tisdag 20 november 2018

Flykten fortsätter - två av tre islänningar med i statskyrkan

Statskyrkan på Island fortsätter att tappa medlemmar. Vid årsskiftet var det bara 67,22 procent som var med i statskyrkan - den lägsta siffran någonsin sedan Hagstofa Íslands började föra statistik över islänningarnas religiösa tillhörighet. Näst störst är katolska kyrkan. Landets största icke-kristna församling är asatrosamfundet.

De senaste åren har statskyrkan på Island varit drabbad av en ständig medlemsflykt. Inte minst är det ett antal skandaler där präster begått sexuella övergrepp som fått medlemmar att begära utträde i protest.

Inget tyder på att statskyrkan skulle vara på väg att vända utvecklingen. Medlemsflykten fortsatte även under 2017. Statskyrkan hade vid årsskiftet 234 215 medlemmar - något som betydde att 67,22 procent av befolkningen hade uppgivit att de tillhörde statskyrkan.

Bara ett år tidigare var motsvarande siffra 69,89 procent. Trots en växande befolkning sjönk antalet medlemmar med 2 266 personer.

En stor del av invandringen till Island kommer från länder där den katolska kyrkan har en stark ställning. Den katolska kyrkan fortsätter också att vara näst störst i landet. Samfundet hade vid årsskiftet 13 425 medlemmar. Det betydde att 3,85 procent var med i den katolska kyrkan - en uppgång med 0,04 procentenheter.

Tredje störst i landet är frikyrkan i Reykjavík med 9 804 medlemmar (2,81 procent) och fjärde störst är frikyrkan i Hafnarfjörður med 6 800 medlemmar (1,95 procent).

Nummer fem är asatrosamfundet. Det är dessutom den största icke-kristna församlingen på Island. De asatroende hade vid årsskiftet 4 126 medlemmar - något som motsvarade 1,18 procent av befolkningen. Samfundet ökade under 2017 med 0,12 procentenheter.

Näst störst bland de icke-kristna är zuisterna. Samfundet fortsätter dock att tappa medlemmar. Zuisterna växte på kort tid sedan en ny ledning utlovat att alla medlemmar skulle få tillbaka den kyrkoskatt som genom skattsedeln går till det trossamfund som varje enskild har möjlighet att ange.

Men i takt med att zuisterna började locka medlemmar utbröt en strid om ledarskapet inom samfundet. Återbetalningarna har inte alls genomförts på det sätt som utlovades. Det gör nu att allt fler som tillfälligt anslöt sig till zuisterna åter lämnar samfundet.

Zuisterna hade i januari i år 1 923 medlemmar - vilket betydde att 0,55 procent av islänningarna var med i samfundet. Inom loppet av ett år tappade zuisterna en dryg tredjedel av sina medlemmar.

Växer kraftigt gör däremot Siðmennt, ett icke-religiöst livsåskådningssamfund. Síðmennt hade vid årsskiftet 2 329 medlemmar. Samfundet ökade under 2017 med 0,14 procentenheter till 0,67 procent.

Antalet muslimer på Island fortsätter att öka. Men samtidigt blir muslimerna allt mer splittrade. Länge var Félag múslima á Íslandi det enda muslimska samfundet på Island. Efter stridigheter som gällde såväl trosinriktning som ledarskap bröt sig Menningarsetur múslima á Íslandi ut ur samfundet. Under 2017 blev ett tredje samfund, Stofnun múslima á Íslandi, ett registrerat trossamfund.

Stofnun múslima á Íslandi fungerade länge som en stiftelse. Den har bland annat tagit emot bidrag från Saudiarabien som slussats till Island via Sverige. Stofnun múslima á Íslandi hyrde länge ut lokaler till Menningarsetur múslima á Íslandi. Men efter interna konflikter sprack samarbetet och Stofnun múslima á Íslandi har nu fått status som trossamfund.

Störst bland de muslimska samfunden är alltjämt Félag múslima med 547 medlemmar. Det betydde att 0,16 procent av islänningarna var med i samfundet, vilket var samma andel som för ett år sedan. Menningarsetur múslima á Íslandi har 406 medlemmar. Det ger 0,12 procent - vilket även det är en oförändrad siffra.

Stofnun múslima á Íslandi är alltså ett nytt samfund. Det hade vid årsskiftet 98 medlemmar - något som motsvarade 0,03 procent.

Minst av de registrerade samfunden är teosofiska Nýja Avalon med bara fem medlemmar. Näst minst är buddistiska Félag Tíbet búddista med tolv medlemmar.