 förra året.

Bjarn­heiður Halls­dótt­ir, chef för branschorganisationen Sam­tök ferðaþjón­ust­unn­ar, talade vid ett frukostmöte i Reykjavík i går om orsakerna till nedgången. Den starka isländska kronan och betydligt större löneökningar än i konkurrerande länder har gjort Island till ett av världens dyraste resmål. Dessutom har det i utländska medier rapporterats om trängsel på populära turistattraktioner, om branschens växtvärk och om islänningar som helt enkelt tröttnat på turister.

I Stundin nämner ekonomerna Gylfi Zoëga och Þórólfur Matthíasson ytterligare en faktor: girighet. Många företagare inom turistbranschen har helt enkelt räknat med att de flesta utlänningarna bara kommer till Island en enda gång. Därför saltar de notorna rejält. Men de höga priserna riskerar alltså att sabotera Islands rykte som resmål.

Det finns en rad tecken på att turismen kommer att minska de kommande åren. Icelandair tänker till exempel sälja hela kedjan Icelandair Hotels. Officiellt heter det att flygbolaget vill koncentrera sig på kärnverksamheten. Frågan är om Icelandair hade sålt hotellkedjan om den hade gått bra och om prognoserna för de kommande åren var goda.

Icelandair äger i dag tretton hotell. Dessutom ingår tio sommaröppna hotell i kedjan Hótel Edda i koncernen. Så sent som i april i år föreföll bolagets planer vara helt annorlunda. Då köpte Icelandair Hótel Alda i Reykjavík. Nästa år öppnas dessutom ytterligare ett hotell i Reykjavík i bolagets regi.

Försäljningen av hotellen beskrevs i ett pressmeddelande som ett led i en strategi som klubbats i början av året. Magnea Þ. Hjálmarsdóttir, vd för Icelandair Hotels, beskrev dock i Vísir i samband med köpet av Hótel Alda hur det var "ett led i vår strategi att driva högkvalitativa hotell i en fantastisk stad".

Under 2016 gjorde Icelandair en vinst på 361 miljoner isländska kronor på hotellverksamheten. Några siffror för 2017 har inte offentliggjorts. Enligt Stundin kan prislappen för hotellkedjan vara 10 till 13 miljarder isländska kronor.

Men den förväntade nedgången påverkar inte bara själva turistbranschen. Den påverkar också den isländska allmänheten. Stundin rapporterar att flera stora isländska bussbolag väntas göra stora förluster under 2018. Och trots att 2017 var ett rekordår sett till antalet besökare gjorde de förluster även då. Löneläget och överetablering i branschen pekas ut som orsaker.

Flera isländska pensionsfonder har genom åren köpt stora aktieposter i företag i turistbranschen. Nu skrivs värdet på aktierna ned efter minusresultat och dystrare framtidsprognoser, berättar Stundin.

Renässans i förhandlingar om ny koalition i Reykjavík

Renässans inleder formella förhandlingar om att bilda majoritet i Reykjavík ihop med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern. Målet är att ett gemensamt politiskt program ska vara klart innan kommunfullmäktige samlas den 19 juni. Beskedet innebär att Självständighetspartiet åter tvingas gå i opposition.

Eyþór Arnalds lyckades åter göra Självständighetspartiet till största parti i Reykjavík. Men för tredje mandatperioden i följd ser det nu ut som att partiet inte kommer att ha något avgörande inflytande i kommunen. Självständighetspartiet kommer av allt att döma att stå utanför den koalition som styr Reykjavík de kommande fyra åren.

Det står klart sedan Renässans i går kväll kommit överens med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern om att inleda formella förhandlingar om att bilda majoritet i kommunen. Förhandlingarna inleds i dag.

Ett gemensamt politiskt program ska vara klart före den 19 juni då fullmäktige samlas för första gången. Det uppger Socialdemokraternas avgående borgmästare Dagur B. Eggertsson på Twitter.

Att Renässans hellre skulle regera till vänster än till höger var väntat. Inom kommunpolitiken har Renässans betydligt mer gemensamt med den avgående koalitionen - Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern - än med Självständighetspartiet, Centerpartiet och Folkets parti.

Inom Självständighetspartiet lär det diskuteras om detta var ett misstag från Eyþór Arnalds sida. Han positionerade sig själv och partiet mot Socialdemokraterna - men skapade sig samtidigt små förutsättningar för att kunna bilda majoritet.

Såväl Självständighetspartiet som Centerpartiet och Folkets parti motsätter sig en flytt av inrikesflygplatsen från Vatnsmýri, införandet av ett nätverk av expressbussar och förtätning av bebyggelse. Det gör inte Renässans - och det gör heller inte Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet.

På initiativ från Gröna vänsterns Líf Magneudóttir träffades alla partier i fullmäktige - utom Självständighetspartiet och Centerpartiet som inte var inbjudna - i tisdags kväll. Där diskuterade de förutsättningarna för att bilda majoritet.

Islands socialistparti tog efter mötet beslutet att inte ingå i någon koalition. Beskedet ledde till en het debatt på Facebook. Vissa medlemmar ansåg att partiet inte skulle ha kandiderat till fullmäktige om det inte ville ta chansen till politiskt inflytande. Andra tyckte att Islands socialistparti inte skulle fungera som räddningsplanka för odugliga vänsterpartier.

Sanna Magdalena Mörtudóttir, Islands socialistpartis ledamot i kommunfullmäktige, försvarade beslutet i ett blogginlägg. Hon liknade valet att hoppa av diskussionerna med svartas kamp för mänskliga rättigheter i USA under 1900-talets andra halva. Hon sade sig inte vilja vara någon husslav:

"Jag ser att jag kan göra mer ute på åkern med de kuvade människorna än genom att titta ut på dem från den vite mannens hus. Jag vill använda den makt och det inflytande som ni gav mig genom att arbeta med er ute på åkern, sjunga sångerna med er och planera hur vi ska kunna driva ut slavägaren ur huset och bort ur våra liv."

Redan innan hade Sanna Magdalena Mörtudóttirs retorik väckt uppmärksamhet. Jóna Sólveig Elínardóttir, tidigare alltingsledamot för Renässans, liknade i en debattartikel i Fréttablaðið sättet att uttrycka sig med Donald Trumps talarstil. Hon hävdade att Sanna Magdalena Mörtudóttir på samma sätt som USA:s president levde på att skapa splittring mellan olika samhällsgrupper:

"Dem och vi, vi och de andra. Medelklassen är också de andra. Budskapet är att de som tycker som de andra direkt eller indirekt deltar i att utnyttja proletärer."

Beslutet från Islands socialistparti stängde också dörren till en vänsterkoalition. Tidigare hade Ögmundur Jónasson, veteran inom Gröna vänstern, argumenterat för en vänsterallians mellan Socialdemokraterna, Islands socialistparti, Piratpartiet, Folkets parti och Gröna vänstern. Samma åsikt hade Guðmundur Hörður Guðmundsson i Stundin.

En som inte sörjde var Pawel Bartoszek, en av Renässans två ledamöter i fullmäktige. Han sade till Vísir att han hoppade högt av glädje över nyheten att Islands socialistparti inte tänkte ingå i någon koalition. Dessutom förnekade han i RÚV att Renässans skulle ha krävt att Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson inte skulle vara borgmästare för att inleda ett samarbete.

Tillsammans har Socialdemokraterna, Piratpartiet, Gröna vänstern och Renässans 12 av 23 platser i fullmäktige. Eyþór Arnalds sade till Vísir att de fyra partiernas beslut att regera tillsammans inte återspeglar valresultatet:

"Jag anser att detta är dåliga nyheter för kommuninvånarna. För där försöker de renovera den majoritet som kommuninvånarna nobbade med besked. En vädjan om förändringar besvaras inte med att upprepa samma konstellation som tidigare nobbats."

Dagur B. Eggertsson gör inte samma tolkning av valresultatet. Han säger i Morgunblaðið att Självständighetspartiets politik - som han beskriver som en önskan om att "föra Reykjavík tillbaka till det förflutna" - inte fått majoritet i valet.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Partiets genomsnittsstöd i de 34 kommuner som det kandiderade är knappt 40 procent, och det är ett ledande parti i alla större kommuner. I nio kommuner fick Självständighetspartiet egen majoritet och det är största parti i 23 kommuner."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið om partiets resultat i lördagens kommunalval - läs mer här.

Isländsk arbetslöshet sjunker - men inte lika lågt som 2017

Arbetslösheten på Island sjönk under april till 2,3 procent. Men i april 2017 var det färre som var utan jobb. Trots att den kommer att fortsätta sjunka under sommarmånaderna i år väntas arbetslösheten inte nå samma låga nivåer som under förra året. Det förutspår Vinnumálastofnun i en prognos.

Den extrema högkonjunkturen på Island tycks vara historia. I år väntats tillväxten bli lägre än under 2017. Inte minst återspeglar arbetslöshetsstatistiken en situation där det inte längre är riktigt lika enkelt att hitta jobb.

Under april sjönk arbetslösheten jämfört med föregående månad med 0,1 procentenheter till 2,3 procent. Men i april förra året var arbetslösheten bara 2,1 procent.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten i maj kan sjunka ned till 2 procent. Samma månad förra året var den 1,9 procent. Därefter sjönk den till 1,8 procent - den lägsta siffran sedan finanskraschen drabbade Island för tio år sedan.

Arbetslösheten minskade i samtliga regioner under april. Högst var den på Suðurnes med 3 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,4 procent (-0,3), huvudstadsregionen med 2,4 procent (-0,1), Suðurland med 1,8 procent (-0,1), Vesturland med 1,7 procent (-0,1), Austurland med 1,7 procent (-0,2), Västfjordarna med 1,7 procent (-0,3) och Norðurland vestra med 0,1 procent (-0,1).

