När markägaren blev sjuk lät han en annan man hyra fastigheten på livstid. Efter att ha betalat hyra de tre första åren upphörde sedan betalningarna. Markägarens arvingar ville då vräka mannen. Men denna begäran får nu avslag i domstol. Mannen har enligt rätten arbetat på gården i en sådan utsträckning att det motsvarar hyran.Hösten 2007 hade ägaren av en jordbruksfastighet vid sjön Þingvallavatns södra sida blivit så sjuk att han hade svårt att sköta gården. Han valde därför att hyra ut marken och gården till en annan man. Hyresavtalet började gälla året därpå. Enligt överenskommelsen skulle mannen årligen betala 1 procent av taxeringsvärdet i hyra.
De tre första åren betalade mannen hyran som överenskommet. Han tog också över verksamheten på gården - något som bland annat innefattade fårskötsel. Därefter upphörde betalningarna.
Tre arvingar bestämde sig då för att försöka vräka mannen och få hyresavtalet - som skrivits på livstid - ogiltigförklarat. De försöken började strax efter att markägaren avlidit sommaren 2012.
Mannen ansåg sig däremot ha betalat hyran i form av arbetsinsatser på gården. Han hade bland annat byggt vägar och planterat skog för att förhindra erosion. Mannen hävdade att detta arbete motsvarade hyran.
När konflikten med arvingarna eskalerade vände sig mannen till en advokat. Han fick då rådet att ändå betala hyran. Nu ville arvingarna inte ha pengarna. De vägrade uppge något kontonummer där han kunde sätta in hyran. De ville heller inte ta emot betalningar på något annat sätt. I stället var de helt och hållet inriktade på att få bort mannen från gården.
Mannen valde därför att sätta in hyran på ett konto tillhörande den juristbyrå han anlitat.
Héraðsdómur Suðurlands går på mannens linje. Domstolen anser att han antingen genom arbete eller hyresbetalningar har hållit sin del av avtalet. Arvingarna har heller inte försökt få mannen att betala de senaste åren utan i stället handlat på ett sätt som gjort det närmast omöjligt för honom att betala.
Arvingarna hade krävt att mannen skulle vräkas. Héraðsdómur Suðurlands fastslår dock att uppsägningen av mannen var ogiltig eftersom han inte brutit mot det ursprungliga avtalet. De tre arvingarna ska stå för rättegångskostnader på 2,5 miljoner isländska kronor.
Här kan du läsa domen i sin helhet.
