Privatägda medier ska få ett statligt stöd på omkring 400 miljoner isländska kronor om året. De mediehus som uppfyller regeringens villkor ska kunna få ersättning för delar av kostnaderna för det redaktionella arbetet. Men samtidigt kommer statliga RÚV att förlora ännu mer i annonsintäkter. Regeringen inför dessutom stöd till bokutgivning.
Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir presenterade vid en presskonferens i Reykjavík i går planerna för ett statligt stöd till såväl privatägda medier som bokförlag. Det är första gången som Island inför presstöd och subventioner till bokutgivning.
Förslaget kommer att läggas fram i alltinget efter årsskiftet. Det kommer att börja gälla under 2019. Målet är inte bara att stödja journalistik och bokutgivning. Åtgärderna ingår också i ett större paket som syftar till att stärka det isländska språkets ställning och att främja läsning. Där anses medier och bokförlag ha en viktig roll.
Lilja Alfreðsdóttir har tidigare utlovat att avskaffa bokmomsen. Så blir det inte. När regeringens budgetproposition presenterades i tisdags var det utan någon skrotad bokmoms. Skälet är att hon anser att ett direkt stöd till utgivningen blir mer verksamt.
Från och med 2019 ska förlag som ger ut böcker på isländska kunna få 25 procent av de direkta produktionskostnaderna återbetalda. Det innebär i praktiken ett årligt stöd på omkring 400 miljoner isländska kronor.
Utgivningsstödet är ett svar på upprepade krav från branschen. De senaste åren har försäljningen av böcker sjunkit. Även andelen publicerade titlar har minskat något. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna försämrats på grund av en momshöjning från 7 till 11 procent.
Nästa år införs också ett statligt stöd till privatägda medier. Även här rör det sig om ett svar på mångåriga uppmaningar från branschen. Dagens isländska medier drivs i dag ofta med mycket begränsade resurser. De flesta kämpar också mot ett svårt marknadsläge. Mediehus som Morgunblaðið hade inte överlevt om det inte varit för ständiga kapitaltillskott från ägarna.
Det nya systemet medför att privatägda medier kan få 20 till 25 procent av de redaktionella kostnaderna återbetalda från staten. Det innebär ett stöd på ungefär 400 miljoner årligen.
Exakt hur regelverket kommer att utformas är inte klart. Men för att medier - här ingår såväl tryckta som digitala tidningar och radio och tv - ska kunna få ta del av bidragen krävs att deras huvudsakliga syfte är nyhetsrapportering och bevakning av samhällsfrågor för en isländsk publik.
Det kommer att ställas krav på att tryckta medier utkommer med ett visst antal utgåvor om året. De får inte ha några skatteskulder. Och ägarförhållandena måste vara registrerade hos Fjölmiðlanefnd.
Dessutom blir prenumerationer på tryckta och digitala tidningar och tidskrifter billigare. Momsen ska sänkas från 24 till 11 procent. För att kunna konkurrera med utländska nätjättar ska också reklamskatten sänkas.
I paketet ingår också stöd till ökad tillgänglighet. Lilja Alfreðsdóttir vill lägga 50 miljoner på teckenspråkstolkning, textning och dubbning av tv-program.
Samtidigt ska public service-bolaget RÚV:s dominerande ställning på marknaden försvagas. Lilja Alfreðsdóttir räknar med att RÚV kommer att tappa 560 miljoner i annonsintäkter. Hon avser att stoppa sponsrade sändningar. Dessutom ska antalet tillåtna minuter reklam per timme minska från dagens åtta till sex.
Det ser alltså ut som att RÚV kommer att gå miste om en avsevärd intäktspost. Lilja Alfreðsdóttir vill inte banta RÚV:s verksamhet, men bolaget kommer inte att kompenseras för bortfallet av annonsintäkter. Frågan är hur det ska gå till.
Efter att planerna blivit kända i går begärde Mörður Árnason, socialdemokratisk ledamot i bolagets styrelse, ett möte för att diskutera ministerns besked. I regeringens budgetproposition för 2019 föreslås anslagen till RÚV öka med 534 miljoner genom en höjning av public service-skatten med 2,5 procent. Men höjningen är främst en kompensation för stigande kostnader.
Här kan du läsa mer om regeringens budgetproposition för 2019.
