Klockan 00.38 den 13 juni avslutade talmannen Steingrímur J. Sigfússon alltingets vårsession. Under våren lade regeringen fram 160 propositioner. Av dessa klubbades 84 igenom som nya lagar. Bara en proposition röstades ned medan övriga 75 förslag inte avslutades. Dessutom var det 29 av 83 förslag till alltingsuttalanden som fick majoritet.
Den mest pratglada politikern var Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson. Han talade i sammanlagt 1 025 minuter, alltså drygt 17 timmar. Han ställde sig i talarstolen vid 383 olika tillfällen.
Björn Leví Gunnarsson utmärkte sig även genom sin närvaro vid voteringar. Han var den enda ledamoten som aldrig meddelade frånvaro eller skolkade från någon av vårens 708 voteringar.
Dessutom var han den ledamot som svarade för i särklass flest interpellationer. Han ställde 93 olika frågor till ministrar. Av dessa har 25 ännu inte besvarats.
Nästan lika pratglad var Helgi Hrafn Gunnarsson, som även han representerar Piratpartiet. Han talade i 971 minuter. Trea på talartoppen var Renässans Þorsteinn Víglundsson som talade i 934 minuter. Inga kvinnor tillhörde de tio ledamöter som talade mest under vårsessionen.
Det statsråd som talade mest var finansminister Bjarni Benediktsson. Han talade i 643 minuter.
Minst pratade Självständighetspartiets Páll Magnússon. Han stod bara i talarstolen i 48 minuter under hela våren. Han begärde ordet vid 19 olika tillfällen.
Minst pratade Självständighetspartiets Páll Magnússon. Han stod bara i talarstolen i 48 minuter under hela våren. Han begärde ordet vid 19 olika tillfällen.
Näst minst talade Centerpartiets Anna Kolbrún Árnadóttir med 79 minuter. Därefter följde Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir med 88 minuter.
Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir var den politiker som missade flest voteringar. Hon var frånvarande vid 394 av 708 voteringar. Vid 174 tillfällen meddelade hon inför voteringarna att hon inte skulle vara på plats. Men 220 gånger lämnade hon ingen förklaring till frånvaron.
Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir var den politiker som missade flest voteringar. Hon var frånvarande vid 394 av 708 voteringar. Vid 174 tillfällen meddelade hon inför voteringarna att hon inte skulle vara på plats. Men 220 gånger lämnade hon ingen förklaring till frånvaron.
Den minister som deltog i färst voteringar var justitieminister Sigríður Á. Andersen. Hon missade 275 av 708 voteringar.
Den som oftast röstade ja var Framstegspartiets Willum Þór Þórsson. Han röstade ja vid 627 av 708 voteringar. Nästan lika positiva var Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir och Steingrímur J. Sigfússon med 626 respektive 623 ja-röster.
Den oppositionspolitiker som var flitigast med att trycka på ja-knappen var Socialdemokraternas Oddný G. Harðardóttir. Hon röstade ja 607 gånger.
Den som i störst utsträckning avstod från att rösta var Piratpartiets Jón Þór Ólafsson. Han tryckte varken på ja eller nej vid 108 tillfällen. Just Piratpartiet har som princip att bara ta informerade beslut. Därför avstår de i regel från att rösta när de inte har haft möjlighet att sätta sig in i frågor. Partikamraterna Þórhildur Sunna Ævarsdóttir och Björn Leví Gunnarsson lade nästan lika ofta ned sina röster.