De isländska kommunerna behöver bli färre i antal. Och det är något som kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson kan tänka sig att lägga 15 miljarder isländska kronor på under de kommande 15 åren. Han vill både se frivilliga initiativ till samgåenden och lagstiftning som tvingar ointresserade kommuner att gå ihop med grannar.
Island har i dag 72 kommuner. De två senaste samgåendena genomfördes i samband med vårens kommunalval. Då anslöt sig till Breiðdalshreppur till Fjarðabyggð samtidigt som Garður och Sandgerði gick ihop i en än så länge namnlös ny kommun.
På flera håll i landet pågår diskussioner om samgåenden. På östra Island finns det långt gångna diskussioner om en storkommun som mer eller mindre omfattar hela regionen. Mellan Hornafjörður, Djúpavogshreppur och Skaftárhreppur har planerna gått långt - men de går kanske inte längre eftersom det i våras valdes in politiker i fullmäktige med mindre intresse för sammanslagningar.
I Skagafjörður och på Snæfellsnes är flera kommuner inblandade i utredningar och debatter om samgåenden. Och i Västfjordarna får Árneshreppur - som är på väg ned mot bara 40 invånare - allt svårare att existera som självständig kommun. Här väntar sannolikt en anslutning till någon av grannkommunerna Kaldrananeshreppur eller Strandabyggð.
Fram till nästa kommunalval våren 2022 är det rimligt att tro att antalet kommuner kan ha sjunkit till omkring 65.
Men även då kommer den genomsnittliga isländska kommunen att vara ganska liten. I dag har 39 av landets 72 kommuner färre än 1 000 invånare. Och 25 kommuner har färre än 500 invånare.
Den rödgröna regering som styrde Island mellan 2009 och 2013 hade som mål att banta antalet kommuner i landet till 20. Men det var en ambition som det egentligen inte vidtogs några åtgärder för att nå. Regeringen ansåg dessutom att det var för känsligt att lagstifta för att tvinga fram samgåenden. Ögmundur Jónasson, som i rollen som inrikesminister ansvarade för frågan, ville hellre se frivilliga unioner.
Sedan dess har frågan inte varit prioriterad. Men nu vill kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson uppmuntra till samgåenden. Han tog upp frågan under den kommunala samarbetsorganisationen Samband íslenskra sveitarfélagas årsmöte.
Sigurður Ingi Jóhannsson sade i sitt tal att han ville minska antalet kommuner både genom lagstiftning och frivilliga samgåenden. Han vill sätta upp tidsbestämda mål för kommuner sett till antalet invånare. Om de inte har uppnåtts inom fyra eller åtta år ska lagstiftning kunna tvinga fram samgåenden.
Syftet är alltså att mindre grannkommuner ska förenas i större enheter. Det skulle enligt Sigurður Ingi Jóhannsson borga för stabilare ekonomi och bättre service till invånarna.
För att driva på kommunerna kan Sigurður Ingi Jóhannsson tänka sig att öronmärka 15 miljarder isländska kronor åt projektet. De ekonomiska bidragen ska användas för att omstrukturera den kommunala administrationen vid samgåenden. De kan också nyttjas för att betala av skulder.
För att driva på kommunerna kan Sigurður Ingi Jóhannsson tänka sig att öronmärka 15 miljarder isländska kronor åt projektet. De ekonomiska bidragen ska användas för att omstrukturera den kommunala administrationen vid samgåenden. De kan också nyttjas för att betala av skulder.
Än så länge rör det sig inte om något konkret och formaliserat förslag från Sigurður Ingi Jóhannsson. Om det inte är möjligt vill han säkerligen undvika att tvinga kommuner till unioner. Inte minst för att de flesta samgåendena är aktuella på landsbygden - och det är också där som det egna Framstegspartiet har sitt starkaste stöd.
Det är kanske inte så troligt att han skulle vilja utmana partiets kärnväljare i onödan genom att från regeringens håll besluta om kommunernas framtid och självständighet. Men talet om stora bidrag och eventuell lagstiftning är åtgärder som i praktiken skulle kunna få en liknande effekt.
