Höjd moms och punktskatter på läsk. Det är planen för att priserna på läsk ska stiga med minst 20 procent. De höjda priserna ska få konsumtionen att minska. Och i stället ska intäkterna från sockerskatten på läsk gå till att göra frukt och grönsaker billigare. Förslaget presenterades för regeringen i går av hälso- och sjukvårdsminister Svandís Svavarsdóttir.
Islänningarna tillhör nu Europas mest överviktiga folk. Inte i något annat nordiskt land är konsumtionen av läsk och livsmedel med hög sockerhalt så stor bland unga. Konsumtionen av socker ligger också långt över den rekommenderade mängden.
Island har tidigare haft en kortlivad sockerskatt. Den infördes när Ögmundur Jónasson var inrikesminister i koalitionen mellan Gröna vänstern och Socialdemokraterna. När Självständighetspartiet och Framstegspartiet tog makten efter valet 2013 avskaffades sockerskatten.
Då dömde dessa två partier ut sockerskatten som ett hopplöst försök att styra konsumenternas beteende. Sedan dess har attityderna åtminstone delvis förändrats. Flera tongivande framstegspartister vill nu åter se en sockerskatt. Inom Självständighetspartiet är motståndet större.
Gröna vänstern - som är det tredje partiet i den koalition som styr Island - förespråkar däremot sockerskatt på läsk. Ett av hälso- och sjukvårdsminister Svandís Svavarsdóttirs första utspel efter regeringsskiftet i slutet av 2017 var att hon övervägde att återinföra straffskatten.
Inte minst skulle de höjda skatterna enligt ministern kunna bidra till färre fall av typ 2-diabetes. En annan förhoppningen är att kunna minska problemen med dålig tandhälsa och övervikt.
Nu föreslår Landlæknir - Islands motsvarighet till Socialstyrelsen - att en sockerskatt inriktad på läsk ska införas på nytt. Momsen på läsk ska höjas från dagens 11 till 24 procent. Dessutom ska en punktskatt införas. Konsekvensen blir enligt myndigheten att priserna i butik stiger med minst 20 procent.
Intäkterna från läskskatten ska gå till åtgärder för att sänka priserna på frukt och grönsaker. Genom att försöka styra konsumtionen på detta sätt hoppas Landlæknir på att islänningarna ska uppmuntras att välja hälsosammare alternativ.
Intäkterna från läskskatten ska gå till åtgärder för att sänka priserna på frukt och grönsaker. Genom att försöka styra konsumtionen på detta sätt hoppas Landlæknir på att islänningarna ska uppmuntras att välja hälsosammare alternativ.
Om skatterna blir verklighet är det enligt Landlæknir viktigt att konsekvenserna kartläggs. Tidigare har politiker - till exempel Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson - hävdat att sådana mönster inte förändras genom skatteförändringar. Myndigheten vill undersöka om skattehöjningar kan styra konsumtionen.
Men skattehöjningarna är inte tillräckliga. Landlæknir anser dessutom att konsumenterna behöver mer information om riskerna med en stor konsumtion av socker.
Förslaget presenterades för första gången för ett drygt år sedan. Det är ännu inte klart om regeringen kommer att ställa sig bakom det och därmed förverkliga planerna på höjda skatter på läsk.
Här kan du läsa mer om sockerskatt på Island.