Nu är arbetslösheten 2,2 procent bland män och 2,4 procent bland kvinnor. Bara 1,8 procent av islänningar i åldern 18 till 24 år saknar sysselsättning. Bland utländska medborgare är det 4,5 procent som står utan jobb. Det innebär att var tredje arbetslös är utlänning. Drygt hälften av de utländska medborgare som inte har något jobb är polacker.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Fyra röster 20 sekunder för sent till vallokalen på Hemön

Bara sex röster saknades för att Självständighetspartiet skulle behålla majoriteten på Västmannaöarna. Fyra av dessa röster kan ha varit på väg med båt från Þorlákshöfn - men anlände till vallokalen 20 sekunder för sent. Därför räknades de inte. Men det är sannolikt att det var röster på Självständighetspartiet.

Efter tolv år som kommunchef på Västmannaöarna ser det ut som att Elliði Vignisson behöver söka nytt jobb. Efter en intern strid om nomineringsprocessen valde han att inte toppa Självständighetspartiets lista. I stället tog han femte platsen på valsedeln. Något som betydde att han skulle gå miste om platsen i fullmäktige om inte partiet fick minst två tredjedelar av rösterna.

Det interna missnöjet ledde till utbrytarlistan För Hemön med Íris Róbertsdóttir som toppkandidat. Hon har varit ersättare för Självständighetspartiet i alltinget. Hon har också en stark förankring i kommunen efter många år i ledningen för idrottsklubben ÍBV.

Splittringen gjorde avtryck på olika sätt i kommunen. Ekonomichefen Rut Haraldsdóttir sade till Eyjafréttir att hon tänkte säga upp sig om inte Elliði Vignisson blev kommunchef. Skälet var att det med ett nytt styre skulle kunna komma nytt ledarskap som hon skulle ogilla.

Páley Borgþórsdóttir, polischef på Västmannaöarna, tog i en debattartikel i Eyjafréttir öppet ställning för Elliði Vignisson. Hon har själv suttit i fullmäktige för Självständighetspartiet. När hon kritiserades för ett beslut att inte berätta för medierna om sexualbrott som anmälts under festivalen Þjóðhátíð fick hon stöd av Elliði Vignisson. Han har också gett hennes make ett kommunalt toppjobb.

I den debatt som följde undrade många om det var lämpligt att polischefen backade upp ett politiskt parti. Det ifrågasattes också om Páley Borgþórsdóttir följde de etiska reglerna för uppdraget.

Stödet i valet räckte trots detta inte på långa vägar för Elliði Vignisson. Inte heller räckte det för Självständighetspartiet. Jämfört med valet 2014 tappade partiet över en tredjedel av rösterna. Självständighetspartiet fick 45,43 procent och tre mandat, För Hemön 34,22 procent och tre mandat och Ölistan 20,35 procent och ett mandat.

Men det saknades bara sex röster för att Självständighetspartiet skulle ha fått ett fjärde mandat - och därmed ha säkrat en majoritet i fullmäktige.

Fyra av dessa röster var sannolikt inte långt borta. Eftersom vädret var dåligt gick det inte att flyga mellan Reykjavík och Västmannaöarna. Inte heller gick det att angöra färjehamnen Landeyjahöfn på fastlandet. I stället gick båtarna den långa vägen till Þorlákshöfn på fastlandet.

Den som inte förtidsröstar i en vallokal kan själv ordna med transport av röster till en vallokal genom ombud. På Självständighetspartiets partihögkvarter Valhöll i Reykjavík fanns fyra sådana röster som behövde transporteras till Västmannaöarna. Det är därför sannolikt att det var röster på just Självständighetspartiet.

Men vädret och den långa seglingen från Þorlákshöfn gjorde så att rösterna inte hann fram i tid. De kom enligt Morgunblaðið till vallokalen på Västmannaöarna 20 sekunder över 22 på lördagskvällen - alltså 20 sekunder efter att vallokalen stängde. Därför togs rösterna inte emot.

De fyra rösterna hade inte räckt för att rädda kvar Självständighetspartiet vid makten. Men kanske hade en ännu mindre marginal fått partiet att begära en omräkning.

Nu försöker För Hemön bilda majoritet i fullmäktige tillsammans med Ölistan och med Íris Róbertsdóttir som kommunchef. Ölistans vågmästarposition gjorde inledningsvis att partiet även ville diskutera möjligheterna för en koalition med Självständighetspartiet. I går kväll kom beskedet i ett pressmeddelande om att Ölistan vill styra kommunen ihop med För Hemön. Förhoppningen är att en koalition ska kunna bildas före helgen.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet på Västmannaöarna.

Frågan om valfångst splittrar islänningarna

Valfångsten fortsätter att vara en fråga som splittrar islänningarna. Motståndarna och anhängarna är exakt lika starka enligt en ny opinionsmätning från MMR. Men skillnaderna är stora mellan olika väljargrupper. Högerväljare är oftare positiva till valfångst än vänsterväljare. Kvinnor och personer bosatta i huvudstadsregionen säger i större utsträckning nej till jakten.

Inom de närmaste dagarna börjar årets jakt på både sillval och vikval. Att bolaget Hvalur efter två somrars uppehåll återupptar jakten på sillval har väckt starka känslor. Inte minst finns ett kraftigt internationellt motstånd. Djurrättsorganisationen Peta uppmanade direkt efter beskedet till protester mot Hvalur.

Jakten på vikval är inte lika omstridd. Här är det rederiet IP-útgerð som bedriver jakten. På grund av den utökade skyddszon som införts i Faxaflói - där valfångst inte är tillåten - kommer rederiet sannolikt använda Sandgerði som bas. Till skillnad från sillval finns det en efterfrågan på vikval som de senaste åren gjort att kött importerats från Norge.

Årets fångstkvot för sillval är 161 djur. Dessutom får Hvalur flytta 20 procent av den kvot som inte utnyttjades 2017. Det betyder att den total kvoten är runt 200 djur. Fångstkvoten för vikval är 217 djur. Förra året gjorde dåligt väder att bara 17 djur sköts.

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson följer de internationella reaktionerna på jakten. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson har utlovat en utredning av jaktens konsekvenser innan han tar ett beslut om eventuella fångstkvoter för nästa femårsperiod som inleds 2019. Nyligen fick han ta emot en namninsamling där över 50 000 personer krävde att valfångst skulle bannlysas i hela Faxaflói.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir är emot fortsatt valfångst. Hon tänker dock inte försöka stoppa den i år. Både Guðlaugur Þór Þórðarson och Kristján Þór Júlíusson är däremot positiva till jakten på val.

Men frågan delar inte bara regeringen. Den splittrar också islänningarna. En opinionsmätning utförd av MMR visar att ja- och nej-sidorna är lika stora.

Det är 34 procent som är ganska eller mycket positiva till fortsatt valfångst. Och det är alltså lika många som är ganska eller mycket negativa till återupptagen valfångst. Hos motståndarsidan är det dock något fler som har en stark uppfattning i frågan. Resterande 31 procent anser att jakten är varken bra eller dålig.

Motståndet är starkast bland kvinnor, boende i huvudstadsregionen och personer med universitetsutbildning. Fler anhängare finns bland islänningar bosatta på landsbygden, män och låginkomsttagare.

Flest förespråkare av återupptagen valfångst finns i Centerpartiets led. Där är 59 procent positivt inställda till jakten. Samma åsikt har bara 15 procent av Socialdemokraternas sympatisörer.

Bland Socialdemokraternas anhängare finns också det starkaste motståndet. Det är 59 procent som säger nej till fortsatt jakt. Motståndet är minst bland Folkets partis väljare. Där är det bara 17 procent som vill stoppa jakten.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Dagens citat

"Strandirbor är vana att ibland använda stora ord. Men de är också vana vid att hålla ihop. Och i ett litet samhälle som Árneshreppur finns inget annat val än att hålla ihop. Även om det finns meningsskiljaktigheter om stora frågor. Och vi respekterar andras åsikter, måste göra det. Och jag tänker att alla djuren i skogen fortsätter att vara vänner."

Hrafn Jökulsson, som efter många turer fick folkbokföra sig i Norðurfjörður och tillhör de personer bosatta i Árneshreppur som motsätter sig bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá, i Vísir om situationen i kommunen efter att bara anhängare till bygget valts in i kommunfullmäktige - läs mer här.

Harðfiskursoppa kan bli Islands nya nationalrätt

Kan soppa på harðfiskur bli Islands nya nationalrätt? I tävlingen Þjóðlegir réttir á okkar veg var det harðfiskursoppan som segrade. Tanken är att vinnarrätten ska börja serveras på restauranger över hela landet. Det ursprungliga receptet komponerades av Baldur Garðarsson.

Tävlingen Þjóðlegir réttir á okkar veg har de senaste månaderna samlat in 107 idéer till nya nationalrätter. Tanken har varit att lansera innovativa rätter baserade på traditionella isländska ingredienser. Totalt inkom 107 förslag. Restauranger över hela landet deltar i initiativet. Förhoppningen är att de nya rätterna ska få fler turister att pröva isländsk mat.

Segrare blev alltså Baldur Garðarssons harðfiskursoppa. Han fick idén när han i stället för att kasta överbliven torkad fisk använde den i en färdigsoppa. Därefter har han filat på receptet. Förutom torkad kolja finns där andra typiskt isländska ingredienser som islandslav, bladtång och rödalgen söl. Den som vill kan dessutom tillsätta sjögurka.

Ovan kan du se några av de 15 rätter som gick till den slutliga avsmakningen och här hittar du receptet på harðfiskursoppan.

Utökat fullmäktige räddade Gröna vänstern i Reykjavík

Bara 4,58 procent av väljarna i Reykjavík röstade på Gröna vänstern i lördagens kommunalval. Det räckte bara till ett mandat i kommunfullmäktige. Men om inte fullmäktige utökats från 15 till 23 platser hade Gröna vänstern blivit helt representation i Reykjavík. Samma öde hade även drabbat Folkets parti.

