tisdag 17 september 2019

Turister nära dras ut till havs av vågorna på Reynisfjara

Det var blåsigt på den isländska sydkusten i lördags. En besökare på stranden Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal råkade av en slump filma hur två turister överraskades av en våg, hamnade i vattnet och var nära att släpas med ut till havs. De fick hjälp av andra besökare att komma på fötter. Olyckstillbudet är det senaste i en lång rad av liknande händelser där turister med nöd och näppe lyckas undkomma en katastrof.

Här kan du läsa mer om Reynisfjara.

Nytt opinionsrekord för Centerpartiet på Island

Centerpartiet ökar till 13,4 procent i den senaste opinionsmätningen från Gallup. Det är partiets högsta siffra någonsin i Gallups månatliga väljarbarometrar. För Piratpartiet går utvecklingen i motsatt riktning. Stödet är nu 9,3 procent - den lägsta noteringen sedan senaste valet till alltinget hösten 2017.

Motståndet mot det tredje steget i EU:s energipolitiska program ser inte bara ut att ha förflyttat fokus från skandalen på Klaustur. Det ser dessutom ut att ha gett Centerpartiet en skjuts uppåt i opinionen sedan stödet rasat när skandalen avslöjades.

Nu stiger stödet till den högsta siffran någonsin hos Gallup. Centerpartiet får 13,4 procent, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående mätning för en månad sedan.

Centerpartiet är nu Islands tredje största parti. I förra mätningen var det Piratpartiet som hade den positionen. Väljarstödet sjunker till 9,3 procent - vilket är den sämsta noteringen för Piratpartiet under den här mandatperioden. Färre har inte sympatisörerna varit på närmare två år.

Självständighetspartiet backade senast till den lägsta siffran sedan finanskraschen för snart elva år sedan. Nu stannar raset. Självständighetspartiet får 21,7 procent - en uppgång med 0,1 procentenhet.

Socialdemokraterna har nu varit näst största parti i ett och ett halvt år. Stödet vänder uppåt med 1,8 procentenheter. Om det hade varit val till alltinget i dag hade 15,5 procent lagt sin röst på Socialdemokraterna.

Fjärde största parti är Gröna vänstern med 12,8 procent - en uppgång med 0,8 procentenheter. Gröna vänstern går därmed om Renässans som minskar med 0,8 procentenheter till 11,4 procent.

För femte månaden i följd är utbrytaren Centerpartiet större än Framstegspartiet. Nu är stödet 8,3 procent, en tillbakagång med 0,2 procentenheter.

Både Folkets parti och Islands socialistparti hamnar även denna månad under femprocentsspärren till alltinget. Folkets parti får 3,8 procentenheter - en ökning med 0,1 procentenhet - och Islands socialistparti får 3,7 procentenheter - en uppgång med 0,5 procentenheter.

Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är 50,3 procent. Det betyder att stödet för regeringen ökat med 2,2 procentenheter under den senaste månaden.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Insatsgrupp ska rycka ut när valar strandar på Island

En särskild insatsgrupp bildas för att rycka ut när valar strandar längs den isländska kusten. Beslutet är en konsekvens av en rad strandningar under de senaste åren. Samtidigt går Matvælastofnun ut med instruktioner till personer som försöker undsätta valar i nöd. De uppmanas bland annat att inte binda något rep om stjärten när de drar ut dem till havs.

I sommar har ett stort antal grindvalar strandat på södra och västra Island. I några fall har räddningsinsatser gjort att många djur kunnat räddas. Men vid några tillfällen har djur också avlivats när hoppet om att kunna rädda dem släckts.

Privatpersoner har många gånger försökt hjälpa till att undsätta strandade valar. Det är dock riskabelt. Valar kan vara smittbärare av olika sjukdomar och vissa arter kan också vara aggressiva. Dessutom gäller det att agera på rätt sätt. Felaktiga insatser kan skada djuren eller orsaka ännu mer stress.

Matvælastofnun går nu ut med instruktioner till personer som försöker rädda strandade valar. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att stjärten under inga omständigheter får bindas i försök att dra ut djur. Stjärten är känslig och om den skadas kommer det att leda till att valen drunknar.

Alla fynd av strandade valar ska anmälas till polisen. Den som undsätter en val bör vända sig till Matvælastofnun eller Hafrannsóknastofnun för att få råd. Där finns experter som kan avgöra om det finns förutsättningar för att rädda ett djur och vad som i så fall är bästa sättet.

Valar som strandar kan överleva på land i ungefär ett dygn. Det är viktigt att hålla dem blöta medan de befinner sig på land. Men det måste ske lugnt och kontrollerat. Att plötsligt hälla stora mängder vatten över dem från hinkar kan bidra till ökad stress. I stället ska vatten långsamt hällas över dem.

