Den som inte har sagt nej anses ha gett klartecken för att donera organ efter döden. Bara om den döda har tagit ställning mot organdonation eller om det uppenbart strider mot den dödas vilja får inte organen gå till en annan person. Så ser den nya lag ut som börjar gälla på Island vid årsskiftet. Beslutet togs i alltinget i går.
Det var tredje gången sedan 2013 som ett förslag lades om att den som inte uttryckligen sagt nej till att donera organ efter döden anses ha gett sitt samtycke. Den här gången var det framstegspartisterna Silja Dögg Gunnarsdóttir och Willum Þór Þórsson som stod bakom förslaget. Det fick i alltinget i går stöd av 52 röster. Två ledamöter avstod från att rösta.
Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2019. Från och med då är alltså utgångspunkten ett klartecken för organdonation. För att en död persons organ inte ska kunna doneras ska denna person ha sagt nej till donation. Några organ ska heller inte användas om en donation av något skäl skulle kunna stå i strid med den avlidnes vilja.
I dag råder en stor brist på donatorer. På Island liksom i övriga världen är det ständigt människor vars liv inte kan räddas eftersom de inte kan få livsviktiga organ utbytta.
Under remissrundan inkom sju svar. Inom vården var det flera som ansåg att en skrivning i det ursprungliga förslaget var olämplig. Där gavs den avlidnes närmaste anhöriga möjlighet att förhindra en donation även om den avlidne tidigare sagt ja till att donera organ. Kritiken gick bland annat ut på att en sådan möjlighet riskerade att kränka den avlidnes beslut.
Biskopsämbetet ville däremot behålla samma innebörd i lagtexten så att även den närmaste anhöriga skulle kunna förhindra en donation. Den synpunkten fick också gehör när förslaget diskuterades i alltingets välfärdsnämnd. I den lagtext som klubbades i går finns det en möjlighet för den närmaste anhöriga att mot den avlidnes vilja stoppa en donation.
Senast lagen om organdonationer ändrades var 1991. Sedan dess har det bara varit tillåtet att använda organ från personer som gett sitt samtycke. Nu ändras alltså utgångspunkten.
I debatten har Silja Dögg Gunnarsdóttir argumenterat för att den som är beredd att ta emot organ genom donation också bör vara beredd att själv donera organ.
Den som i dag vill donera organ behöver anmäla sig till sjukvårdsmyndigheten. I februari 2017 - när debatten om det förslag som nu fått majoritet i alltinget var intensiv - var det 28 660 personer som tagit ställning i frågan. Det var då 28 382 personer som sagt ja till att donera organ och 278 som sagt nej till att bli donatorer.
