Kallare havstemperaturer på sydkusten kan vara förklaringen till att det i sommar finns mindre makrill i isländska vatten. Att makrill nu i stället i större utsträckning finns i norska vatten kan göra det svårt för Island att komma överens om makrillfisket i Nordatlanten. Avtalet mellan EU, Norge och Färöarna löper ut i år.
Striden om makrillfisket i Nordatlanten tog fart på allvar sommaren 2010. Stigande havstemperaturer gjorde att det plötsligt fanns stora mängder makrill längs hela den isländska kusten. Arten blev snabbt den ekonomiskt viktigaste efter torsken.
Men det isländska fisket uppskattades inte alls av EU och Norge. De hävdade att kvoterna skulle fortsätta att fördelas till de länder som traditionellt fiskat makrill. Såväl Island som Färöarna erbjöds bara mindre fångstkvoter i förhandlingarna.
Försöken att komma överens om lämpliga nivåer för fisket strandade gång på gång. Island och EU hade en överenskommelse klar 2013, men den föll på att Norge vägrade att acceptera den. Samtidigt utfärdade de inblandade länderna tillsammans kvoter långt över forskarnas rekommendationer.
Dörren till en förhandlingslösning slogs igen definitivt hösten 2015. Då kom EU och Norge överens med Färöarna om gemensamma kvoter. Tidigare hade Färöarna och Island agerat gemensamt i förhandlingarna. Att Färöarna nu gjorde upp i hemlighet beskrevs av dåvarande fiskeministern Jón Gunnarsson som en dolkstöt i ryggen.
Island har hela tiden utfärdat ensidiga kvoter. EU, Färöarna och Norge har fortsatt att fiska på nivåer långt över vad som anses vara hållbart. Fiskekriget har bland annat lett till att EU infört sanktioner mot Island.
I höst ska avtalet omförhandlas. En förhandlingsrunda är inbokad i London 8 till 12 oktober. Det är dock fortfarande oklart om Island kommer att få någon plats vid bordet. Samma sak gäller även Grönland som de senaste åren också börjat fiska makrill. En möjlighet är att EU, Norge och Färöarna bara förlänger det befintliga avtalet.
I de tidigare förhandlingarna har mängden makrill i isländska vatten varit det tyngsta argumentet. Det tycks nu ha försvagats avsevärt. Sommarens kartläggning av makrillbeståndet i Nordatlanten visade att stora mängder makrill nu i stället uppehöll sig i norska vatten.
I de tidigare förhandlingarna har mängden makrill i isländska vatten varit det tyngsta argumentet. Det tycks nu ha försvagats avsevärt. Sommarens kartläggning av makrillbeståndet i Nordatlanten visade att stora mängder makrill nu i stället uppehöll sig i norska vatten.
Förklaringen till den plötsliga nedgången tros vara lägre vattentemperaturer i havet utanför den isländska sydkusten. Där var temperaturen 1 till 2 grader lägre än medelvärdet för de två senaste årtiondena.
Sigurgeir Þorgeirsson vid näringsdepartementet är Islands huvudförhandlare i fisketvisten. Han hävdar i Morgunblaðið att makrillens ändrade beteende inte har någon avgörande betydelse för förhandlingarna:
"Även om det påträffas mindre i vår exklusiva ekonomiska zon än tidigare år så ska det poängteras att det har funnits enormt mycket makrill i vår exklusiva ekonomiska zon sedan dessa mätningar började 2010."Men Daði Már Kristófersson, professor i miljö- och naturresursekonomi vid Háskóli Íslands, håller inte alls med. Hans säger till RÚV att hans bedömning är att det minskade beståndet i havet runt Island utgör en betydande försämring av Islands förhandlingsposition. Att Island och Färöarna inte längre är allierade i fiskekriget är en annan försvårande omständighet:
"Vi har utfärdat ensidiga kvoter för makrill och byggt vår argumentation på att det finns mycket av makrill i isländska vatten. Nyheter om att förutsättningarna håller på att förändras är olyckliga för Island och förhandlar vår förhandlingsposition avsevärt."Dessutom anser han att utgångsläget redan är svårt. EU, Norge och Färöarna har helt enkelt inget särskilt intresse av att komma överens med Island eftersom de vill ha minsta möjliga konkurrens om makrillfisket.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