Tidigare i år inrättades en särskild insatsgrupp som ska rycka ut just för att undsätta strandsatta valar. Där ingår bland annat företrädare för Matvælastofnun, Hafrannsóknastofnun, kustbevakningen, polisen och räddningstjänsten. Ordförande för gruppen är Þóra J. Jónasdóttir, veterinär vid Matvælastofnun. Hon säger i Morgunblaðið att syftet är att få bättre styrning av arbetet:
"Genom åren har vi lite behövt uppfinna hjulet varje gång."
Än så länge rör det sig om en informell insatsgrupp eftersom arbetsmetoderna ännu inte klubbats. Tanken bakom insatsgruppen är att där ska finnas kunskap som kan användas vid varje tillfälle. För personer som får kännedom om strandade valar innebär det att det finns någon att vända sig till. Tidigare har ofta olika myndigheter kopplats in utan någon samordning.

Insatsgruppen ryckte ut i somras när ett femtiotal grindvalar strandade vid Garður. Þóra J. Jónasdóttir säger i Morgunblaðið att det redan då visade sig att de nya arbetsmetoderna borgade för en bättre räddningsinsats:
"Det saknades en tydlig handlingsplan och utförliga instruktioner och arbetsmetoder gällande valar i nöd och det var det som bestämdes att det skulle förändras och förbättras."
Här kan du läsa mer om grindvalar som strandat på Island i sommar.

Dagens citat

"Jag trodde att jag skulle se honom dö. ... Först insåg jag inte vad som höll på att hända för jag var faktiskt i chock, men så blev jag rädd för att jag skulle bli vittne till att han föll till sin död."

Nora McMahon, amerikansk turist som på bild fångade den man som riskerade sitt liv när han gick ut i Skógá vid Skógafoss, i Morgunblaðið om hur hon var övertygad om att han skulle dras med i den strömma älven och dö i vattenfallet - läs mer här.

måndag 16 september 2019

Närkontakt med grindvalar i Eyjafjörður



Hela sommaren har Sigríður Ýr Unnarsdóttir varit ute på Pollurinn vid Akureyri. Men valar har hon bara sett på avstånd. I fredags ändrades det. Då dök en stor flock grindvalar upp på nära håll. Under en halvtimme ute i Eyjafjörður cirklade flocken runt Sigríður Ýr Unnarsdóttir och de övriga i gruppen. En del av mötet med grindvalarna ser du i filmen ovan.

Folkomröstning avgör namnet på ny gata i Drangsnes

Invånarna får avgöra vad den nya gatan i Drangsnes ska heta. I en folkomröstning ställs de inför tre alternativ: Vitavegur, Vitahjalli och Húsahjalli. Det nya gatunamnet är en stor fråga i det lilla fiskeläget i Västfjordarna. Någon ny gata har inte byggts på årtionden - och i dag finns bara fem gator i Drangsnes.

Vid årsskiftet bodde 103 personer i Kaldrananeshreppur i Västfjordarna. I fiskeläget Drangsnes - som fungerar som kommunens centralort - bodde 72 av kommuninvånarna. Fiske och jordbruk är de viktigaste näringarna i kommunen.

Befolkningsutvecklingen i kommunen har länge varit negativ. I Drangsnes har antalet bofasta varit ganska stabilt. Det är framför allt invånarna i glesbygden utanför fiskeläget som blir färre.

Trots utvecklingen är det bostadsbrist i Drangsnes. Att husen är billiga gör att många köps för att användas som sommarstugor. Den som vill flytta till orten har ofta få alternativ. Att bygga eget är inte heller något realistiskt alternativ för många. Fastighetspriserna gör att det inte går att räkna med att få tillbaka pengarna vid en försäljning.

Nu har kommunfullmäktige i Kaldrananeshreppur tagit initiativ till att bygga två radhus i Drangsnes. Tanken är att kommunen på sikt ska gynnas av investeringen genom ökade skatteintäkter.

Nyligen presenterade socialminister Ásmundur Einar Daðason ett nytt system för glesbygdskommuner, privatpersoner och organisationer utan vinstsyfte att låna pengar till nybyggen genom statliga Íbúðalánasjóður. Syftet är att underlätta nybyggen på landsbygden där det inte går att få annan finansiering. Han undertecknade förändringarna just i Drangsnes.

Drangsnes har i dag bara fem gator: Aðalbraut som är huvudgatan genom samhället, Grundargata som går ut till det lilla industriområdet vid stranden, Borgargata som leder till kooperativet på orten samt Kvíabali och Holtagata som ligger högt med utsikt över Steingrímsfjörður och Grímsey.

