torsdag 22 november 2018

Isländskt vulkanutbrott 536 kan ha orsakat svält och köld

Ett vulkanutbrott på Island år 536 kan ha orsakat en rejäl nedkylning av klimatet både i Europa, Nordafrika och Asien. Med kölden följde dåliga skördar, svält och massdöd. Det hävdar forskare i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antiquity. Analysen utgår från borrkärnor av is från Schweiz.

Isländska vulkanutbrott har haft förödande konsekvenser och direkt inverkan på klimatet. Det senaste utbrottet som på detta drastiska sätt satte sin prägel på livet långt ifrån Island var Laki mellan 1783 och 1784. De giftiga vulkangaserna förstörde skördar, orsakade temperatursänkningar och förgiftade tusentals. Ofta sägs det att utbrottet kan ha bidragit till franska revolutionen.

Ett annat enormt utbrott var Eldgjá - som ingår i Katlas vulkaniska system - 934. Vissa forskare tror att det utbrottet kan ha varit avgörande för kristnandet av Island. Det var också det första stora utbrottet som de första generationerna bosättare på Island upplevde.

Island fick inte fast befolkning förrän omkring år 870. Mycket tyder på att såväl nordbor som kelter gjorde strandhugg på ön betydligt tidigare än så. Men även de allra mest osäkra lämningarna och dateringarna har hittills inte gett några bevis för att människor funnits på Island före sent 600-tal.

Ett jättelikt utbrott år 536 skedde alltså med all sannolikhet utan mänskliga vittnen. Inget tyder på att det vid denna tid ska ha funnits människor på Island.

Teorin om ett jätteutbrott år 536 presenteras i en forskarstudie publicerad i tidskriften Antiquity. Forskare har studerat is från borrkärnor i Schweiz. Där påträffades två mikroskopiska partiklar av vulkaniskt glas. Liknande partiklar har tidigare hittats i sjöar och torvmarker i Europa och Grönland. Och dessa partiklar liknade i sin tur vulkaniskt material från Island.

Partiklarna av vulkaniskt glas har daterats till våren 536. Samma sommar sjönk temperaturerna med 1,5 till 2,5 grader. Det följande årtiondet är det kallaste på 2 300 år. Utbrottet varade troligtvis i ett och ett halvt år. Det följdes av ett nytt utbrott 540. Temperaturerna sjönk med 1,4 till 2,7 grader. Ett tredje utbrott kom 547.

Konsekvenserna var kännbara i Europa, Nordafrika och Asien. Skördar slår fel och befolkningen svälter. Inte minst runt Medelhavet dör tiotusentals av hungersnöd. Det finns uppgifter om utbredd svält på Irland och snöfall i Kina under sommaren.

Vulkangaserna tros ha skapat ett slags sköld som förhindrade solljuset. Enligt forskarna bör vindförhållandena ha bidragit till spridit till spridningen av vulkangaserna - och därmed av de förödande effekterna.

Forskarna vill nu gå vidare med att undersöka om motsvarande partiklar av vulkaniskt glas kan hittas på Island och i Europa. Det behövs för att kunna fastslå att det faktiskt rörde sig om ett vulkanutbrott på Island. Nästa steg därefter blir att försöka fastställa vilken vulkan det var som låg bakom utbrottet.

Här kan du läsa mer om utbrottet i Eldgjá 934.