fredag 28 september 2018

Fem frias i ny prövning av Islands mest kända mordfall

Sævar Marinó Cieselski, Tryggvi Rúnar Leifsson, Kristján Viðar Júlíusson, Guðjón Skarphéðinsson och Albert Klahn Skaftason frias för morden på Guðmundur Einarsson och Geirfinnur Einarsson. Beslutet är troligen slutpunkten för den kamp för upprättelse som de drivit ända sedan de fälldes för morden 1980. Rättsfallet är sannolikt Islands mest kända.

Efter en utekväll försvinner Guðmundur Einarsson i januari 1974. Sista gången som han ses i livet är när han tidigt på morgonen går längs en väg i Hafnarfjörður. Han har då sällskap av en annan man. Där slutar spåren efter honom. Hans kropp har aldrig hittats.

Tio månader senare försvinner Geirfinnur Einarsson. Inte heller efter honom har några spår hittats. Sista gången som han observeras i livet är när han använder telefonen i en butik i Keflavík. Alla eftersökningar slutar utan resultat.

Sex år senare döms Sævar Marinó Cieselski, Tryggvi Rúnar Leifsson, Kristján Viðar Júlíusson, Guðjón Skarphéðinsson, Albert Klahn Skaftason och Erla Bolladóttir för inblandning i morden på Guðmundur Einarsson och Geirfinnur Einarsson. Straffen varierar från ett till sjutton års fängelse.

Tre av männen ska enligt domen ha gått till våldsam attack mot Guðmundur Einarsson i en lägenhet i Hafnarfjörður. Därefter gör de sig av med kroppen i ett lavafält utanför Hafnarfjörður.

Enligt domen misshandlar de Geirfinnur Einarsson till döds i Keflavík. De stuvar in kroppen i en bil och kör till Reykjavík. Senare begraver de kroppen utanför staden.

Alla sex döms alltså utan att det hittats några spår efter de två männen. Det finns heller inga kända kopplingar mellan Geirfinnur Einarsson och Guðmundur Einarsson. Inget tyder på att de skulle känna varandra.

De fällande domarna kommer efter flera erkännanden från de sex misstänkta. Men det dröjer inte länge innan domarna börjar ifrågasättas. Erkännandena kommer efter långa perioder av isolering. Allt mer pekar också på att de pressats fram genom oetiska metoder som i praktiken gjort utsagorna värdelösa.

Men det kanske viktigaste av allt är att granskningar av händelseförloppet tyder på att det faktiskt inte varit möjligt att utföra morden på det sätt som åklagarsidan hävdar under rättegångarna.

En efter en drar de sex dömda tillbaka sina erkännanden och vittnesmål. De börjar kämpa för att bli friade och rentvådda. De hävdar att de blivit manipulerade till att erkänna saker som de inte varit med om. Och de anklagar polisen för att ha struntat i sanningen och mer eller mindre medvetet tvingat fram erkännanden för att lösa två uppmärksammade försvinnanden.

I takt med att ny information kommer fram är det allt fler som ifrågasätter domarna. De sex som pekats ut som skyldiga till två brutala mord betraktas allt oftare som offer för en rättsskandal.

Ögmundur Jónasson tog under sin tid som inrikesminister de första stegen mot en resning för de dömda. I februari 2017 beviljades fem av dem - Sævar Marinó Cieselski, Tryggvi Rúnar Leifsson, Kristján Viðar Júlíusson, Guðjón Skarphéðinsson och Albert Klahn Skaftason - en ny prövning. Erla Bolladóttir, som dömdes till tre års fängelse för mened, ansågs inte ha rätt till någon ny prövning.

Samtliga fem frias alltså i Hæstiréttur Íslands för bägge morden. Såväl åklagarsidan som försvaret yrkade på friande domar. Staten ska stå för kostnaderna för överprövningen.

För de fem som nu friats utgör gårdagens beslut en punkt på den kamp som började på allvar i samband med domarna 1980. Det kan nu bli aktuellt att kräva staten på skadestånd.

För Erla Bolladóttir är kampen ännu inte över. Även hon vill få sin sak prövad på nytt. Hon har överklagat beslutet att inte ge henne en ny prövning till Héraðsdómur Reykjavíkur.

Här kan du läsa mer om Geirfinnur Einarssons och Guðmundur Einarssons försvinnanden och här kan du läsa domen i sin helhet.