Kommunen planerar nu för en sjätte gata som även den kommer att ligga på höjden ovanför stranden. Här ska flera nya tomter ritas in som ett sätt att möta efterfrågan på mark för bostadsbyggen. Arbetsnamnet på den nya gatan har växelvis varit Vitagata och Vitabraut.

De fem ledamöterna i kommunfullmäktige har inte bestämt vad den nya gatan ska heta. Eftersom det är länge sedan Drangsnes växte på det här sättet beslutade de nyligen att det blir upp till invånarna att bestämma gatunamnet.

Frågan ska avgöras i en folkomröstning. Där får kommuninvånarna välja mellan tre namn: Vitavegur ('Fyrvägen'), Vitahjalli ('Fyrklippavsatsen') och Húsahjalli ('Husklippavsatsen'). Eftersom den nya gatan får en sträckning som ligger nära fyren i Drangsnes finns den med i två av namnförslagen.

Kommunalrådet Finnur Ólafsson fick vid det senaste mötet i kommunfullmäktige i uppdrag att förbereda folkomröstningen. Det är ännu inte klart när den ska äga rum.

Här kan du läsa mer om Drangsnes.

Majoritet säger nej till USA:s upprustning på Island

En majoritet av islänningarna är emot USA:s investeringar på Natos område i Keflavík. Men i regionen är stödet starkare än i övriga Island. Unga islänningar och kvinnor är däremot i stor utsträckning motståndare till upprustningen. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

För första gången sedan Nato-basen i Keflavík avvecklades hösten 2006 investerar nu USA stora summor på Island. Under de närmaste åren ska bland annat hangarer byggas om, radarsystem uppdateras och fler övernattningsplatser för Nato-soldater skapas i tillfälliga bostäder.

Upprustningen är en följd av en omvärdering av det säkerhetspolitiska läget i Nordatlanten. USA betraktar både ökad rysk och kinesisk aktivitet i regionen som ett hot mot den egna intressesfären. När vicepresident Mike Pence nyligen besökte Island stod försvarsfrågor högt upp på dagordningen.

För Gröna vänstern är uppbyggnaden bekymmersam. I regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har Gröna vänstern lovat att inte driva frågan om Nato-utträde. Internt finns ett stort missnöje med att ingå i en koalition som tillåter fortsatt militär uppbyggnad på Island.

Men motståndet är också utbrett bland allmänheten. Hela 52,1 procent är emot USA:s upprustning i Keflavík. Bara 23,9 procent välkomnar uppbyggnaden medan 24 procent varken är positivt eller negativt inställda.

Skillnaderna är stora mellan olika grupper. På Suðurnes - där Keflavík ligger - är 47 procent för investeringarna medan 23 procent säger nej. Även i Västfjordarna är ja-sidan starkare. I övriga landet är motståndarna fler.

Det finns också stora skillnader mellan könen. Hela 64 procent av kvinnorna motsätter sig upprustningen och endast 12 procent säger ja. Bland männen är 41 procent negativa och 35 procent positiva.

Unga islänningar är i stor utsträckning negativa till utbyggnaden. I åldersgruppen 18 till 24 år är det bara 9 procent som är positiva till upprustningen medan 62 procent uppger att de är motståndare till den.

Frågans sprängkraft inom Gröna vänstern blir också tydlig genom opinionsmätningen. Bland partiets sympatisörer är det 87 procent som motsätter sig investeringarna och bara 4 procent som säger ja.

Motståndet är även betydligt större inom Socialdemokraterna där 77 procent säger nej och 10 procent säger ja, inom Piratpartiet där 76 procent säger nej och 7 procent säger ja samt inom Renässans där 59 procent säger nej och 22 procent säger ja.

Mest positiva till upprustningen är Centerpartiets väljare. Här är det 50 procent som ger sitt stöd till upprustningen medan 22 procent är emot utbyggnaden. Bland Självständighetspartiets anhängare får ja-sidan 44 procent och nej-sidan 24 procent. Inom Framstegspartiet är bägge sidorna ungefär lika stora.

Här kan du läsa mer om upprustningen i Keflavík.

Dagens citat

"Stödet är inte acceptabelt som det är i dag men i det finns möjligheter och vi kommer först och främst att se på möjligheter och försöka att utveckla dem och ropa hem dem som - tillfälligt hoppas jag - har slutat stödja partiet. Jag har all tro på att Självständighetspartiet har mycket att hämta. Det angår alla samhällsgrupper - var som helst i landet och alla åldersgrupper, kvinnor och män."

Jón Gunnarsson, nyvald till Självständighetspartiets partisekreterare, i Morgunblaðið om stödet för partiet i opinionsmätningar - läs mer här.

söndag 15 september 2019

Dagens bonuscitat

"Jag tycker faktiskt att alla har rätt till det. Vi kan inte längre ha de här grusvägarna. Det är bara så. Och vi måste göra en storsatsning på detta."

