
Den långsiktiga trenden på Island är att valdeltagandet sjunker. Och det är framför allt yngre islänningar som avstår från att rösta. I kommunalvalen 2014 var valdeltagandet rekordlåga 66,5 procent. Bland islänningar i åldern 18 till 29 år var det bara 47,5 procent som röstade.
Allra lägst var valdeltagandet bland förstagångsväljarna. I åldersgruppen 18 till 19 år var det 45 procent som röstade och i gruppen 20 till 24 år bara 42 procent.
För att öka valdeltagandet ville Reykjavíks kommun vända sig direkt till unga väljare med uppmaningar om att rösta. Kommunen frågade därför Póst- og fjarskiptastofnun om undantag från förbudet mot oombedd marknadsföring.
Isländsk lag säger att det inte är tillåtet att skicka marknadsföring genom till exempel sms, mms och mejl om mottagaren inte gett sitt samtycke. I senaste alltingsvalet bröt Folkets parti och Centerpartiet mot denna lag. De skickade inte bara sms där mottagarna uppmanades att rösta på dem. Sådana sms skickades dessutom till personer som inte ens var myndiga.
Póst- og fjarskiptastofnun skriver i beslutet att myndigheten inte har möjlighet att bevilja något undantag från lagen. Kommunen vände sig därför till Persónuvernd. Myndigheten har en annan syn på saken.
Uppmaningar att rösta handlar enligt Persónuvernd inte om traditionell marknadsföring. Därför är marknadsföringslagen inte tillämplig. Kommunen kan alltså kontakta unga väljare med syftet att få dem att rösta i kommunalvalet den 26 maj.
Uppmaningar att rösta handlar enligt Persónuvernd inte om traditionell marknadsföring. Därför är marknadsföringslagen inte tillämplig. Kommunen kan alltså kontakta unga väljare med syftet att få dem att rösta i kommunalvalet den 26 maj.
Men Persónuvernd ger inget generellt undantag. I stället är det upp till Reykjavíks kommun att se till så att de meddelanden som går ut inte bryter mot lagen.
Här kan du läsa mer om Folkets partis och Centerpartiets olagliga sms-utskick.