
Lagen om helgdagsfrid begränsar i dag vad som får vara öppet och vilka nöjen som är tillåtna på helgdagar. Det är julafton, juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen som vissa typer av arrangemang inte är tillåtna.
Traditionellt har lagen haft en stark koppling till kristna helgdagar. Banden till helgdagarna har dock försvagats i takt med att samhället blivit allt mer sekulariserat. I praktiken har det dessutom varit förbud som införts med hänsyn till statskyrkan. Och statskyrkan lockar allt färre islänningar.
Men det förslag som justitieminister Sigríður Á. Andersen väntas lägga fram i alltinget inom kort låter kyrkan behålla en viss särställning. Även i fortsättningen anser hon att det ska vara förbudet att genom buller eller liknande störa gudstjänster och andra kyrkliga ceremonier samt annat högtidlighållande av helgdagar.
Ett utkast har sedan tidigare presenterats. Remisstiden gick ut den 6 november. Statskyrkan motsatte sig inte de förändringar som Sigríður Á. Andersen vill genomföra.
Huvuddragen i förslaget är alltså att förbudet mot fester, danstillställningar, utställningar, lotterier och bingo för allmänheten försvinner. Sigríður Á. Andersen har tidigare sagt att hon ser ett avskaffande av förbudet som ett svar på dagens krav och förväntningar. Hon vill heller inte att näringslivet ska styras genom denna typ av regler.
Om förslaget får majoritet i alltinget blir det alltså fritt fram för till exempel nattklubbar och bingohallar att själva bestämma öppettiderna under storhelger. Som det är nu är det till exempel tillåtet att ha öppet till klockan 3 natten mot någon av de helgdagar som innefattas av lagen.
Men förslaget innebär också stora förändringar för butiksinnehavare. I dag är det bara vissa typer av butiker - som blomsterhandlare, hotell, videouthyrare, kiosker, bensinstationer och apotek - som får ha öppet på de helgdagar som nämns i lagen. Tillåtet är det också för livsmedelsbutiker att hålla öppet om butiksytan är mindre än 600 kvadratmeter och minst två tredjedelar av försäljningen utgörs av matvaror, drycker och tobak.
I praktiken har dock inte lagen efterlevts eftersom tillsynen har varit begränsad. Exempelvis har livsmedelsbutiker som inte passar in på bestämmelserna haft öppet ändå.
I Reykjavík har det dessutom i många år anordnats bingo på Austurvöllur utanför alltinget i ren protest mot förbudet. Andra har snarare rundat än trotsat förbudet. En bar i Reykjavík utlovade i år exempelvis ett stentrist program på långfredagen - ett sätt att försöka undkomma att fällas för brott mot förbudet att arrangera nöjestillställningar.
Piratpartiet har tidigare lagt ett liknande förslag som inte fick majoritet. Då ville dock partiet riva upp lagen helt och hållet. Det hade medfört att även det särskilda skyddet för gudstjänster och andra andakter hade avskaffats.
Piratpartiet har tidigare lagt ett liknande förslag som inte fick majoritet. Då ville dock partiet riva upp lagen helt och hållet. Det hade medfört att även det särskilda skyddet för gudstjänster och andra andakter hade avskaffats.
Förslaget från Sigríður Á. Andersen har varit på gång en längre tid. Den ursprungliga planen var att lägga fram det under förra mandatperioden. Då kom dock nyvalet hösten 2017 i vägen.