Snorri Finnlaugsson, kommunchef i Hörgársveit, säger i Vísir att islänningar oavsett var de bor i landet har rätt till att få asfalterade vägar.

Bjarni Benediktsson: Kvinnliga ministrar inte fasadpolitik



Han försvarade regeringssamarbetet och hyllade Islands ekonomiska utveckling. Han tog dessutom ställning för fler kvinnor i ledande ställning och kritiserade konservativa krafter. När Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson talade under lördagens partistyrelsemöte i Reykjavík försvarade han den senaste tidens politiska beslut.

När Bjarni Benediktsson i går invigningstalade under partistyrelsemötet gick han till angrepp mot konservativa krafter inom Självständighetspartiet. Han bemötte kritiken mot införandet av den tredje fasen i EU:s energipolitik och utnämningen av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till justitieminister:
"När jag hör prat om fasadpolitik och ytpolitik när jag föreslår att en kvinna ska inneha en ministers ämbete så tycker jag att man är helt ute och cyklar. ... För dem som inte förstår att samhället har förändrats och att vi år 2019 är överens om att vi tänker driva det här samhället ihop så borde det inte vara någon nyhet att bägge könen sitter vid bordet. Till dem säger jag: vakna. Det här är inte fasadpolitik - det här är samtidspolitik."
Han försvarade EES-avtalet och sade att det innebar "otroligt stora intressen" för Islands räkning. Bjarni Benediktsson varnade för personer som försökte sprida osanningar i den politiska debatten. Han sade att det isländska samhället hade utvecklats i mycket positiv riktning sedan 2013 då Självständighetspartiet åter hamnade i regeringsställning:
"Det är realpolitik, politik som har reell betydelse och ingen fasadpolitik, när hushållens köpkraft växer från år till år, när statskassans skulder minskar med hundratals miljarder, när skuldandelen har blivit den bästa i historien, när räntorna är de lägsta som vi har sett, när nationalräkenskaperna gentemot utlandet är de bästa som vi har sett sedan republikens grundande."
Han sade även att Självständighetspartiet inte får bli en bakåtsträvande rörelse. Bjarni Benediktsson ansåg att det var nödvändigt att anpassa politiken efter nya förutsättningar:
"Vi grundar ett politiskt parti, vi samlas, utmejslar en politik för att se till så att framsteg sker och vi måste spjärna emot när vi känner att de reaktionära krafterna försöker hålla oss tillbaka. Eftersom förändringar är nödvändiga. Vi måste som politisk rörelse vara en drivkraft för framsteg och inte tveka även om förändringar kan medföra vissa svårigheter. När vi upplever hinder måste vi fortsätta oförtrutet."
Dessutom hyllade Bjarni Benediktsson den avgående partisekreteraren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Han sade att hon bidragit starkt till att modernisera Självständighetspartiet.



Även Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, partiets vice ordförande, tog upp debatten om det tredje steget i EU:s gemensamma energipolitik. Hon sade att Centerpartiets och partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons motstånd mot införandet utgick från förvrängningar som inte gick att ta på allvar. Hon var ändå övertygad om att debatten skulle gå vidare:
"Det enda som är rätt säkert är att det blir lika trovärdigt som Sigmundur Davíð Gunnlaugssons förklaring om att han i samarbete med David Cameron, Storbritanniens dåvarande statsminister, bildade en särskild arbetsgrupp för en undervattenskabel av det enda skälet att han bara hade så mycket tvivel i frågan. Det är lite som om Katrín Jakobsdóttir ihop med Mike Pence, USA:s vicepresident, skulle ha beslutat att bilda en arbetsgrupp för att undersöka förutsättningarna för att placera kärnvapen i Keflavík. Bara för att hon hade så mycket tvivel i frågan."
Också Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir tackade Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir för hennes arbete som partisekreterare.



Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir tackade i sitt sista tal som partisekreterare för att hon fått förtroendet som 25-åring. Hon sade att det visade att det inom Självständighetspartiet inte bara var tomma ord när det talades om att unga människor ska ha inflytande över politiken. Den senaste tidens interna debatt beskrev hon som typisk för partiets natur:
"En god vän har jämfört Självständighetspartiet med en idéernas kastrull. Där sjuder allt och ibland kokar det över. Så ska det vara och Självständighetspartiets ledning bör välkomna när olika åsikter och metoder diskuteras. Så utvecklas partiet och partiarbetet blir livligare och roligare."
Här kan du läsa mer om gårdagens val av ny partisekreterare.