Gröna vänstern har länge varit starkare i rikspolitiken än i kommunpolitiken i Reykjavík. Partiet ställde upp i kommunalvalet första gången 2006 och fick då 13,2 procent. Det är fortfarande Gröna vänsterns bästa resultat i Reykjavík.

I lördags fick Gröna vänstern bara 4,58 procent. Det är partiets sämsta resultat någonsin i Reykjavík. Stödet nästan halverades sedan 2014 - och det resultatet betraktades som något av ett fiasko.

Den senaste mandatperioden präglades av personkonflikterna mellan Sóley Tómasdóttir - partiets enda ordinarie ledamot i fullmäktige - och ersättaren Líf Magneudóttir. När Sóley Tómasdóttir var förhoppningen att dispyterna skulle vara över. Men det hjälpte inte valresultatet.

Nu toppade Líf Magneudóttir listan. Sóley Tómasdóttir är numera bosatt utomlands, men uppmanade sympatisörerna att rösta på Kvinnorörelsen i stället för Gröna vänstern. Kvinnorörelsen fick dock bara 0,9 procent av rösterna.

Däremot var det sannolikt många som i stället för Gröna vänstern lade sin röst på Islands socialistparti. Att Islands socialistparti skulle få så mycket som 6,37 procent var nog en överraskning för många. Partiet har positionerat sig betydligt längre ut till vänster än Gröna vänstern - och det kan ha lockat de sympatisörer som anser att Gröna vänstern rört sig för mycket mot mitten i regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

En tidigare utbrytning ur Gröna vänstern är Folkfronten. Då var det medlemmar som var missnöjda med partiets agerande under regeringssamarbetet med Socialdemokraterna mellan 2009 och 2013. Folkfronten - som är uttalat marxistiskt - fick dock bara 0,25 procent.

Om det inte hade varit för utökningen av kommunfullmäktige från 15 till 23 platser hade fiaskot varit totalt. Då hade Gröna vänstern blivit utan mandat i Reykjavík. Det visar en uträkning som pr-konsulten Friðjón R. Friðjónsson gjort på Twitter.

Då hade Självständighetspartiets 30,77 procent gett sex mandat, Socialdemokraternas 25,88 procent gett fem mandat, Renässans 8,16 procent gett ett mandat, Piratpartiets 7,73 procent gett ett mandat, Islands socialistpartis 6,37 procent gett ett mandat och Centerpartiets 6,13 procent gett ett mandat.

Gröna vänsterns 4,58 procent hade alltså inte räckt till något mandat. Det hade inte heller Folkets partis 4,25 procent. Utan de åtta nya platserna hade bägge partierna blivit utan representation i fullmäktige.

Líf Magneudóttir har inga planer på att avgå. Däremot har hon sagt att lördagens valresultat var en besvikelse för Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Renässans i nyckelroll efter valet i Reykjavík

Renässans uppvaktas från både höger och vänster i Reykjavík. Partiets toppkandidat Þórdís Lóa Þórhallsdóttir träffade i går såväl Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson och Självständighetspartiets Eyþór Arnalds. Inga formella förhandlingar om att bilda majoritet har ännu inletts efter lördagens kommunalval.

Med 23 mandat fördelade på åtta partier skapade lördagens kommunalval i Reykjavík ett komplicerat läge. Om inte Självständighetspartiet och Socialdemokraterna går ihop - något som uteslutits av Socialdemokraterna - krävs det minst fyra partier för att bilda majoritet i fullmäktige.

I centrum står Renässans, som blev tredje största parti. Med två mandat har partiet möjlighet att bilda majoritet både till vänster och till höger.

Renässans förstanamn Þórdís Lóa Þórhallsdóttir träffade i går både Självständighetspartiets Eyþór Arnalds och Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson. Hittills har dock inga formella samtal om en koalition inletts.

Även om Renässans började som en utbrytning ur Självständighetspartiet är det troligare att partiet vänder sig till vänster. I en rad för partiet tunga frågor - som nybyggnation och kollektivtrafik - står Renässans helt bakom den avgående majoritetens linje. Samma linje har högern förkastat.

Dagur B. Eggertsson träffade redan i söndags Gröna vänsterns Líf Magneudóttir och Piratpartiets Dóra Björt Guðjónsdóttir. De tre partierna vill fortsätta styra kommunen tillsammans. Ett samarbete med Renässans skulle ge partierna tolv mandat i fullmäktige - den minsta möjliga majoriteten.

Gemensamt för de tre är inte bara att de vill fortsätta regera ihop. De har också uteslutit Självständighetspartiet och Centerpartiet som tänkbara samarbetspartner.

Ska Eyþór Arnalds bli borgmästare och Självständighetspartiet leda en koalition - någon han anser är naturligt eftersom partiet blev störst i valet - förefaller en koalition med Centerpartiet, Folkets parti och Renässans ligga närmast till hands. En sådan majoritet förespråkas också öppet av Centerpartiets Vigdís Hauksdóttir. Hon kan också tänka sig Eyþór Arnalds som borgmästare.

Men i flera avgörande frågor står Renässans för en helt annan politik - trots att Vigdís Hauksdóttir hävdar att de fyra partierna har samma syn i många viktiga frågor.

Läget gör att Renässans sannolikt kan ställa långtgående krav för att sätta sig i en koalition. Det har bland annat ryktats om ett önskemål från partiet om att tillsätta en borgmästare utan partibok - eller åtminstone utan plats i fullmäktige. Därmed skulle varken Eyþór Arnalds eller Dagur B. Eggertsson bli borgmästare.

Ett namn som det spekulerats kring är Gísli Marteinn Baldursson. Han är i dag programledare på RÚV men har tidigare representerat Självständighetspartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík. Han står dock Renässans närmare politiskt. Renässans har också försökt få honom att kandidera för partiet.

Renässans grundare Benedikt Jóhannesson är ett annat namn som förekommer i spekulationerna. Han har en lång karriär inom näringslivet bakom sig samt ett år som finansminister.

En person som ofta dyker upp i diskussioner om olika förtroendeuppdrag är juristen Ragna Árnadóttir. Hon blev känd för allmänheten när hon som statsråd utan partibok blev justitieminister i den regering som Socialdemokraterna och Gröna vänstern bildade efter finanskraschen. Hon är i dag toppchef inom Landsvirkjun. Hennes namn har nämnts även i anslutning till presidentval.

Men att Renässans skulle kunna skräddarsy ett samarbete håller inte Ögmundur Jónasson - veteran inom Gröna vänstern - med om. Han skriver i ett blogginlägg att det snarare är Folkets partis Kolbrún Baldursdóttir som har en nyckelroll när en ny majoritet ska bildas.

Ögmundur Jónasson anser att Folkets parti kan bilda majoritet både till höger och till vänster. Till höger ihop med Självständighetspartiet, Centerpartiet och Renässans. Och till vänster ihop med Socialdemokraterna, Piratpartiet, Gröna vänstern och Islands socialistparti.

Det går förstås inte att utesluta att Ögmundur Jónassons analys baserar sig på personliga önskemål. Han beskriver själv Renässans som det parti som står längst till höger av de åtta partierna i fullmäktige. För hans del skulle säkerligen Islands socialistparti och Folkets parti vara bättre samarbetspartier än Renässans eftersom de har en liknande syn på fördelningspolitiken.

Det verkar dock vara en åsikt som han i nuläget är ganska ensam om. Just nu står Islands socialistparti helt utanför alla försök att bilda majoritet.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Vi kan inte göra det nu. Vi får helt enkelt inte föra in den i landet. ... Jag är inte orolig över ryska råvaror. Det finns mycket bra ryska råvaror."

Klara Bjartmarz, vd för det isländska fotbollsförbundet Knattspyrnusamband Íslands, säger i RÚV att de ryska handelssanktionerna mot Island gör att fotbollslandslaget inte kan föra med sig isländska livsmedel till sommarens VM-turnering eftersom importförbudet gör det omöjligt.

Motståndare till kraftverk i Hvalá förlorare i Árneshreppur

Planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá kan bli verklighet. Det står klart sedan fem ledamöter som samtliga säger ja till bygget röstats in i kommunfullmäktige i Árneshreppur. Motståndarsidan blir helt utan företrädare i fullmäktige. Valdeltagandet var 93,48 procent - något som betyder att 43 av 46 kommuninvånare röstade i lördagens val.

Det beskrevs som ett försök att kuppa kommunfullmäktige i Árneshreppur när arton personer valde att skriva sig i kommunen strax före lördagens val. Men alla utom två av folkbokföringsflyttarna underkändes. Dessa sexton personer ansågs helt enkelt inte vara bosatta i kommunen.

Adressändringarna underkändes i fullmäktige med tre röster mot två. De ledamöter som röstade nej var Guðlaugur I. Benediktsson och Hrefna Þorvaldsdóttir. Bägge är också motståndare till planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá, den fråga som splittrat kommunen den senaste mandatperioden. Ingen av dem ställde upp för omval.

Arinbjörn Bernharðsson, Bjarnheiður Fossdal, Guðlaugur Ágústssson, Björn Torfason och Eva Sigurbjörnsdóttir är de fem personer som valdes in i fullmäktige. Alla fem är uttalade anhängare av kraftverksbygget. De tre första valdes in med 24 röster och de två senare fick 23 röster.

Ersättare är i tur och ordning Úlfar Eyjólfsson, Magnús Karl Pétursson Sigursteinn Sveinbjörnsson, Elín Agla Briem och Sigrún Ósk Ingólfsdóttir.

Resultatet innebär att planerna på kraftverksbygget kan förverkligas. Motståndarna röstade på namn som Elín Agla Briem, Ólafur Valsson, Valgeir Benediktsson, Jóhanna Ósk Kristjánsdóttir, Vigdís Grímsdóttir, Sif Konráðsdóttir och Hrafn Jökulsson. Den som fick flest röster av de uttalade motståndarna var alltså Elín Agla Briem. Hon valdes till fjärde ersättare i fullmäktige.

