tisdag 11 september 2018

Island stoppar bilar som drivs med fossila bränslen år 2030

Möjligheten att registrera fordon som drivs med bensin eller diesel stoppas 2030. Samma år ska Island uppfylla villkoren i Parisavtalet. Och 2040 ska Island vara kolneutralt. För att de första stegen ska vara möjliga att uppnå lägger regeringen 6,8 miljarder isländska kronor under de närmaste fem åren på åtgärder som ska minska användningen av fossila bränslen.

Regeringen presenterade i går ett klimatpolitiskt program som gäller fram till 2030. Under de närmaste fem åren satsar regeringen 6,8 miljarder isländska kronor. Pengarna ska gå till åtgärder som främjar utfasningen av fossila bränslen.

Huvudmålet är att Island år 2030 ska uppfylla villkoren i Parisavtalet. Ytterligare tio år senare ska Island vara kolneutralt.

År 2030 blir det inte längre tillåtet att nyregistrera fordon som enbart drivs med fossila bränslen som bensin eller diesel. Hybrider kommer dock fortfarande att kunna registreras. Äldre fordon som drivs med bensin eller diesel kommer inte att tvingas bort från gatorna.

Målsättningen är att andelen elbilar i bilparken ska öka kraftigt. Det ska bland annat bli ett måste för staten, myndigheter och andra institutioner att enbart köpa elfordon eller fordon som drivs med andra gröna drivmedel.

Fram till 2030 ska utsläppen från trafiken på isländska vägar minska med 35 procent jämfört med 2005 års trafikvolymer. Det innebär utsläpp på högst 500 000 ton koldioxid. Utan något program för att få fler att köra grönt kommer utsläppen då annars att ligga på omkring 1 miljon ton. I praktiken beskriver regeringen därför åtgärden som ett sätt att halvera utsläppen.

I dag finns 280 000 registrerade fordon på Island. Än så länge utgör andelen elbilar bara någon promille av det totala antalet fordon. Men 2030 ska det finnas minst 100 000 klimatneutrala fordon i landet.

För att nå dit kommer det även i fortsättningen att ges skatterabatter till klimatneutrala fordon och drivmedel. Samtidigt kommer skatterna på fossila bränslen att fortsätta höjas stegvis.

Det kan bli aktuellt med vissa undantag från fordonsförbudet. Om det i glesbygd inte är möjligt att klara sig med klimatneutrala fordon kan nyregistrering av bensin- och dieseldrivna fordon komma att tillåtas även efter 2030. Men sådan dispens ska bara ges efter en behovsprövning.

Ett annat sätt att minska utsläppen är att få fler att åka kollektivt. Kollektivtrafiken ska stödjas på olika sätt. Det kommer att ges stöd till klimatneutrala fordon som ersätter dagens bussar. För att det ska bli mer attraktivt att åka kollektivt ska fler bussfiler och bättre busstationer byggas.

Men det ska också satsas på cykelvägar och gångbanor. De ska få fler att gå eller cykla när det handlar om korta avstånd. Nya cykelbanor ska byggas längs större vägar.

Hela 4 miljarder av de totala anslagen går till skogsplantering, uppodling och andra åtgärder som motverkar erosion och binder koldioxidutsläpp. Vidare öronmärks 1,5 miljarder till energiväxling genom att skapa förutsättningar för fler eldrivna fordon - som laddstationer i bostadsområden - samt ökad användning av el i stället för fossila bränslen i landets hamnar, flygplatser och fiskmjölsfabriker. 500 miljoner placeras i en innovationsfond. Och 800 miljoner läggs på bland annat utbildning, utsläppsredovisning och forskning om försurning.

Samtidigt talas det i programmet om vikten av att anpassa sig efter klimatförändringarna. Stigande havstemperaturer kommer sannolikt att påverka livet längs den isländska kusten. Att vattenståndet också stiger ökar risken för översvämningar i kustnära områden.

Sju ministrar var på plats i går när planerna presenterades under en presskonferens i Reykjavík. Finansminister Bjarni Benediktsson beskrev åtgärdspaketet som ett sätt att arbeta för ekonomisk självständighet. En övergång till el i stället för olja skulle göra att Island skulle ha kontroll över den viktigaste energikällan.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson hävdade att energiväxlingen skulle främja ekonomisk stabilitet. Om importen av olja minskar så minskar också den isländska kronans inverkan på drivmedelspriserna.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir talade om en klimatpolitisk revolution. Hon betonade att det nu var av yttersta vikt att näringslivet och allmänheten enades för att minska utsläppen och därmed skapa förutsättningar för en bättre framtid.