EU:s energipolitik kommer att bli en av de stora stridsfrågorna i alltinget under hösten. Och det är en debatt som Centerpartiet och Folkets parti kommer att använda som argument för att lämna EES-området. Men motståndet mot energipolitiken kommer också inifrån regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
Alltinget samlas i morgon för första gången efter sommaruppehållet. Två partier tjuvstartade hösten redan under helgen. Och det var två partier som står för ytterligheter i debatten - Renässans och Folkets parti - som satte i gång debatten.
Renässans bjöd in till en presskonferens där ledarduon Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Þorsteinn Víglundsson presenterade de frågor som partiet tänker driva under hösten. Hon beskrev det som en enorm förlust om Island skulle lämna EES-samarbetet.
På Folkets partis första landsmöte var tonerna helt annorlunda. Partiet vill utreda möjligheterna att lämna såväl Schengenområdet som EES-området. Dessutom vill Folkets parti avbryta stödet till EU:s och USA:s sanktioner mot Ryssland.
I valet till alltinget förra hösten var det de liberala och internationalistiska partierna som förlorade. De två nya partier som valdes in, Folkets parti och Centerpartiet, är båda populistiska, nationalistiska och isolationistiska.
Folkets parti och Centerpartiet har redan börjat göra EU:s energipolitik till en stridsfråga. Alltinget ska under hösten besluta om unionens tredje energipolitiska program. Eftersom Island i dagsläget inte ingår i den europeiska energimarknaden är det ett beslut som åtminstone inte i dagsläget medför några direkta konsekvenser.
För att Island ska bli en del av den europeiska energimarknaden krävs en havskabel för energiexport. En sådan diskuterades när Självständighetspartiet och Framstegspartiet regerade 2013 till 2016. Dåvarande näringsministern Ragnheiður Elín Árnadóttir såg positivt på en kabel till Storbritannien.
Men i dag finns inte längre frågan på dagordningen. För att det ska finnas någon energi att exportera behöver det ske en utbyggnad av vattenkraften. Och någon sådan kommer inte att bli aktuell med den regering som nu styr Island eftersom Gröna vänstern motsätter sig en fortsatt expansion.
Även om Island skulle bli en del av den europeiska energimarknaden är det den juridiska expertisens bedömning att det fortfarande skulle gå att stoppa överlåtelser av energiresurser och att bestämmanderätten över nyttjandet av energikällor inte skulle flyttas till EU.
Ändå är det just detta som en rad EU-motståndare nu hävdar. Där finns inte bara Centerpartiet och Folkets parti. Där märks också Óli Björn Kárason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, som liknat ett ja till det energipolitiska programmet vid ett avskaffande av självbestämmanderätten. Samma åsikt har Davíð Oddsson, som i rollen som statsminister och ledare för Självständighetspartiet förde Island in i EES-samarbetet men nu är chefredaktör för Morgunblaðið.
Motståndet inom partiet är utbrett. Flera av partiföreningarna i Reykjavík har uppmanat Självständighetspartiets ledning att inte godkänna det energipolitiska programmet.
Motståndet inom partiet är utbrett. Flera av partiföreningarna i Reykjavík har uppmanat Självständighetspartiets ledning att inte godkänna det energipolitiska programmet.
En annan som har sagt sig vara orolig för att Islands energipolitik ska börja styras från Bryssel är Björn Bjarnason. Han utsågs nyligen av utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson till ordförande i den nämnd som ska utvärdera för- och nackdelar med EES-samarbetet. Björn Bjarnason vill dock inte själv lämna EES. Däremot vill han omförhandla avtalet.
Men bland Självständighetspartiets och Framstegspartiets alltingsledamöter är det trots allt en klar majoritet som säger ja till det energipolitiska programmet. Många har också öppet sagt att frågan har blivit för känsloladdad och att den inte avgör något framtida öde. Om det någon gång skulle bli aktuellt med en havskabel till Storbritannien kan det förhandlas om förutsättningarna innan den byggs.
Att Island skulle lämna EES är i dagsläget inte troligt. Men den debatt som kommer att prägla hösten i alltinget är symptomatisk för den politiska strömförändring som blev ett faktum i det senaste valet. Det diskuteras inte längre om Island ska närma sig EU eller till och med gå med i unionen. I stället är det krafter som vill föra Island i motsatt riktning som sätter tonen för debatten.
Här kan du läsa mer om utvärderingen av EES-samarbetet.
