torsdag 23 augusti 2018

Sigur Rós riskerar sex års fängelse för grovt skattebrott

De tre medlemmarna i Sigur Rós riskerar upp till sex års fängelse för grovt skattebrott. Enligt Tollstjóri kan de tillsammans ha smitit från att betala 800 miljoner isländska kronor i skatt. Tillgångar värda närmare en halv miljard är fortfarande frysta. Sigur Rós försökte utan framgång att få en domstol att häva frysningen.

I början av 2016 började Tollstjóri, den isländska myndighet som driver in skatter, undersöka de tre Sigur Rós-medlemmarna Jón Þór Birgissons, Orri Páll Dýrasons och Georg Hólms affärer. Utredningen gäller hur de skattat och redovisat intäkter och tillgångar mellan 2010 och 2014.

Misstankarna gäller grovt skattebrott. Det är ett brott som kan ge upp till sex års fängelse. Enligt Tollstjóri kan de tre medlemmarna tillsammans ha smitit från att betala 800 miljoner isländska kronor i skatt.

Sångaren Jón Þór Birgisson är den som utreds som misstänkt för de mest omfattande skattebrotten. Enligt Tollstjóri kan han vara skyldig 638 miljoner i skatt. Därför har en rad av hans tillgångar frusits. Det gäller fyra fastigheter som han äger själv, tre fastigheter som han är delägare i, två bilar, två motorcyklar, aktier i tre bolag och banktillgångar på 10,6 miljoner isländska kronor.

Jón Þór Birgissons tillgångar är värda omkring 394 miljoner isländska kronor. De belades med kvarstad redan i december förra året. Sedan dess har de alltså varit frysta och han har inte haft möjlighet att röra dem.

Beloppen som gäller Orri Páll Dýrason och Georg Hólm är betydligt lägre. I bägge fallen är det två fastigheter som har belagts med kvarstad. De är värda 43 respektive 40 miljoner isländska kronor. Enligt Tollstjóri kan Orri Páll Dýrason vara skyldig 82 miljoner och Georg Hólm 78,5 miljoner.

Sigur Rós vände sig till Héraðsdómur Reykjavíkur för att få domstolen att häva kvarstaden. Men rätten gick på myndigheternas linje. Medlemmarnas tillgångar är alltså fortfarande frysta. Beslutet kommer att överklagas till Landsréttur.

De tre medlemmarna tros alltså mellan 2010 och 2014 ha undanhållit intäkter och tillgångar som skulle ha tagits upp i deklarationerna. Under samma period investerade de i fastigheter på Island. Genom att använda sig av Seðlabanki Íslands särskilda investeringsprogram kunde de föra in pengar i landet till särskilt gynnsamma villkor.

Investeringsprogrammet inrättades efter finanskraschen. I praktiken gjorde det att pengar som fördes in i landet för investeringar i exempelvis fastigheter genom rabatter blev värda mer än pengar som redan fanns i landet.

I Héraðsdómur Reykjavíkur hävdade Sigur Rós att det inte fanns någon grund för kvarstaden. Samtliga förnekade brott. De uppgav att de hade anlitat rådgivare för att se till så att hanteringen av alla ekonomiska frågor sköttes korrekt. Eftersom de inte planerade att göra sig av med några tillgångar fanns det heller inget skäl att frysa dem.

Om det hade begåtts några misstag var det enligt de tre medlemmarna ett resultat av brister från rådgivarnas sida. Själva var de musiker med ytterst begränsade kunskaper om ekonomi. Därför hade de anlitat experter för att hantera ekonomin.

Vidare ansåg de att värdet på de tillgångar som frusits nu på grund av stigande fastighetspriser kunde överstiga de misstänkta skattebrotten - något som inte är tillåtet. Därför hävdade de att åtgärden i sig kunde vara olaglig.

Men rätten gick alltså på myndigheternas linje. Eftersom Sigur Rós får en stor del av intäkterna från utlandet och har omfattande verksamhet utanför Island fanns en risk att de skulle föra ut tillgångar ur landet. Då skulle det bli svårt eller omöjligt för fordringsägare att få något för sina krav. Sigur Rós hade heller inte bevisat att kvarstadsbeloppet var för högt.

Här kan du läsa mer om utredningen om skattebrott riktad mot Sigur Rós medlemmar.