Jón Gunnarsson vald till ny partisekreterare

Jón Gunnarsson valdes i går till ny partisekreterare i Självständighetspartiet. Han fick 135 röster mot 117 röster för motkandidaten Áslaug Hulda Jónsdóttir vid omröstningen under partistyrelsemötet i Reykjavík. Valet av Jón Gunnarsson innebär att hela partiledningen fortsätter att vara hemmahörande i huvudstadsregionen.

Efter fyra år som partisekreterare lämnade Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir sin post. Hon valdes 2015 då hon efterträdde Guðlaugur Þór Þórðarson. Hon blev tvungen att överge uppdraget eftersom hon nyligen utsågs till justitieminister. Självständighetspartiets interna regler säger att partisekreteraren inte samtidigt kan vara minister.

I valet ställdes alltingsledamoten Jón Gunnarsson mot Áslaug Hulda Jónsdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Garðabær. Han segrade med 135 röster mot 117 - vilket innebar att Jón Gunnarsson fick 52,9 procent av rösterna mot 45 procent för Áslaug Hulda Jónsdóttir. Fyra röster var ogiltiga eller blanka.

Jón Gunnarsson är hemmahörande i den sydvästra valkretsen. Det betyder att hela partitoppen - alltså även partiledaren Bjarni Benediktsson och vice ordföranden Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir - är bosatt i Reykjavík med omnejd.

Länge var det något av en oskriven regel inom Självständighetspartiet att åtminstone en i ledartrion skulle bo på landsbygden. Det är dock en tradition som tappat mark.

Valet av Jón Gunnarsson innebär ett fortsatt brott med en annan tradition. Nu sitter samtliga tre i partiledningen också i alltinget. Under en längre tid fanns också hävd för att kommunnivån skulle vara representerad i ledningen. Det var också ett av Áslaug Hulda Jónsdóttirs argument inför gårdagens omröstning.

Här kan du läsa mer om valet av partisekreterare.

Dagens citat

"Vi har mycket gemensamt med de nordiska länderna i utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor och jag har lagt stor vikt vid att det arbetas målmedvetet med att öka samarbetet på dessa områden. ... Man kan säga att det nordiska samarbetet är en grundval i vårt internationella samarbete eftersom våra intressen och värderingar följs åt nästan överallt. Vårt samarbete är särskilt bra på de internationella institutionernas arena där det stärker alla nordiska länders röst."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett pressmeddelande om det nordiska samarbetets betydelse för Island.

lördag 14 september 2019

Dagens bonuscitat

"Vi fick själen med oss. ... Vi har byggt detta med vänner och anhöriga i vinter, min son och flera andra höll på här för fullt. Vi målade alla de gamla stolarna och använde egentligen allt som vi kunde från det gamla stället."

Sigríður Guðlaugsdóttir i RÚV om hur det gick till när hon öppnade utestället Sirkus i Seyðisfjörður tidigare i år efter att ha drivit det i Reykjavík fram till 2008 - läs mer här.

Björn Leví Gunnarsson frågar mest i alltinget

Björn Leví Gunnarsson är alltingets i särklass mest frågvisa politiker. Under förra sessionen lämnade piratpartisten in 81 interpellationer. Näst flest interpellationer kom från Folkets partis ledare Inga Sæland. Hon ställde 40 frågor till regeringens ministrar. Totalt fick statsråden in 570 interpellationer från alltingets ledare.

Under förra sessionen i alltinget utmärkte sig Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson som den flitigaste frågeställaren bland ledamöterna. Han lämnade in 81 interpellationer och begärde i 77 av dessa fall skriftliga svar från de berörda ministrarna. Fem av dessa frågor har ännu inte besvarats.

Den näst flitigaste frågeställaren var Folkets partis Inga Sæland. Hon lämnade in 40 interpellationer. Trea var centerpartisten Karl Gauti Hjaltason med 37 interpellationer, fyra piratpartisten Jón Þór Ólafsson med 24 och femma centerpartisten Ólafur Ísleifsson med 22.

Sammanlagt fick regeringens ministrar 570 interpellationer. Av dessa besvarades 520 skriftligt och 50 muntligt.

Självständighetspartiet väljer ny partisekreterare

I dag väljer Självständighetspartiet en ny partisekreterare. Valet står mellan alltingsledamoten Jón Gunnarsson och Áslaug Hulda Jónsdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Garðabær. Posten blev vakant sedan Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir utsetts till justitieminister. Dagens omröstning är ett val mellan en mer konservativ och en mer liberal kandidat.

I förra veckan beslutade partiledaren Bjarni Benediktsson att utse Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till ny justitieminister. Därmed blev posten som partisekreterare vakant. Självständighetspartiets interna regler säger nämligen att den som är partisekreterare inte samtidigt får vara minister.

