
När finanskraschen drabbade Island för tio år sedan öppnades för första gången dörren på glänt till ett EU-medlemskap. Den isländska kronans värde halverades inom loppet av ett år. Hushåll och företag som tagit lån kopplade till utländska valutor såg sina skulder fördubblas på samma tid.
Dörren till EU stod aldrig öppen på vid gavel. Men den var tillräckligt mycket på glänt för att Socialdemokraterna skulle lyckas få Gröna vänstern att inte lämna regeringssamarbetet när ansökan lämnades in sommaren 2009.
Inte i en enda opinionsundersökning sedan dess har EU-anhängarna varit fler än motståndarna. För Socialdemokraterna symboliserade ansökan drömmen om ekonomisk stabilitet och brutna makttraditioner. För EU - som redan var hårt pressat av ekonomiska bekymmer i flera medlemsländer - gjorde Islands ansökan det möjligt att beskriva unionen som attraktiv.
Frågan dog egentligen redan i början av 2013. Då lades alla förhandlingar på is för att inte regeringen skulle spricka inför vårens val. Sedan dess har Island styrts av koalitioner där EU-motståndare varit dominerande. Ansökan har inte formellt dragits tillbaka, men Island har inte längre status som kandidatland.
I dag talas det sällan om EU-medlemskap. Varken Socialdemokraterna eller Renässans - de två partier i alltinget som anser att Island bör gå med i unionen - har lyckats mobilisera väljarna. EU beskrivs fortfarande som ett sätt att skapa större ekonomisk stabilitet. Än så länge är det inget budskap som har lyckats övertyga någon majoritet av islänningarna.
Fortfarande är dessutom euron mer attraktiv än EU i sig. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av EU-positiva Já Ísland.
Hela 46,1 procent vill att Island avskaffar kronan och tar upp euron som valuta. Det är en ökning med 6,7 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes för ett år sedan. Det är nu 36,6 procent som inte vill byta valuta, en nedgång med 6,7 procentenheter. Andelen osäkra ligger still på 17,3 procent.
En majoritet av islänningarna - 57,3 procent - är alltjämt emot EU-medlemskap. Ja till inträde i unionen säger 42,7 procent. Gapet mellan ja- och nej-sidan har dock minskat det senaste året. I september 2017 var det 59,8 procent som var emot medlemskap och 40,2 procent som var för.
Intresset för att återuppta förhandlingarna om medlemskap ökar. Men även här är nej-sidan fortfarande klart större.
Intresset för att återuppta förhandlingarna om medlemskap ökar. Men även här är nej-sidan fortfarande klart större.
Det är 44,5 procent som inte vill förhandla om inträdesvillkoren för EU-medlemskap medan 40,1 procent vill se en nystart för överläggningarna. Resterande 15,4 procent är varken positiva eller negativa. För ett år sedan var det 47,9 procent som sade nej till förhandlingar och 38,2 som svarade ja.
Motståndet mot att närma sig EU och att ta upp euron är störst bland sympatisörer till Självständighetspartiet och Centerpartiet. Flest EU- och euroanhängare finns bland Socialdemokraternas och Renässans väljare. Inom Gröna vänstern och Piratpartiet är opinion mer splittrad, men Gröna vänsterns sympatisörer är i regel mer skeptiska än Piratpartiets.
Här kan du läsa mer om EU-opinionen.