Valdeltagandet var 93,48 procent - det högsta i hela landet. Det var alltså 43 av 46 röstberättigade som deltog. Enligt Morgunblaðið var femton personer på plats i Félagsheimilið i Trékyllisvík när resultatet presenterades.

Kommunfullmäktige samlas för första gången i juni för att bland annat välja kommunalråd. Den senaste mandatperioden har Eva Sigurbjörnsdóttir haft uppdraget. Hon säger i Morgunblaðið att hon är mycket nöjd med valresultatet. Björn Torfason säger till Vísir att utgången betyder att arbetet med vattenkraftverket kan fortsätta.

Här kan du läsa mer om turerna kring kommunalvalet i Árneshreppur.

Nytt styre väntar i minst 26 isländska kommuner

I 26 isländska kommuner föll de majoriteter som styrt den senaste mandatperioden. Men i lika många får samma majoriteter nytt förtroende av väljarna. Det står klart efter lördagens kommunalval. Intresset för valet var lågt på många håll. Färst röstade i Reykjanesbær. Där var det bara 56,98 procent som deltog i valet.

Island valde i lördags ledamöter till 72 kommunfullmäktigen. Av de totalt 502 platserna gick 266 till män och 236 till kvinnor. Bägge könen finns representerade i samtliga fullmäktigen utom ett. I Borgarfjarðarhreppur kommer fullmäktige de närmaste fyra åren att bestå av fem män.

I landets 22 största kommuner var andelen kvinnor högst i Fjallabyggð med 71 procent. Lägst var den i Árborg och Mosfellsbær med 22 procent.

Det var totalt 198 listor att välja mellan i de olika kommunerna. Män toppade 118 av dessa listor medan kvinnor stod överst på 80 listor.

I 26 av Islands kommuner lyckades de partier som bildat majoritet den senaste mandatperioden försvara tillräckligt många platser för att ha möjlighet att regera vidare. I lika många kommuner räckte inte stödet. Någon form av maktskifte är därför att vänta.

I 26 kommuner kan alltså samma majoritet som tidigare behålla makten. Det gäller Akureyri, Bláskógabyggð, Blönduós, Bolungarvík, Dalvíkurbyggð, Eyjafjarðarsveit, Fljótsdalshérað, Flóahreppur, Garðabær, Hörgársveit, Hrunamannahreppur, Hveragerði, Kópavogur, Langanesbyggð, Mosfellsbær, Rangárþing ytra, Seltjarnarnes, Skaftárhreppur, Skagafjörður, Skagaströnd, Skeiða- og Gnúpverjahreppur, Skútustaðahreppur, Snæfellsbær, Stykkishólmur, Súðavíkurhreppur, Vopnafjarðarhreppur och Þingeyjarsveit.

I Kópavogur - Islands näst största kommun - har Självständighetspartiet regerat ihop med Ljus framtid den senaste mandatperioden. I valet kandiderade Ljus framtid ihop med Renässans. Tillsammans försvarade de sina sju mandat. Dessutom fick Socialdemokraterna två mandat samt Framstegspartiet och Piratpartiet ett mandat var.

Här fick Självständighetspartiet 36,12 procent, Socialdemokraterna 16,25 procent, Ljus framtid och Renässans 13,53 procent, Framstegspartiet 8,53 procent och Piratpartiet 6,82 procent. Utan mandat blev Centerpartiet med 5,89 procent, Gröna vänstern med 5,74 procent, För Kópavogur med 4,27 procent och Islands socialistparti med 3,2 procent. Nästan var femte röst gick alltså till partier som inte fick några ledamöter invalda i fullmäktige.

I Hafnarfjörður - landets tredje största kommun - kommer rösterna att räknas om i dag på begäran av Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Partierna var bara fem respektive tio röster från ytterligare mandat.

Om resultatet står sig får Framstegspartiet det första mandatet i kommunen på 20 år. Det är Ágúst Bjarni Garðarsson - assistent åt partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson - som toppade den lista som genom 8 procent av rösterna kunde säkra en plats i fullmäktige.

I Hafnarfjörður har Självständighetspartiet och Ljus framtid regerat ihop de senaste fyra åren. Ljus framtid ställde inte upp i lördagens val. Utbrytare från partiet kandiderade i stället med Kommunlistan. Tillsammans fick de två partierna sex mandat - vilket är minsta möjliga majoritet i kommunen.

Självständighetspartiet fick 33,71 procent och fem mandat, Socialdemokraterna 20,15 procent och två mandat, Renässans 9,49 procent och ett mandat, Framstegspartiet 8 procent och ett mandat, Kommunlistan 7,83 procent och ett mandat, Centerpartiet 7,59 procent och ett mandat.

Gröna vänstern fick 6,71 procent och Piratpartiet 6,52 procent - något som inte räckte till något mandat. För det hade det behövts ytterligare 27 röster för Piratpartiet och bara fem röster för Gröna vänstern.

I Akureyri - den fjärde största kommunen - kan Socialdemokraterna, Kommunlistan och Framstegspartiet regera vidare. Det är också de tre partiernas ambition. Tillsammans fick de sex av elva mandat i fullmäktige.

Självständighetspartiet fick bara 22,89 procent i Akureyri - ett valresultat långt under förväntningarna. Trots att partiet blev störst i kommunen med tre mandat är det sannolikt att ytterligare fyra år i opposition väntar.

Kommunlistan fick 20,95 procent och två mandat, Framstegspartiet 17,53 procent och två mandat, Socialdemokraterna 16,81 procent och två mandat, Gröna vänstern 9,4 procent och ett mandat samt Centerpartiet 8,1 procent och ett mandat.

I Reykjanesbær - den femte största kommunen - fortsätter kommunpolitiken att vara turbulent. Här röstade bara 56,98 procent - den lägsta siffran i landet i årets kommunalval. Mellan 2002 och 2014 hade Självständighetspartiet egen majoritet i kommunen. Reykjanesbær har traditionellt också varit ett av partiets starkaste fästen.

Så är det inte längre. Partiet fick nu 22,95 procent och tre mandat. Därefter följde Socialdemokraterna med 20,52 procent och tre mandat, Framstegspartiet med 13,92 procent och två mandat, Rak väg med 13,49 procent och ett mandat, Centerpartiet med 12,96 procent och ett mandat och Fri kraft med 8,26 procent och ett mandat.

Kommunen har styrts av Socialdemokraterna, Fri kraft och Rak väg. De tre partierna fick nu bara fem av elva mandat i fullmäktige.

Med sex rösters marginal bröts Självständighetspartiets dominans i kommunpolitiken på Västmannaöarna. Kommunchefen Elliði Vignisson fick hård intern kritik inför lördagens kommunalval. Det resulterade i utbrytarlistan För Hemön - med tolv självständighetspartister bland de fjorton namnen på valsedeln.

Självständighetspartiet fick 45,43 procent och tre mandat - ett tapp på 27,72 procentenheter och två mandat jämfört med valet 2014. För Hemön fick 34,22 procent och tre mandat samt Ölistan 20,35 procent och ett mandat. För Hemön vill nu inleda förhandlingar med Ölistan för att bilda majoritet med egna toppkandidaten - och självständighetspartisten - Íris Róbertsdóttir som kommunchef. Men Ölistan vill även tala med Självständighetspartiet.

I Fjarðabyggð var det ännu jämnare. Där föll Självständighetspartiets och Framstegspartiets majoritet med två rösters marginal. Fjordlistan fick 34,06 procent och fyra mandat, Självständighetstpartiet 25,53 procent och två mandat, Framstegspartiet 23,62 procent och två mandat samt Centerpartiet 16,79 procent och ett mandat.

Även i Seltjarnarnes fanns en utbrytarlista från Självständighetspartiet. Här fick inte partiet någon majoritet av rösterna - men ändå en majoritet av platserna i fullmäktige. Självständighetspartiet kan därmed fortsätta styra kommunen med egen majoritet. Så har det varit i Seltjarnarnes ända sedan 1950.

Självständighetspartiet fick här 46,26 procent och fyra mandat, Socialdemokraterna 27,85 procent och två mandat samt Renässans och Näslistan 15,27 procent och ett mandat. Utbrytarlistan För Seltjarnarnes blev med 10,61 procent utan mandat. Det saknades bara 24 röster för att toppkandidaten Skafti Harðarson skulle ha valts in i fullmäktige.

I Garðabær - landets sjätte största kommun - gick Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans och Ljus framtid ihop i Garðabærlistan för att försöka få bort Självständighetspartiet från makten. Försöket misslyckades. I stället kunde Självständighetspartiet stärka sin ställning i kommunen.

Självständighetspartiet ökade med 3,19 procentenheter jämfört med valet 2014 och fick nu 63,01 procent och åtta mandat. Garðabærlistan fick 28,13 procent och tre mandat. Resultatet var ändå tillräckligt bra för att Harpa Þorsteinsdóttir, som spelar i det isländska damlandslaget i fotboll, skulle få en plats i fullmäktige som tredje namnet på listan.

En ännu större stjärna missade en ordinarie plats i fullmäktige med 19 rösters marginal. Artisten Elías Örn Guðmundsson - mer känd som Mugison - var nummer fyra på Kommunlistans valsedel i Súðavíkurhreppur. Partiet fick 61,11 procent och tre mandat. Utmanaren Víklistan fick 38,89 procent och två mandat.

I Mosfellsbær delar sex partier på de nio platserna i fullmäktige. Självständighetspartiet fick 39,2 procent och fyra mandat. Partiet förlorade därmed möjligheten till egen majoritet i kommunen. Vidare fick Renässans 11,24 procent och ett mandat, Mosfellsbærs vänner 10,63 procent och ett mandat, Gröna vänstern 9,63 procent och ett mandat, Socialdemokraterna 9,54 procent och ett mandat och Centerpartiet 8,97 procent och ett mandat. Med 7,86 procent var Piratpartiets och Boenderörelsens gemensamma lista 53 röster från ett mandat.