Valet av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var en tydlig signal från Bjarni Benediktsson om att han inte vill föra partiet i en mer konservativ riktning. I stället valde han en politiker med en liberal profil. Han valde dessutom den näst yngsta ministern i Islands historia. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir fyller 29 år i november.

Efter den interna splittringen kring införandet av den tredje fasen i EU:s energipolitik valde alltså Bjarni Benediktsson att inte utse en minister som den konservativa falang som förlorat kampen skulle uppskatta. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir var för somliga kritiker närmast något av en symbol för den politiska riktning de ville undvika.

Dagens val handlar därför inte bara om att välja en partisekreterare. Det kan också utvecklas till en kamp mellan konservativa och liberala krafter inom Självständighetspartiet.

De två kandidaterna är Jón Gunnarsson och Áslaug Hulda Jónsdóttir. Ännu en gång står en äldre man mot en yngre kvinna. Omröstningen sker klockan 15.15 i dag under partistyrelsemötet i Reykjavík.

Jón Gunnarsson har suttit i alltinget sedan 2007. Nyligen gjorde han ett utspel där han ville bryta regeringssamarbetet med Gröna vänstern eftersom han ansåg att koalitionspartnern ville fridlysa för stora naturområden och därmed förhindra att de användes för utbyggnad av vattenkraft. Utspelet tycktes närmast som skräddarsytt för den konservativa falangen.

Áslaug Hulda Jónsdóttir är kommunstyrelsens ordförande i Garðabær. I ett pressmeddelande skriver hon att det är viktigt att det i partiets ledning finns en representant från kommunnivå. Hon påminner om att hon toppat Självständighetspartiets lista i Garðabær i de tre senaste valen - och att partiet våren 2018 fick 62 procent av rösterna. Det gjorde Garðabær till partiets starkaste fäste i hela landet.

Här kan du läsa mer om valet av partisekreterare.

Dagens citat

"Det är i dag svårt att se på vilken väg de 'gamla' politiska partierna befinner sig. I regeringen finns tre partier som skulle vara olika sett till politik och värderingar men det är i dag svårt att se vem som är vad. Sannolikheten är att dessa tre partier fortsätter att likna varandra eftersom alla andra försök kvävs i sin linda. Nu har det blivit så att ett av dessa partier är på god väg att utraderas trots ett maktspel som skulle innebära en renässans. De som stod bakom detta sitter nu i regeringen fast i ekogrottan."

Gunnar Bragi Sveinsson, tidigare alltingsledamot för Framstegspartiet som nu representerar Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið om regeringen och hans tidigare partis opinionssiffror - läs mer här.

fredag 13 september 2019

Ólafur Ragnar Grímsson i debatt med extremistgrupp



Kanske saknar Ólafur Ragnar Grímsson debatterna i alltinget och de politiska ställningstaganden som gjorde honom till en vattendelare som president. Under ett besök i Washington DC gav han sig in i en diskussion med medlemmar ur Israelite School of Universal Practical Knowledge, en organisation som klassas som en svart extremistgrupp.

Ólafur Ragnar Grímsson talar med dem om deras tolkning av Bibeln. Han berättar att han är islänning och att han därför inte kan kopplas till någon diskriminering av svarta i USA. De verkar dock inte inse att det är Islands tidigare president som de diskuterar med.

Nej till energibeslut avgörande för Centerpartiets väljare

Motståndet mot införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik har stor betydelse för sympatisörer till Centerpartiet och Folkets parti. Inget av partierna gör dock några stora framsteg i den senaste mätningen utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið. Anhängare till de andra partierna i alltinget lägger inte alls samma vikt vid frågan.

Den 2 september röstade en klar majoritet i alltinget för att säga ja till den tredje fasen i EU:s gemensamma energipolitik. Centerpartiet och Folkets parti röstade nej till införandet. Inför voteringen hade Centerpartiet i flera månaders tid satsat all politisk prestige på motståndet.

De lyckades inte stoppa förslaget. Centerpartiet har på lite längre sikt tjänat på motståndet. Att säga nej är också en mycket viktig fråga för de egna sympatisörerna.

Nio av tio av Centerpartiets anhängare uppger att energifrågan har stor betydelse för valet av parti. Två av tre av Folkets partis väljare gör samma prioritering. Bland sympatisörer till de övriga sex partierna i alltinget har frågan ganska låg betydelse.

Självständighetspartiet fortsätter att vara Islands största parti. Stödet är nu 21,5 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med den mätning som gjordes juli.

Avståndet ned till de övriga partierna är stort. Men hela fem partier har inte ett gap på mer än 2,5 procent till varandra. Det betyder att siffrorna ligger inom den statistiska felmarginalen.

Socialdemokraterna får 13,9 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter. Därefter följer Centerpartiet med 12,9 procent (-0,5), Gröna vänstern med 12,5 procent (-0,4), Piratpartiet med 12,3 procent (oförändrat) och Renässans med 11,4 procent (+0,8).

