torsdag 15 november 2018

Nytt isländskt miljöparti kan utmana Gröna vänstern

Gröna vänstern ansåg det vara självklart att riva upp förbudet mot laxodlingar i Arnarfjörður. Nu vill miljöorganisationen Landvernd få Eftas tillsynsmyndighet ESA att ogiltigförklara den lag som regeringen instiftade för att odlingarna skulle kunna fortsätta. Och i kulisserna pågår diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti.

Att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var ett beslut som delade Gröna vänstern. Partiet har av tradition en vänsterinriktad landsbygdsfalang och en grön storstadsfalang. Och för storstadsväljarna har Självständighetspartiet alltid varit den politiska huvudmotståndaren. När det gäller landsbygdsfrågor har partierna mer gemensamt.

Sedan regeringen tillträdde för snart ett år sedan har stödet för Gröna vänstern nästan halverats. Om inte opinionssiffrorna vänder kan Katrín Jakobsdóttir stå inför sin första stora utmaning som partiledare sedan hon övertog ordförandeskapet 2013.

Både bland väljare och medlemmar finns ett utbrett missnöje med Gröna vänsterns agerande i regeringsställning. Många anser att partiet har gått med på för många och för svåra kompromisser för att inte riskera koalitionens framtid.

Missnöjet är väl känt inom partiledningen. Gröna vänstern har lanserat en webbplats enbart för att lyfta fram politiska framgångar. Partiet har också gett Gallup uppdraget att undersöka hur väljarna ser på den politik som Gröna vänstern bedrivit i regeringsställning det senaste året.

Tidigare i höstas rev en överklagandenämnd upp tillstånden för Fjarðalax och Arctic Sea att ha laxodlingar i Arnarfjörður. Tillstånden hade inte föregåtts av tillräckliga miljöprövningar. Plötsligt stod bägge odlingarna inför ett till synes oundvikligt nedläggningsbeslut.

Men regeringen räddade företagen. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson tog fram en lag som gav honom möjlighet att ge tillfälliga tillstånd i tio månader. De kan dessutom förlängas i ytterligare tio månader. Totalt fick alltså Fjarðalax och Arctic Sea en frist på tjugo månader.

Mängder av lax har redan smitit från odlingarna i Arnarfjörður och spridit sig till älvar långt bort. På sikt kan de utgöra ett direkt hot mot den vilda laxen.

Gröna vänstern stod alltså bakom regeringens linje om att runda överklagandenämndens beslut med syftet om att genom nya lagar kunna göra laxodlingarna permanenta. Frågan delar partiets storstads- och glesbygdsväljare. I glesbygd anser många att de jobb som odlingarna skapar är nödvändiga för bygdens framtid. I städerna är det åtskilliga som befarar att odlingarna kommer att ha förödande konsekvenser för miljö och natur.

Kristján Þór Júlíusson delade ut två tillfälliga tillstånd den 5 november. Nu väljer alltså miljöorganisationen Landvernd enligt ett pressmeddelande att ta saken till ESA, Eftas tillsynsmyndighet.

Enligt Landvernd är agerandet lagvidrigt. Island har genom internationella överenskommelser förbundit sig till en process som gör beslut möjliga att överklaga. Det går inte i det här fallet. Dessutom drevs lagändringen igenom så snabbt att Landvernd och andra inte hann lämna synpunkter på förslaget. Vidare hävdar Landvernd att regeringen har inkräktat på överklagandenämndens självbestämmande.

Auður Anna Magnúsdóttir, vd för Landvernd, säger till RÚV att många är förvånade över att Gröna vänstern inte försökte stoppa lagen. Partiets agerande har skapat ett missnöje som nu gör att det har börjat föras diskussioner om att grunda ett nytt miljöparti på Island:
"Det är en del sonderingar i gång men jag vet inte om det blir något av det."
Om Island får ett nytt grönt parti är syftet klart. I så fall handlar det enligt Auður Anna Magnúsdóttir om att få upp miljöfrågorna på dagordningen och att sätta press på de övriga partierna.

Gröna vänstern har de senaste åren varit det enda isländska partiet som haft en tydlig miljöprofil. Islandsrörelsen bildades 2007 som ett miljöparti till höger om den politiska mitten. I alltingsvalet samma år fick partiet 3,3 procent och nådde därmed inte femprocentsspärren. Inför valet 2009 var inte utsikterna bättre. Islandsrörelsen valde i stället att ansluta sig till Socialdemokraterna.

Höger-gröna var ett annat kortlivat initiativ som aldrig var i närheten av ta mandat i alltinget. Här rörde det sig om en ideologisk blandning av nyliberalism, nationalism och miljöhänsyn. När partiet lades ned 2016 var det genom en anslutning till främlingsfientliga Isländska folkfronten.

Här kan du läsa mer om turerna kring laxodlingarna i Arnarfjörður.