Också i Árborg har inte Självständighetspartiet längre egen majoritet. Här placerade sig kommunchefen Ásta Stefánsdóttir på femte plats på valsedeln. Hade partiet fått majoritet hade hon blivit invald i fullmäktige. Nu gick hon miste om sin plats med 183 rösters marginal.

I Árborg fick Självständighetspartiet 38,27 procent och fyra mandat, Socialdemokraterna 20,08 procent och två mandat, Framstegspartiet 15,48 procent och ett mandat, Centerpartiet 10,73 procent och ett mandat samt Framåt Árborg - en gemensam lista för Piratpartiet och Renässans - 8,47 procent och ett mandat. Med 6,96 procent av rösterna var Gröna vänstern 66 röster från ett mandat.

Skagafjörður har länge varit ett av Framstegspartiets starkaste fästen i landet. Men nu är tiden med möjligheten till egen majoritet i historia. Partiet fick i lördagens val bara 33,9 procent, en tillbakagång med 11,52 procent. Det gav Framstegspartiet tre mandat, en minskning med två.

Framstegspartiet kommer dock inte att lämna ifrån sig makten i kommunen. Partiet har inlett förhandlingar med Självständighetspartiet, som fick 20,89 procent och två mandat. De två partierna regerade även under den förra mandatperioden. För Gröna vänstern, som fick 24,28 procent och två mandat, och Bygdelistan, 20,94 procent och två mandat, väntar alltså sannolikt fyra år i opposition.

De fyra senaste åren har det varit extremt turbulent i Langanesbyggð med flera majoritetsskiften. Här segrade Framtidslistan med kommunchefen Þorsteinn Ægir Egilsson som toppkandidat. Partiet fick 58,84 procent och fyra mandat mot 41,16 procent och tre mandat för U-listan.

I grannkommunen Vopnafjarðarhreppur skilde det bara sju röster mellan Framstegspartiet och Bättre Sigtún. Framstegspartiet blev största parti med 37,32 procent och tre mandat medan Bättre Sigtún fick 35,89 procent och två mandat. Socialdemokraterna ställde inte upp 2014 men fick nu 26,79 procent och två mandat.

I Reykjavík blev inte rösträkningen - inte minst på grund av de sexton partierna och den meterlånga valsedeln - klar förrän tidigt på söndagsmorgonen. Då var det länge sedan vallokalen i Mjóifjörður hade stängt. Där bommades den igen redan klockan 14 jämfört med klockan 22 i Reykjavík och andra större orter. Då hade tretton av de femton personerna på röstlängden i Mjóifjörður röstat.

Valdeltagandet var i hela landet 67,6 procent. Det var något bättre än 2014. Då var det bara 66,5 procent som röstade - den lägsta andelen någonsin i de isländska kommunalvalens historia. Högst var valdeltagandet 1974 då 87,8 procent röstade i kommunalvalen.

Färst var det alltså som röstade i Reykjanesbær. I Árneshreppur var det däremot hela 93,48 procent som röstade.

Totalt var det 80 olika partier som kandiderade i lördags. Den stora majoriteten av dessa är lokala listor som bara ställer upp i en kommun. De fyra partier som brukar beskrivas som de etablerade partierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern - fick i år något färre mandat än 2014.

Störst blev Självständighetspartiet med 113 mandat i hela landet, en minskning med sju. Framstegspartiet tog 45 mandat, en tillbakagång med fyra. Socialdemokraterna fick 29 mandat, en nedgång med sex. Och Gröna vänstern tappade ett mandat och har nu åtta.

Både Centerpartiet och Renässans fick något av ett genombrott i kommunpolitiken. Centerpartiet tog nio mandat - ett i Reykjavík, Grindavík, Reykjanesbær, Fjarðabyggð, Akureyri, Mosfellsbær,  Hafnarfjörður, Árborg och Fljótsdalshérað. Renässans fick på egen hand sex mandat - varav två i Reykjavík och två i Kópavogur samt ett i Hafnarfjörður och ett i Mosfellsbær.

Piratpartiet finns kvar i fullmäktige i Reykjavík. Men årets kommunalval blev inget genombrott. Partiet ställde upp med egna listor i fem kommuner, men till mandat räckte det bara i Reykjavík och Kópavogur.

Ytterligare två partier med landstäckande ambitioner fick nu de första kommunala mandaten: Islands socialistparti och Folkets parti.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Självständighetspartiet störst i valet i Reykjavík

Självständighetspartiet är störst i Reykjavík. Och den koalition som styrt kommunen de fyra senaste åren har inte längre majoritet i fullmäktige. För första gången har hela åtta partier - varav fyra helt nya i Reykjavík - plats i kommunfullmäktige. Renässans kan få en nyckelroll när en ny majoritet ska bildas.

Eyþór Arnalds lyckades på nytt göra Självständighetspartiet till största parti i Reykjavík. I lördagens val fick partiet 30,77 procent av rösterna, en uppgång med 5,09 procentenheter jämfört med valet 2014. Samtidigt backade Socialdemokraterna med 6,01 procentenheter till 25,88 procent.

Självständighetspartiet blev därmed inte bara störst i kommunen. Den koalition som har styrt Reykjavík de fyra senaste åren - Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - förlorade också majoriteten i fullmäktige. Tillsammans fick de bara tio av 23 mandat.

Gröna vänstern var ett av valets stora förlorare. Partiet fick 4,58 procent, en minskning med 3,75 procentenheter. Piratpartiet gick däremot framåt med 1,8 procentenheter till 7,73 procent.

Ytterligare fyra partier av de totalt sexton partier som ställde upp i valet klarade spärren till fullmäktige. Samtliga fyra av dessa partier är helt nya i kommunpolitiken i Reykjavík.

Bäst gick det för Renässans som fick 8,16 procent av rösterna. Därefter följde Islands socialistparti med 6,37 procent, Centerpartiet med 6,13 procent och Folkets parti med 4,25 procent.

Framstegspartiet blev inte helt oväntat den största förloraren - möjligen med undantag för Ljus framtid som inte ens kandiderade på nytt efter ett historiskt uselt alltingsval och intern splittring. Framstegspartiet tappade 7,56 procentenheter och fick bara 3,17 procent av rösterna.

Övriga sju partier som inte fick några mandat var Kvinnorörelsen med 0,9 procent, Huvudstadslistan med 0,62 procent, Vår stad Reykjavík med 0,39 procent, Manslistan med 0,34 procent, Folkfronten med 0,25 procent (-0,15 procentenheter jämfört med valet 2014), Frihetspartiet med 0,25 procent och Isländska folkfronten med 0,21 procent.

Av de 90 135 personer som var röstberättigade i kommunen var det 60 422 som faktiskt röstade. Valdeltagandet var 67,04 procent.

Självständighetspartiet får åtta mandat i fullmäktige, Socialdemokraterna sju mandat, Renässans och Piratpartiet två mandat var och Islands socialistparti, Centerpartiet, Gröna vänstern och Folkets parti ett mandat var.

I samband med valet utökas antalet platser i fullmäktige från 15 till 23. Den avgående koalitionen - Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern - har bara tio mandat. För att bilda majoritet krävs alltså ytterligare två mandat.

Renässans får en nyckelställning i förhandlingarna mellan olika partier. Den avgående koalitionen vill fortsätta tillsammans. Gröna vänstern har öppnat dörren åt Islands socialistparti medan Renässans sannolikt är ett mer attraktivt alternativ för Socialdemokraterna. Koalitionen skulle dessutom kunna leva vidare som en ny majoritet genom stöd från Renässans.

Trots ett starkt val är det inte säkert att Självständighetspartiet kan bilda majoritet. Centerpartiet och Folkets parti står dem närmast sett till de kommunpolitiska programmen. Tillsammans med Renässans skulle de kunna bilda majoritet. En sådan idé har också framförts av Centerpartiet.

En koalition mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna skulle kunna bli lösningen på ett komplicerat läge med hela åtta partier i fullmäktige. Det är dock knappast något alternativ som står högt upp på önskelistan för något av partierna. I valrörelsen har de positionerat sig mot varandra - och avståndet mellan partierna är i många frågor större i kommunen än i alltinget.

Ett sådant samarbete skulle sannolikt kräva för många svåra kompromisser i profilfrågor för att det skulle kunna fungera. Dagur B. Eggertsson, Socialdemokraternas avgående borgmästare, har också närmast uteslutit en koalition där Självständighetspartiet ingår. Samma ställningstagande har även Piratpartiet och Islands socialistparti gjort.

Där har Socialdemokraterna betydligt mer gemensamt med Renässans. Renässans har bland annat ställt sig bakom planerna på en mångmiljardsatsning på expressbussar och förtätning av bebyggelse i centrumnära områden snarare än ny bebyggelse i nya bostadsområden längre bort från stadskärnan.

De nya ledamöterna i fullmäktige är Eyþór Lax­dal Arn­alds, Hild­ur Björns­dótt­ir, Val­gerður Sig­urðardótt­ir, Eg­ill Þór Jóns­son, Marta Guðjóns­dótt­ir, Katrín Atla­dótt­ir, Örn Þórðar­son och Björn Gísla­son från Självständighetspartiet, Dag­ur B. Eggerts­son, Heiða Björg Hilm­is­dótt­ir, Skúli Helga­son, Krist­ín Soffía Jóns­dótt­ir, Hjálm­ar Sveins­son, Sa­bine Leskopf och Guðrún Ögmunds­dótt­ir från Socialdemokraterna, Þór­dís Lóa Þór­halls­dótt­ir och Pawel Bartoszek från Renässans, Dóra Björt Guðjóns­dótt­ir och Sig­ur­borg Ósk Har­alds­dótt­ir från Piratpartiet, Sanna Magda­lena Mörtu­dótt­ir från Islands socialistparti, Vig­dís Hauks­dótt­ir från Centerpartiet, Líf Magneu­dótt­ir från Gröna vänstern och Kol­brún Bald­urs­dótt­ir från Folkets parti.