För Framstegspartiet blir läget allt mer bekymmersamt. Partiet börjar sjunka ned mot alltingets femprocentsspärr. Partiet får nu 6,2 procent, en minskning med 2 procentenheter.

Stödet för Folkets parti närmar sig spärren men räcker alltjämt inte till för att ta sig över den. Folkets parti får 4,0 procent, en ökning med 0,8 procentenheter.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är avsevärda. I huvudstadsregionen är det bara 2,2 procent som sympatiserar med Framstegspartiet.

Även Centerpartiet är något av en vattendelare. Bland islänningar som har fyllt 65 år får partiet 22 procent. Men i den yngsta gruppen - i åldern 18 till 24 år - är det endast 1,3 procent som föredrar Centerpartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Bebyggelsen på Flatey får särskilt skydd

Samhället och området runt kyrkan på Flatey får ett särskilt skydd som syftar till att värna historisk bebyggelse. Beslutet från kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir innebär ett statligt ansvar för underhåll och bevarande av bebyggelsen av kulturhistoriska skäl. Samtidigt överlämnas formellt det lilla biblioteket på ön till Þjóðminjasafn Íslands.

På vintrarna är det som mest tre familjer som bor på Flatey. Och det är bara sex personer som är folkbokförda på Flatey. Men under somrarna blomstrar livet på den lilla ön i Breiðafjörður. Under högsäsongen kan det vara ett par hundra personer som vistas på ön.

Flatey är den sista ön i Breiðafjörður med bofasta invånare. När många av öarna i fjorden var bebodda var det Flatey som utgjorde skärgårdsbygdens nav. Här fanns kyrka, fiskfabrik, butik och bibliotek.

Trots att majoriteten av husen på ön står övergivna under större delen av året är de flesta i mycket gott skick. Öbor såväl som sommargäster lägger ned mycket tid på underhåll. Det har bidragit till Flateys popularitet bland besökare. Många reser till ön just för att uppleva den speciella bebyggelsen som kännetecknas av färgglada trähus.

Nu är det just denna bebyggelse som får ett särskilt skydd. Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir ställer sig bakom en ansökan från kommunen Reykhólahreppur om skyddsstatus. I det område som ska värnas ingår byggnaderna i det lilla samhället och kyrkan samt närliggande myrar och stränder.

Beslutet innebär enligt ett pressmeddelande ett statligt ansvar för att bebyggelsens kulturhistoriska värden bevaras. Det innefattar dessutom att de starka kopplingen mellan byggnadskonst, landskap och natur ska värnas.

Lilja Alfreðsdóttir undertecknade beslutet i samband med ett besök på Flatey. Vid samma tillfälle överlämnades formellt ansvaret för biblioteket på ön till Þjóðminjasafn Íslands. Totalt äger nu nationalmuseet 39 byggnader över hela landet, rapporterar Reykhólavefurinn.

Biblioteket på Flatey har en mycket speciell historia. Det är Islands minsta och äldsta bibliotek. Det mäter 4,75 meter på längden och 3,43 meter på bredden. Där finns ingen personal och det står öppet dygnet runt året om. Den som vill låna en bok skriver in lånet i ett häfte och ser själv till så att boken återlämnas.

Det ursprungliga biblioteket byggdes redan 1864. Det bidrog starkt till att göra Flatey till ett centrum för bildning i regionen. Här förvarades länge också värdefulla handskrifter. De flyttades under 1900-talet i omgångar till Landsbókasafn Íslands.

Biblioteket flyttades 1955 till Bjarg, ett hus inne i själva samhället på ön. Samtidigt fick biblioteksbyggnaden stå och förfalla. Det dröjde dock inte många år innan öbor och andra med anknytning till Flatey började prata om att renovera biblioteket. Arbetet påbörjades 1979. Det fick en rejäl skjuts 1986 när stiftelsen Minjavernd hyrde huset i 30 år mot att bekosta underhåll och renovering.

Arbetet präglades av vad som föreföll vara slumpmässiga lyckträffar. Huset var i ganska gott skick invändigt men fasaden krävde mycket arbete. Medan renoveringen pågick hittades lämningar av de ursprungliga fönstren och dörren - som användes som brunnslock. Nya fönster och en dörr kunde därför skapas med originalen som förebild.

Att det nu är Þjóðminjasafn Íslands som ansvarar för biblioteket innebär ett starkt skydd för huset. Byggnader som förvaltas av museet får inte ändras utan särskilt tillstånd.

Här kan du läsa mer om Flatey.

