Dubbelt så många vill att Storbritannien stannar i EU i stället för att lämna unionen under våren 2019. Men hela 46 procent av islänningarna har ingen bestämd åsikt i frågan. Flest brexit-förespråkare är personer som har fyllt 50 år och är bosatta på den isländska landsbygden. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.De två senaste åren har Island fört en utrikespolitik som närmast kan betraktas som slumrande. Efter att koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet kollapsade 2016 och EU-frågan försvann från dagordningen har de utrikespolitiska initiativen varit få. Och det är en konsekvens både av ointresse och av oenighet.
När Självständighetspartiet bildade regering med Renässans och Ljus framtid beslutade partierna om att lägga EU-frågan på is. Det passade Självständighetspartiet utmärkt. Så länge som Island inte närmar sig EU på något sätt är majoriteten av medlemmarna nöjda. I förhandlingarna hade Ljus framtid och Renässans inte tillräckligt många mandat bakom sig för att kunna pressa koalitionspartnern ytterligare.
Nu är det tre EU-kritiska partier som regerar. Inom Framstegspartiet och Självständighetspartiet finns det visserligen politiker som ifrågasätter EES-avtalet, men i övrigt är de tre partierna överens om att frågan om EU-medlemskap inte ska föras upp på dagordningen.
Just EES-avtalet kan vara på väg att bli en stridsfråga på allvar. Debatten gäller det tredje paketet av lagstiftning på energiområdet som Island förväntas acceptera genom avtalet. Samtliga ministrar är för ett godkännande - men i flera partier finns en utbredd skepsis. De skarpaste kritikerna försöker göra energipolitiken till en fråga om nationellt självbestämmande.
Regeringen har inte backat från sin hållning. Tidpunkten för att lägga fram förslaget i alltinget har dock senarelagts.
Just EES-avtalet kan vara på väg att bli en stridsfråga på allvar. Debatten gäller det tredje paketet av lagstiftning på energiområdet som Island förväntas acceptera genom avtalet. Samtliga ministrar är för ett godkännande - men i flera partier finns en utbredd skepsis. De skarpaste kritikerna försöker göra energipolitiken till en fråga om nationellt självbestämmande.
Regeringen har inte backat från sin hållning. Tidpunkten för att lägga fram förslaget i alltinget har dock senarelagts.
Island har också hållit en aningen lägre profil i frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Regeringen sluter alltjämt upp bakom EU:s sanktioner mot Ryssland efter ockupationen av Krim. Men de näringar som drabbas av de ryska motsanktionerna - fisket och lantbruket - har starka band till Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
Inom just dessa branscher är det många som vill att Island ska överge EU-linjen. Regeringen har inte signalerat att någon sådan omprövning skulle vara på väg. Att hålla en låg profil och därmed undvika debatt kan dock vara ett sätt för både Självständighetspartiet och Framstegspartiet att inte stöta sig ytterligare med kärnväljare och viktiga finansiärer.
De ryska motsanktionerna innebär ett avsevärt ekonomiskt bortfall. Under 2014 - det sista hela året som den ryska marknaden var öppen för isländska företag - uppgick exporten till 29 miljarder isländska kronor. Ryssland var då den enskilt viktigaste marknaden för makrill. Hela 40 procent av fångsterna såldes till Ryssland. Det totala värdet på 2014 års fiskeexport var 23,9 miljarder.
Sedan handelskriget började har exporten krympt. Förra året uppgick exporten till 7 miljarder - alltså ett lägre belopp än vad enbart makrill gav tre år tidigare. Dessutom var det försäljning av begagnade trålare som svarade för 5,3 miljarder. Det framgår i ett interpellationssvar från utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson till politiske vilden Karl Gauti Hjaltason.
Visserligen har Island lyckats hitta nya marknader för makrill. Men fisken säljs inte längre till samma höga priser som när den exporterades till Ryssland. Att det ändå går att sälja makrill till utlandet har sannolikt bidragit till att protesterna från fiskeindustrin inte varit ännu högljuddare.
De ryska motsanktionerna innebär ett avsevärt ekonomiskt bortfall. Under 2014 - det sista hela året som den ryska marknaden var öppen för isländska företag - uppgick exporten till 29 miljarder isländska kronor. Ryssland var då den enskilt viktigaste marknaden för makrill. Hela 40 procent av fångsterna såldes till Ryssland. Det totala värdet på 2014 års fiskeexport var 23,9 miljarder.
Sedan handelskriget började har exporten krympt. Förra året uppgick exporten till 7 miljarder - alltså ett lägre belopp än vad enbart makrill gav tre år tidigare. Dessutom var det försäljning av begagnade trålare som svarade för 5,3 miljarder. Det framgår i ett interpellationssvar från utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson till politiske vilden Karl Gauti Hjaltason.
Visserligen har Island lyckats hitta nya marknader för makrill. Men fisken säljs inte längre till samma höga priser som när den exporterades till Ryssland. Att det ändå går att sälja makrill till utlandet har sannolikt bidragit till att protesterna från fiskeindustrin inte varit ännu högljuddare.
Fokus för utrikespolitiken har i stället varit Storbritanniens utträde ur EU. Det är det enda området där ansträngningarna varit synbara. För Islands del står stora intressen på spel. Storbritannien är en mycket viktig handelspartner. Britter är också en av de största grupperna av turister till Island. Därför är det avgörande att utträdet inte innebär försämrade förutsättningar för fortsatt utbyte.
Trots regeringen fokus är det många islänningar som inte är engagerade i frågan om Storbritanniens utträde ur EU. Hela 46 procent har ingen uppfattning om brexit. Det är 36 procent som tycker att det är negativt att Storbritannien lämnar unionen och 18 procent som tycker att det är positivt.
Islänningar som har fyllt 50 år och personer bosatta på landsbygden är i större utsträckning än andra positiva till utträdet. Islänningar i åldern 18 till 29 år och personer bosatta i huvudstadsregionen anser oftare att det är dåligt att Storbritannien överger EU.
Män är i högre grad både positiva och negativa till utträdet. Det är nämligen vanligare att kvinnor inte har någon uppfattning i frågan.
Attityden till brexit återspeglar också olika väljargruppers inställning till ett isländskt EU-medlemskap. De som oftast ogillar att Storbritannien lämnar unionen sympatiserar med EU-vänliga Socialdemokraterna och Renässans. Mest positiva till det skrotade medlemskapet är anhängare till EU-motståndarna Framstegspartiet, Centerpartiet och Självständighetspartiet.
Attityden till brexit återspeglar också olika väljargruppers inställning till ett isländskt EU-medlemskap. De som oftast ogillar att Storbritannien lämnar unionen sympatiserar med EU-vänliga Socialdemokraterna och Renässans. Mest positiva till det skrotade medlemskapet är anhängare till EU-motståndarna Framstegspartiet, Centerpartiet och Självständighetspartiet.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
