onsdag 17 oktober 2018

Reykjanesbær säger nej till fler asylsökande i kommunen

Färre personer söker asyl på Island i år. Men i Reykjanesbær är antalet asylsökande som väntar på besked nu så högt att kommunen nobbar Útlendingastofnuns förfrågan om att ta emot fler personer. Ett stort antal asylsökande under de senaste åren har bidragit till att det nu är fullt i många av kommunens förskolor och grundskolor.

Under 2017 var det 1 095 personer som sökte asyl på Island. Antalet var det näst högsta i landets historia. Fler var det bara 2016 när det var 1 132 personer som sökte asyl.

Men i år ser antalet ut att bli betydligt lägre. Det är framför allt ansökningar från medborgare i länder som Georgien, Albanien och Makedonien som minskar. Detta är länder som av isländska myndigheter klassas som säkra. Därför har asylsökande därifrån mycket små möjligheter att få stanna på Island.

Under årets nio första månader var det enligt statistik från Útlendingastofnun 533 personer som sökte asyl på Island. Av dessa kom 89 personer från Irak, 70 från Albanien, 33 från Afghanistan, 32 från Pakistan, 31 från Syrien, 26 var från Georgien och Somalia, 24 från Palestina, 22 från Iran och 18 från Ukraina.

Under samma period hade 577 ansökningar om asyl behandlats. Det var 114 personer som fick en fristad på Island medan 187 fick avslag. De resterande 176 ansökningarna kom från personer som drog tillbaka sin ansökan, redan hade fått uppehållstillstånd i ett annat land eller som utvisades i enlighet med Dublinkonventionen.

Det var från januari till september i år 32 irakier som fick stanna på Island. Under samma period fick samtliga ansökningar från Georgien (59 personer), Albanien (36 personer) och Makedonien (13 personer) avslag.

Reykjanesbær är tillsammans med Reykjavík den isländska kommun som tar emot flest asylsökande. Enligt kommunens avtal med Útlendingastofnun får Reykjanesbær en fast summa på 11,5 miljoner isländska kronor om året. Dessutom får kommunen 7 500 kronor per asylsökande och dag.

Men nu säger Reykjanesbær nej till att fler asylsökande bosätter sig i kommunen. Útlendingastofnuns förfrågan om att utöka mottagningsavtalet med fler platser får nobben.

Skälet är att kommunen de senaste åren anser sig ha tagit emot så många asylsökande att det nu inte är möjligt att välkomna fler. Reykjanesbær är en av Islands snabbast växande kommuner. Det gör att tillgången till bostäder är begränsad. Dessutom är det svårt att få plats i lekskolor och grundskolor.

I Reykjanesbær bor i snitt 70 till 80 asylsökande som väntar på besked från myndigheterna. På senare tid har kommunen när det varit möjligt valt hela familjer. Personer som kommit själva till Island för att söka asyl har i större utsträckning fått en bostad i Reykjavík.

En undersökning som utfördes hösten 2014 visade att invånare i Reykjanesbær hade en betydligt mer negativ inställning till asylsökande än invånare i Reykjavík. En trolig förklaring uppgavs vara att det förhållandevis stora antalet asylsökande i Reykjanesbær gjorde att de var mer synliga. Samtidigt var det i kommunen många som hade en felaktig bild av storleken på bidrag till asylsökande.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island och här kan du läsa mer om attityden till asylsökande i Reykjanesbær.