onsdag 24 oktober 2018

Islands sydligaste hus och blåsigaste plats kan öppna för turister

Fyrvaktarbostaden vid Stórhöfði på Hemön kan öppnas för turister och andra besökare. Just nu renoveras huset. När det är klart kommer det inte bara att marknadsföras som Islands sydligaste hus. Dessutom ligger det på vad som ofta beskrivs som landets blåsigaste plats. Men det är inte säkert att de arbeten som nu pågår är tillåtna.

Året var 1906 när det byggdes en fyr vid Stórhöfði som är Hemöns sydligaste punkt. Samma år byggdes också en fyrvaktarbostad. Själva fyren ligger 118 meter över havet. Bygget var dock omstritt trots att beslutet i sig inte föranledde mycket debatt i alltinget. Många ansåg att fyren inte skulle göra mycket nytta eftersom få vågade segla så nära Västmannaöarna, den ögrupp som Hemön tillhör.

En väg byggdes ut till fyren först 1920. Året därpå blev Stórhöfði en väderstation. Observationer gjordes var tredje timme dygnet runt av fyrvaktaren. Elektricitet dröjde ända till 1979.

Under andra världskriget fanns både brittiska, kanadensiska och amerikanska trupper på Stórhöfði. Fyrvaktarbostaden fick då sällskap av tiotalet baracker. Vad som försiggick på den allra sydligaste delen av Hemön hemlighölls även för fyrvaktaren. Det troliga är att amerikanerna installerade radarutrustning.

Den största baracken stod kvar efter att de amerikanska trupperna lämnat Island efter krigsslutet. Den blev kvar ända till den 3 februari 1991. Då blåste den sönder i ett sällan skådat oväder. Vindhastigheten uppmättes då till 67 meter i sekunden på Stórhöfði.

Fyrvaktarbostaden på Stórhöfði är den sydligaste bebyggelsen på Island. Här hann fyra generationer arbeta innan tjänsten som fyrvaktare skrotades 2007. Den bemannade väderstationen lades ned 2013.

Den mest kända fyrvaktaren på Stórhöfði är Óskar J. Sigurðsson. Han är född 1937 och bodde nästan hela sitt liv i fyrvaktarbostaden. Jobbet som fyrvaktare tog han över 1965, men redan 1953 började han märka fåglar. Med över 90 000 märkta fåglar - varav över hälften lunnefåglar - har han en notering i Guinness rekordbok för sitt arbete.

Men Óskar J. Sigurðsson är också känd för sin plikttrogenhet. Under alla sina år som väderobservatör missade han bara en enda gång. Det var när vulkanutbrottet på Hemön rasade 1973 som den enda plumpen i protokollet kom. Den 22 mars klockan 21 var Óskar J. Sigurðsson på en gudstjänst där prästen bad om att ön inte skulle drabbas värre än att de invånare som evakuerats skulle kunna återvända.

Óskar J. Sigurðsson fick dock inte bo kvar på Stórhöfði så länge som han själv önskade. Hösten 2014 flyttade han till Selfoss på fastlandet. I samband med att nya ägare tog över byggnaden tvingades han bort. Han sade till Eyjafréttir att han inte kände för att bosätta sig någon annanstans på Hemön:
"Om man ska riva upp en människa med rötterna är det lika bra att åka så långt att man inte har klippan för ögonen."
De nya ägarna håller nu på att renovera huset och att bygga en helikopterplatta. Arbetet ska vara klart före årsskiftet. Därefter tänker de öppna Stórhöfði för besökare. Exakt vad huset ska användas till är ännu inte klart. Þröstur Johnsen är en av delägarna. Han säger i Fréttablaðið att vädret kommer att användas i marknadsföringen:
"Här har de största extremvädren uppmätts och detta räknas som en av de blåsigaste platserna i Europa."
Stórhöfði är inte den plats där de hårdaste vindarna i landet har uppmätts. Men däremot är det frågan om det finns någon annan plats på Island där det blåser storm lika ofta. Under 2009 nådde vindarna stormstyrka eller mer 62 dagar. Det blåste alltså storm var sjätte dag - vilket möjligen kan vara ett rekord.

Men det är inte säkert att de nya ägarnas planer för Stórhöfði faktiskt blir av. Árni Sigurðsson, meteorolog vid Veðurstofa Íslands, säger till Vísir att platsen är mycket viktig för myndigheten. Sedan 1990 genomförs kontinuerliga mätningar av luftföroreningar vid Stórhöfði som riskerar att förstöras av helikopterflyg. Stationen är en del av ett internationellt nätverk:
"Det kommer föroreningar från helikoptrar som kan förstöra proverna som vi samlar in. Det finns tungmetaller både i bränslet och i motorernas avgaser som kan visa sig i våra prover. Det är också viktigt att begränsa all biltrafik på platsen eftersom den kan förstöra området på samma sätt."
Dessutom är det tveksamt om det över huvud taget är tillåtet att landa vid Stórhöfði. Sigurður Smári Benónýsson, chef för Västmannaöarnas stadsplanering- och byggnadsavdelning, uppger för Vísir att det inte inkommit någon ansökan om att få bygga en helikopterplatta på Hemöns sydspets. Och kommunens mål är att inte tillåta helikoptrar från turistnäringen på andra platser än flygplatsen.

Här kan du läsa mer om blåsten på Stórhöfði och här mer om Óskar J. Sigurðssons märkning av fåglar.