Sanna Magdalena Mörtudóttir blir den yngsta fullmäktigeledamoten i Reykjavík någonsin. Hon fyllde nyligen 26 år. Tidigare var det Davíð Oddsson- som tog plats i fullmäktige 1974 - som hade rekordet. Även han valdes in i fullmäktige som 26-åring. Han är dock född tidigare på året.

Hela 65,2 procent av de nya ledamöterna i fullmäktige är kvinnor. Det är den högsta andelen kvinnor i kommunens historia. Senast kvinnorna var i majoritet var 2013.

Även Isländska folkfronten blev rekordhållare efter lördagens val. Partiet fick bara 125 röster. Så få röster har inte något parti fått i kommunalval i Reykjavík sedan 1962, det år då kommunen började kalla sig för stad. Den tidigare bottennoteringen hade Humanistpartiet som fick 126 röster i valet 2002.

Ytterligare tre partier tog i lördags plats på topp fem över de sämsta valresultaten i Reykjavíks historia. Frihetspartiet fick 147 röster, Folkfronten 149 röster och Manslistan 203 röster.

Ännu färre röster - bara 102 röster - fick dock C-listan i 1924 års val. Då hade Reykjavík omkring 20 000 invånare. Partiet gick dessutom ut före valet och uppmanade väljarna att inte rösta på dem. Det var dock för sent för att formellt dra tillbaka kandidaturen. Uppmaningen nådde uppenbarligen inte alla väljare eftersom C-listan ändå fick en del röster.

Här kan du läsa mer om opinionsläget före lördagens val.

Dagens citat

"När det är kallt tidigt på våren, människor är dåligt förberedda och det kanske helt plötsligt kommer mycket dåligt väder så kan saker ske snabbt. Om de till exempel får vågor över huvudet fast människor har på sig overaller som håller dem torra eller åtminstone varma så är huvudet ofta dåligt skyddad. Och det är det som är känsligast, nacken, och människor blir nedkylda och får kramper och så kan de drunkna."

Jóhannes Sveinbjörnsson, bonde på gården Heiðarbær 1 vid Þingvallavatn, i RÚV om den olycka förra söndagen då två amerikanska turister drunknade när de fiskade i sjön - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det är ständig trafik under sommaren. ... Utlänningar tror inte sina ögon. Men de flesta islänningar känner till detta - de har sett bilder och annat. Detta är ändå en otrolig upplevelse."

Sólveig Ólafsdóttir, en av de personer som arbetar med att samla in pengar till ett museum efter konstnären Samúel Jónsson i Selárdalur, i Morgunblaðið om besökares reaktion på platsen.

Tjörneshreppur enda kommunen utan kommunalval

Ledamöter till 71 kommunfullmäktigen valdes i går. Undantaget var Tjörneshreppur på norra Island. Där ställde bara ett parti upp i valet - och därför fick Tjörneslistan automatiskt samtliga fem platser i fullmäktige. Kommunalråd blir 28-årige bonden Aðalsteinn J. Halldórsson. Yrkestiteln delar han med alla utom en i kommunpolitiken.

När Island i går valde nya representanter till kommunfullmäktigen var det bara en kommun där väljarna inte kunde gå till vallokalen. I Tjörneshreppur på norra Island hölls inget val. Det var fjärde gången under 2000-talet som det inte hållits något kommunalval i Tjörneshreppur.

Med 58 invånare är Tjörneshreppur en av Islands minsta kommuner. Nytt kommunalråd blir 28-årige bonden Aðalsteinn J. Halldórsson. Han säger i Morgunblaðið att det efter samtal med invånarna visat sig att intresset för att rösta varit litet:

"Det är få som är spända på ett val i denna lilla kommun. Invånarna är nöjda med det upplägg som oftast har varit här."

Isländsk lag säger att om bara ett parti anmäler sig till ett kommunalval får det partiet samtliga platser i fullmäktige. Det betyder att de fem platserna i Tjörneshreppur går till Tjörneslistan precis som de fem platserna som ersättare.

Det betyder att Aðalsteinn J. Halldórsson blir nytt kommunalråd i Tjörneshreppur. Han är dock inte ny inom isländsk kommunpolitik. När han tidigare var bosatt i Húsavík representerade han Framstegspartiet i fullmäktige i Norðurþing.

Av de tio personerna på Tjörneslistans valsedel - fem ordinarie ledamöter och fem ersättare - är nio bönder. Den enda andra yrkestiteln är jurist.

En av de viktigaste frågorna för dem som nu ska styra Tjörneshreppur är utbyggnaden av fjärrvärme. I somras gjordes flera provborrningar. Målet är att arbetet ska bli klart under den närmaste mandatperioden.

Partiledare förnekar att Ljus framtid är på väg att försvinna

Ljus framtid är inte på väg att försvinna från den politiska kartan. Det hävdar partiledaren Björt Ólafsdóttir trots att Ljus framtid inte ställde upp med en egen lista i en enda kommun i det kommande valet. Men Vilborg Þór­unn Guðbjarts­dótt­ir, avgående kommunpolitiker i Akranes, befarar att Ljus framtids framtidsutsikter är allt annat än goda. Det rapporterar Vísir.

Det som 2014 var ett genombrott i den isländska kommunpolitiken har fyra år senare förvandlats till en kollaps. Då vann Ljus framtid mandat i flera av landets största kommuner. Men i valet i går ställde inte Ljus framtid upp med en egen lista i någon kommun.

Medlemmar från Ljus framtid fanns dock på andra listor i valet i bland annat Kópavogur, Hafnarfjörður, Garðabær, Reykjanesbær, Hveragerði och Akureyri.

Däremot blev det ingen kandidatur i Akranes. Där har Vilborg Þór­unn Guðbjarts­dótt­ir representerat Ljus framtid i kommunfullmäktige den senaste mandatperioden. Hon säger till Vísir att det inte funnits tillräckligt intresse för att ställa upp på nytt. Hon är orolig över partiets framtid:

"Det har inte skrivits någon dödsattest ännu och partiet kommer att fortsätta finnas. Förhoppningsvis vaknar det ur dvalan."

Men att Ljus framtid skulle vara på väg att gå i graven förnekas av partiledaren Björt Ólafsdóttir. Hon säger till Vísir att partiet visserligen har varit starkare, men att det finns en ledning som fortsätter arbeta och att Ljus framtid kan komma att ställa upp i val längre fram.

Här kan du läsa mer om Ljus framtids kris.

Dagens citat

"Hvis de bebudede planer om lukning bliver realiseret, forsvinder en del af vores nordiske kulturhistorie. Det vil også være afslutningen på danskernes mere end to hundrede år lange akademiske engagement i det islandske sprog, regnet fra udgivelsen af Rasmus Rasks Vejledning til det islandske eller gamle nordiske sprog i 1811."

Benedikt Jónsson, Islands ambassadör i Danmark, i Kristeligt Dagblad om att universitetet i Köpenhamn tänker lägga ned undervisningen i isländska och fornisländska.

Dagens bonuscitat

"Jag hörde aldrig talas om några hårda tider. Det fanns alltid tillräckligt med mat - både fisk och kött och det fanns både rökt och saltat kött till vintern. Och man hade alltid nog att äta. Det var ingen brist på det."

Arnór Stígsson, en 96-åring bosatt i Ísafjörður, i RÚV om hur han fram till 24 års ålder bodde på Horn i Hornvík på Hornstrandir, en plats som de 1946 var de sista året runt-boende att överge.

Árneshreppur underkänner sexton av arton nyinflyttade

Sexton av de arton personer som folkbokförde sig i Árneshreppur strax före kommunalvalet får inte rösta i kommunen. Majoriteten i fullmäktige går på myndigheten Þjóðskrá Íslands linje och anser att de inte kan betraktas som bosatta i Árneshreppur. Men ännu en gång splittrar frågan om röstlängden kommunpolitikerna.

Kommunalval i Árneshreppur brukar sällan vara någon särskilt het fråga. Vid årsskiftet hade kommunen bara 46 invånare. De senaste årtiondena har inga partier kandiderat i kommunalvalen. I stället hålls personval till de fem platserna i fullmäktige.

Den senaste mandatperioden har varit annorlunda. Planerna på bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá har väckt starka känslor både i och utanför kommunen. Det första steget av bygget godkändes av fullmäktige med tre röster mot två.

Kraftverksbygget har blivit något av en nationell symbolfråga. De som är för vattenkraftverket hoppas på investeringar i infrastruktur och skatteintäkter som ska få en hotad bygd att överleva. Motståndarna hävdar att stora naturvärden offras utan att det finns några garantier för att bygden ska leva vidare.

Strax före dagens kommunalval folkbokförde sig plötsligt arton nya invånare i kommunen. Majoriteten av dem skrev sig på Drangar och Seljanes, gårdar som saknar vägförbindelse och som stått övergivna i flera decennier. Många av dem hade starka kopplingar till motståndare till kraftverksbygget.

Folkbokföringsflyttarna sågs som ett sätt att försöka kuppa kommunalvalet. Genom att rösta in motståndare i fullmäktige skulle kraftverksbygget kunna stoppas.

Þjóðskrá Íslands granskningar av adressändringarna avslutades i torsdags. Sexton av de arton flyttarna underkändes. Myndigheten beslutade dock att ändra ett tidigare beslut. Författaren Hrafn Jökulsson, som tidigare fått flytten underkänd, fick nu folkbokföringsadressen i Kaupfélagshúsið i Norðurfjörður godkänd. Det meddelade han på Facebook.

Myndigheten underkände däremot fem andra överklaganden. Skälet var att det enligt Þjóðskrá Íslands inte framkommit något som visade att de tidigare besluten varit felaktiga.

Kommunfullmäktige beslutade under torsdagskvällens sammanträde i enlighet med Þjóðskrá Íslands avgöranden. Men ännu en gång rådde oenighet i frågan. Beslutet klubbades med tre röster mot två. Samma personer som röstat nej till alla förändringar av röstlängden - och som också motsätter sig kraftverksbygget - sade nej även denna gång.

De två ledamöterna, Hrefna Þor­valds­dótt­ir och Ingólf­ur Bene­dikts­son, reserverade sig mot beslutet. De skriver i reservationen att de inte kan se varför vissa som inte bor i Árneshreppur hela året ska få vara folkbokförda i kommunen medan det ställs högre krav på dem som skrev sig i kommunen just före valet.

Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir tog enligt Morgunblaðið upp en praktisk fråga på mötet. De fysiska exemplaren av röstlängden innehåller nu så många överstrykningar samt korrigerade överstrykningar att de blivit svåra att läsa. Därför skulle hon undersöka möjligheterna att få nya röstlängder från Þjóðskrá Íslands.

En av de fullmäktigeledamöter som står bakom kraftverksbygget är Guðlaugur Ágústsson, bonde på Steinstún. Han säger till Vísir att det trots skilda åsikter bland de boende i Árneshreppur ändå finns en stark sammanhållning:

"Jag anser att det främst är personer som inte bor här som ägnar sig åt tråkigheter och bråk. Jag måste säga som det är. Människor som satte röven i kommunen i sin ungdom, det är mest det, det är den mest högljudda gruppen. ... Vi här i bygden, om vi behöver göra något ihop så träffas vi bara och gör det. Dessa människor som flyttar sina folkbokföringsadresser norrut på detta sätt, dessa människor kommer inte att delta i det som vi gör. ... Om vattenledningsnätet går sönder här så samlas vi med våra spadar. Och jag vet att detta är människor som bara snörar morgonrocken lite tajtare runt sig i stället för att komma med sina spadar."

Här kan du läsa mer om turerna inför kommunalvalet i Árneshreppur.

Sju partier klarar spärren i kommunalvalet i Reykjavík

Ovissheten är stor inför lördagens kommunalval i Reykjavík. Sju partier klarar spärren till fullmäktige i de sista opinionsmätningarna utförda av Fréttablaðið och Gallup. Men läget är mycket jämnt. De stora frågorna är om Socialdemokraterna eller Självständighetspartiet blir störst - och om dagens koalition kan behålla majoriteten.

Ett befarat lågt valdeltagande och hela sexton partier - där kanske inte ens hälften får mandat - kan bli avgörande för valutgången i Reykjavík. Många röster kan alltså gå till partier som inte klarar spärren till fullmäktige. Och ett lågt valdeltagande gynnar traditionellt Självständighetspartiet.

De två sista opinionsmätningarna inför dagens val pekar åt två olika håll. Hos Fréttablaðið är Socialdemokraterna störst och dagens majoritet kan regera vidare. Hos Gallup är Självständighetspartiet störst och dagens koalition behåller inte majoriteten. Men det betyder inte att Självständighetspartiet skulle få det lätt att bilda majoritet.

Socialdemokraterna får 32,1 procent i Fréttablaðið, en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för två veckor sedan. Även Självständighetspartiet går framåt. Stödet ökar med 3,9 procentenheter till 26,3 procent.

Ytterligare fem partier klarar alltså spärren till fullmäktige. Piratpartiet får 10,3 procent (+2,8), Gröna vänstern 7,5 procent (-3,4), Renässans 6,2 procent (-2,1), Centerpartiet 5,3 procent (-2,0) och Framstegspartiet 3,6 procent (+1,1).

Utan mandat blir Folkets parti med 3,1 procent (-0,6), Islands socialistparti med 2,3 procent (-0,8), Kvinnorörelsen med 1,9 procent (-0,6), Huvudstadslistan med 0,3 procent (jämförelse saknas), Frihetspartiet med 0,3 procent (+0,3) och Folkfronten med 0,1 procent (jämförelse saknas). Övriga partier får 0,5 procent.

Om detta blir ett valresultat får Socialdemokraterna nio mandat, Självständighetspartiet sju mandat, Piratpartiet och Gröna vänstern två mandat var samt Renässans, Centerpartiet och Framstegspartiet ett mandat var. Den avgående koalitionen - Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet samt Ljus framtid som inte ställer upp i valet - får alltså 13 av 23 mandat i fullmäktige.

Självständighetspartiet är störst hos Gallup med 28,3 procent, en ökning med 3,5 procentenheter jämfört med den mätning som opinionsinstitutet gjorde för Viðskiptablaðið för en vecka sedan. Socialdemokraterna backar med 5,2 procentenheter till 26 procent.

Även hos Gallup är det ytterligare fem partier som klarar spärren. Men det minsta partiet som får mandat i fullmäktige är här Folkets parti i stället för Framstegspartiet. Piratpartiet får 11 procent (-0,5), Renässans 8,7 procent (+2,2), Gröna vänstern 6,2 procent (-0,5), Centerpartiet 5,8 procent (+1,5) och Folkets parti 3,8 procent (+0,9).

Utan mandat i fullmäktige blir Islands socialistparti med 3,4 procent (-0,4), Framstegspartiet med 2,9 procent (-0,4), Kvinnorörelsen med 1,5 procent (-0,5), Folkfronten med 1 procent (+1,0), Manslistan med 0,5 procent (-0,6), Vår stad Reykjavík med 0,4 procent (-1,0), Huvudstadslistan med 0,3 procent (-0,2), Isländska folkfronten med 0,1 procent (+0,1) och Frihetspartiet med 0 procent (oförändrat).

Detta skulle ge Självständighetspartiet åtta mandat, Socialdemokraterna sju mandat, Piratpartiet tre mandat, Renässans två mandat samt Gröna vänstern, Centerpartiet och Folkets parti ett mandat var.

Trots att den koalition som i dag styr Reykjavík inte längre har egen majoritet - ett mandat fattas - innebär det inte nödvändigtvis att det blir något maktskifte. Om Självständighetspartiet blir största parti i dagens val kan det visserligen ge ett visst initiativ för att bilda koalition. Men det är svårt att se hur partiet skulle kunna forma en majoritet om inte Socialdemokraterna sviker alliansen med Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför dagens kommunalval i Reykjavík.

Dagens citat

"Som tidigare fullmäktigeledamot och feministisk aktivist utan rösträtt i Reykjavík uppmanar jag människor att rösta på Kvinnorörelsen. Även om jag har stor respekt för feministiska kandidater i alla partier så är Kvinnorörelsen den enda politiska kraften som jag litar på att de står fast vid sitt feministiska program som helhet och den enda politiska kraften som jag litar på att de står bakom de andra partiernas feministiska företrädare."

Sóley Tómasdóttir, tidigare kommunpolitiker för Gröna vänstern i Reykjavík, skriver i Vísir att hon nu ger sitt stöd till Kvinnorörelsen.

Välfärdsfrågor viktigast för väljarna i Reykjavík

Välfärd är det viktigaste politiska området inför kommunalvalet i Reykjavík. Men nästan lika många tycker att kommunikationer och bostäder är lika viktiga frågor. Färre prioriterar kommunens finanser och demokratifrågor. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

När invånarna i Reykjavík går till val är partiernas syn på välfärdsfrågor det som avgör för de flesta. Det är 26,4 procent som rankar välfärd som det viktigaste politiska området för de kommande fyra åren.

Men två andra politikområden anses vara nästan lika viktiga. Det är 25,4 procent som svarar att kommunikationer är den mest angelägna frågan medan 23,6 procent uppger att bostadsfrågor har högst prioritet inför valet.

Därefter följer kommunens finanser med 12,1 procent, skolfrågor med 10,6 procent och demokratifrågor med 2 procent.

Islands lokalaste lokalparti går till val i Vopnafjörður

Betra Sigtún ställer på nytt upp i kommunalvalet i Vopnafjarðarhreppur. De senaste fyra åren har det nybildade partiet - som på lika stora delar skämt och allvar i första hand sade sig kämpa för Vopnafjörðurs minsta och mest bortglömda gata - styrt kommunen. I lördagens val kandiderar även Framstegspartiet och Socialdemokraterna.

Humor är ett ganska vanligt inslag i isländsk politik - och inte minst i kommunalvalen. Det handlar om allt från rena skämtpartier till partier som använder humor som ett verktyg i valkampanjen.

Inför kommunalvalet 2014 bildades Betra Sigtún i Vopnafjarðarhreppur. Sigtún är centralorten Vopnafjörðurs minsta gata med bara tre hus. Den hade då varken vägskylt eller belysning. Att förbättra just Sigtún var det främsta vallöftet från Betra Sigtún. Dessutom bodde partiets två toppkandidater på just denna gata.

Men partiet handlade inte bara om humor och om en gata. Det var också en lista som lovade att kämpa för unga kommuninvånares intressen.

I valet för fyra år sedan fick Betra Sigtún 35,7 procent av rösterna och två mandat i kommunfullmäktige. Framstegspartiet fick 38,8 procent och tre mandat medan en lokal vänsterlista fick 25,5 procent och två mandat.

Vänsterlistan och Betra Sigtún bildade majoritet i kommunen och tvingade därmed bort Framstegspartiet från makten. De anställde Ólafur Áki Ragnarsson som kommunchef. Betra Sigtúns toppnamn Stefán Grímur Rafnsson blev kommunalråd.

Samarbetet höll ända fram till november förra året. Då sprack koalitionen på en konflikt om Ólafur Áki Ragnarsson. Vänsterlistan hade tappat förtroendet för kommunchefen och ville ge honom sparken. Betra Sigtún höll inte med och bildade i stället ny majoritet med Framstegspartiet.

I lördagens val ställer Betra Sigtún upp på nytt. Även denna gången är Stefán Grímur Rafnsson - som fortfarande är bosatt på Sigtún - partiets toppkandidat. Ungdomsprofilen på listan finns kvar. Den äldsta kandidaten är 51 år. Inget av de övriga tretton namnen på listan är äldre än 37 år.

Precis som 2014 är det ytterligare två partier som kämpar om de sju platserna i fullmäktige. Framstegspartiets lista toppas av Sigríður Bragadótttir och Socialdemokraternas lista - som ersätter den lokala vänsterlistan - toppas av Bjartur Aðalbjörnsson.

Ólafur Áki Ragnarsson har meddelat att han inte vill fortsätta som kommunchef efter valet.

Här kan du läsa mer om förra valet i Vopnafjarðarhreppur.

Bor i annan kommun - tvingas lämna fullmäktige

Einar Birkir Einarsson tvingas lämna kommunfullmäktige i Hafnarfjörður. Inte heller får han kandidera för Kommunlistan i lördagens val. Skälet är att han sedan en längre tid är bosatt i grannkommunen Kópavogur. Þjóðskrá Íslands ändrade nyligen hans folkbokföringsadress - trots att det en längre tid varit känt att han inte bott i Hafnarfjörður.

I kommunalvalet i Hafnarfjörður 2014 röstades Einar Birkir Einarsson in på ett av Ljus framtids två mandat. Det var dock ingen hemlighet att han en kort tid efter valet flyttade till grannkommunen Kópavogur. På pappret flyttade han dock till en annan adress. I stället för att folkbokföra sig i Kópavogur skrev han sig hos systern i Hafnarfjörður.

Tidigare i år kollapsade Ljus framtids kommunförening i Hafnarfjörður. Einar Birkir Einarsson och partikamraten Guðlaug Kristjánsdóttir röstade för koalitionspartnern Självständighetspartiets linje i ett omstritt idrottsplatsbygge. Därefter lämnade bägge Ljus framtid men satt kvar i fullmäktige som politiska vildar.

Konflikten satte nytt ljus på Einar Birkir Einarssons folkbokföringsadress. Isländsk lag säger nämligen att en fullmäktigeledamot måste vara bosatt i kommunen. Den som flyttar till en annan kommun får inte sitta kvar i fullmäktige.

Inför fullmäktiges sista möte före valet fick Einar Birkir Einarsson ett brev från folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands. Där fick han beskedet att han nu var folkbokförd i Kópavogur. Initiativet till granskningen kom efter debatten om hans folkbokföringsadress.

Kort före mötet skickade Einar Birkir Einarsson ett brev där han meddelade att han inte längre hade rätt att närvara. I praktiken innebar folkbokföringsflytten att han förlorade sin plats i fullmäktige.

Þjóðskrá Íslands agerande medför dessutom att Einar Birkir Einarsson inte kan väljas in i kommunfullmäktige i Hafnarfjörður i lördagens val. Han står på fjortonde plats på Kommunlistans valsedel, ett parti grundat av Guðlaug Kristjánsdóttir. Eftersom han inte är bosatt i Hafnarfjörður är han heller inte valbar.

Men Einar Birkir Einarssons folkbokföringsadress är inte den enda som ifrågasätts inför lördagens val. En annan kandidat som bor i en annan kommun än den där hon är skriven är Ásthild­ur Lóa Þórs­dótt­ir. Hon är nummer tre på Framstegspartiets lista i Reykjavík.

Hon har också skrivit sig i Reykjavík. Men hon bor fortfarande i Garðabær. Där är också hennes make - som hon bor ihop med - folkbokförd.

Ásthild­ur Lóa Þórs­dótt­ir säger i Morgunblaðið att hennes avsikt alltjämt är att faktiskt flytta till Reykjavík. Skälet att hon inte gjort det hävdar hon är en dispyt med ett låneinstitut. På frågan om varför hon inte följer det regelverket som säger att en person ska vara skriven där den bor hävdar hon att hon just nu själv utsätts för en mängd olika lagbrott.

Här kan du läsa mer om striderna inom Ljus framtid i Hafnarfjörður.

Dagens citat

"Jag har bestämt mig för att rösta på er denna gång. Skälet till detta är att jag vill att ni får inflytande och kan hitta en väg för att aktivera den stora och varierade bas som redan nu finns och som har fungerat otroligt snabbt och bra för er. Jag gör mig inga andra förväntningar än att ni utnyttjar all den kunskap och kraft som håller på att vakna och ger alla dessa människor redskap att engagera sig med full kraft."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook om varför hon i kommunalvalet i Reykjavík tänker rösta på Islands socialistparti - läs mer här.

Piratpartiet förlorar kamp om partibokstav

Myndigheterna stoppar inte Frihetspartiets val av partibokstaven Þ i det kommande valet. Samma bokstav användes tidigare av Piratpartiet. Därför anmälde partiets toppkandidat Dóra Björt Guðjónsdóttir beslutet eftersom hon ansåg att det fanns en förväxlingsrisk. Men Piratpartiet förlorar dispyten eftersom det är för tidigt att överklaga en del av ett valresultat.

Länge använde Piratpartiet Þ som partibokstav. Det är alltså denna bokstav som bland annat finns på valsedlarna. Numera har Piratpartiet i stället bytt till P.

Dóra Björt Guðjónsdóttir, Piratpartiets toppkandidat i Reykjavík, anser dock att partiet fortfarande förknippas med den gamla bokstaven. Därför ville hon riva upp valnämndens beslut att i stället tillåta Frihetspartiet att använda Þ som partibokstav.

I sin anmälan skriver Dóra Björt Guðjónsdóttir att det finns en förväxlingsrisk. Dessutom är versala Þ och P mycket lika. Även där ser hon en förväxlingsrisk. Inte minst riskerar bokstäverna att förväxlas när de skrivs av olika väljare som alla har sin egen handstil.

Dóra Björt Guðjónsdóttir vände sig först till distriktspolismästaren där hennes begäran om att Frihetspartiet skulle stoppas från att använda bokstaven underkändes. Valnämnden i Reykjavík hade samma åsikt.

Beslutet beror på en formalitet. Partibokstaven räknas som en del av valresultatet. Och valresultatet kan bara överklagas när valet har ägt rum. Därför underkänner nämnden Piratpartiets krav utan att ha behandlat det.

Koalition i majoritet i Reykjavík med minoritet av rösterna

Den koalition som styr Reykjavík kan fortsätta regera i majoritet - men det är med en minoritet av väljarna bakom sig. Tillsammans får Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern 12 av 23 mandat i kommunfullmäktige. Ytterligare fem partier får mandat i Reykjavík. Det visar en mätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Det ser ut att bli mycket jämnt i lördagens kommunalval i Reykjavík. Det är 16 partier som kämpar om de 23 mandaten i fullmäktige. Det innebär sannolikt att en ovanligt stor del av rösterna kommer att gå till partier som inte får några mandat - och det kan i sin tur vara avgörande för valutgången.

Socialdemokraterna och Gröna vänstern vill fortsätta regera ihop. Den mest sannolika koalitionspartnern är Piratpartiet - som ingår i dagens koalition ihop med Ljus framtid - men Islands socialistparti och Renässans är andra tänkbara samarbetspartner.

Tillsammans har Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet stöd av 47,2 procent av väljarna. Men det stora antalet röster som ser ut att gå till partier som blir utan mandat gör alltså att de ändå kan behålla en majoritet av platserna i fullmäktige.

Socialdemokraterna är största parti med 31,8 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med den väljarbarometer som Félagsvísindastofnun gjorde för fyra veckor sedan. Självständighetspartiet backar 1 procentenhet till 26,3 procent.

Avståndet är stort ned till Socialdemokraternas samarbetspartier i dagens kommunfullmäktige. Piratpartiet får 8 procent, en uppgång med 1,2 procentenheter, medan Gröna vänstern får 7,4 procent, en tillbakagång med 2,3 procentenheter.

Ytterligare fyra partier har tillräckligt väljarstöd för att få representation i fullmäktige. Centerpartiet minskar med 0,8 procentenheter till 6,5 procent. Renässans får 4,9 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter. Islands socialistparti ökar med 2,1 procentenheter till 3,9 procent. Framstegspartiet får 3,6 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter.

Utan mandat i Reykjavík blir Folkets parti med 3,4 procent (-0,2). Därefter följer Kvinnorörelsen med 0,9 procent (-0,9), Manslistan med 0,9 procent (jämförelse saknas), Isländska folkfronten med 0,8 procent (+0,3), Huvudstadslistan med 0,6 procent (-0,4), Folkfronten med 0,6 procent (-0,2), Vår stad Reykjavík med 0,4 procent (jämförelse saknas) och Frihetspartiet med 0 procent (-0,3).

Om detta hade varit ett valresultat hade Socialdemokraterna fått åtta mandat, Självständighetspartiet sju mandat, Piratpartiet och Gröna vänstern två mandat var och Centerpartiet, Renässans, Islands socialistparti och Framstegspartiet ett var.

Vid ett sådant utfall blir det i det närmaste omöjligt för Självständighetspartiet att ta makten i kommunen. Det är inte sannolikt att partiet skulle kunna locka in Gröna vänstern, Piratpartiet eller Islands socialistparti i ett samarbete. Och så länge som Socialdemokraterna enkelt kan bilda majoritet med ett par mindre partier - vilket i praktiken är ambitionen - kommer inte en bred koalition med Självständighetspartiet att bli aktuell.

Den i särklass populäraste borgmästarkandidaten är Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson. Hela 43,5 procent vill att han ska fortsätta som borgmästare i Reykjavík. Vidare är det 29,4 procent som nämner Självständighetspartiets Eyþór Arnalds och 8,5 procent föredrar Centerpartiets Vigdís Hauksdóttir.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.