Dagens citat

"Till exempel förra året, det som nu var vårt valår och det talades mycket om Árneshreppur inför valet och efter det och vi fick mer islänningar hit till bygden än någonsin tidigare. Det är egentligen samma historia nu. Islänningarna har ökat från förra året så vi är mycket nöjda."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunchef i Árneshreppur och ägare av Hótel Djúpavík, säger till Vísir att debatten om det planerade vattenkraftverket vid Hvalá inte har minskat islänningars intresse för att besöka kommunen - läs mer här.

torsdag 12 september 2019

Turist riskerar sitt liv - vadar ut i Skógá vid Skógafoss



Fallhöjden från Skógafoss i Skógar på södra Island är omkring 60 meter. Vid forsen är älven Skógá ungefär 25 meter bred. Den är dessutom ström - och för ofta med sig större stenar. Ändå valde en turist nyligen att gå ut och ställa sig i älven iklädd kortbyxor. Efter att ha lyckats ta sig upp på land gick han bakom Skógafoss tillsammans med fyra reskamrater.

Det var i måndags kväll som en turist plötsligt valde att vada ut i Skógá. Chauffören Örlygur Örlygsson var också på plats. Han säger till Vísir att mannen utsatte sig för akut livsfara. Det krävs inte mycket för att förlora fotfästet i den strömma älven. Och den som dras med i forsen faller mot en säker död.

Örlygur Örlygsson ska ha påpekat för turisten att han utsatte sig för stora risker. Han ska ha fått svaret att allt är förenat med risker.

Aníta Björk Jóhannsdóttir Randíardóttir, som är en av Umhverfisstofnuns värdar vid Skógafoss, säger till RÚV att hon aldrig tidigare hört om någon turist som vadat ut i Skógá. Att besökare trotsar avspärrningar är vanligt - men inte att de riskerar sitt liv på det här sättet.

Manifestation mot Nordiska motståndsrörelsen på Island

Efter en första offentlig aktion i Reykjavík fortsatte Nordiska motståndsrörelsen till Akranes. Även där delade medlemmar ut information om partiets politik. Reaktionerna har varit starka. I Reykjavík hölls i lördags en manifestation mot organisationen. Flera personer hoppar dessutom av Væringjar i protest mot att ordföranden är ledare för organisationens isländska gren.

I torsdags delade aktivister från Nordiska motståndsrörelsen ut flygblad på Lækjartorg i Reykjavík. Det var den första större offentliga aktiviteten som organisationen genomfört på Island. På plats fanns flera aktivister från Sverige - bland annat Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg.

De senaste dagarna har gruppen delat ut flygblad och satt upp klistermärken i Reykjavík med omnejd. I fredags delade de ut flygblad utanför ett köpcentrum i Akranes. Ásmundur Kristinn Ásmundsson, biträdande polischef i Vesturland, sade till RÚV att de uppgav att de reste runt landet:
"Det var åtta till tio som kom i en liten buss och hade flaggor och broschyrer. Butiksägare bad om att de skulle föras därifrån."
Reaktionerna på organisationens budskap har många gånger varit starka. I Reykjavík hade tyrrunan, som Nordiska motståndsrörelsen använder som symbol, klistrats på en buss som dekorerats för pridefestivalen Hinsegin dagar. Guðmundur Heiðar Helgason, informationsansvarig vid Strætó, uppmanade i Stundin passagerare och andra att slänga eller ta bort organisationens propaganda om de stötte på den i kollektivtrafiken.

Hildur Sæbjörg Jónsdóttir, rektor på Hjallastefnan i Hafnarfjörður, säger i Fréttablaðið att personalen både i torsdags och fredags möttes av en mängd klistermärken från organisationen:
"Vi tog bort klistermärkena direkt. Det var morgonens arbete. Det här försvinner med stålull och starka citrondroppar."
I lördags hölls en manifestation mot Nordiska motståndsrörelsen på Lækjartorg i Reykjavík. Enligt Morgunblaðið var det vid 15-tiden ett par hundra personer som hade slutit upp i regnet. Bland talarna fanns Dóra Björt Guðjónsdóttir, kommunpolitiker för Piratpartiet, och Sanna Magdalena Mörtudóttir, kommunpolitiker för Islands socialistparti.

I samband med aktionen trädde Ríkharður Leó Magnússon i en av organisationens poddar fram som ledare för Norræna mótstöðuhreyfingin, rörelsens isländska gren. Han sade att han under åren i skolan hade känt sig ensam om sina politiska åsikter. Bland annat ansåg han inte att islänningar i allmänhet hade förstått judendomens inflytande över världspolitiken.

Som vuxen hade Ríkharður Leó Magnússon insett att han inte var ensam om att bekänna sig till nationalsocialismen. Han beskrev den som den ideologi som var bäst för alla. Hans politiska uppvaknande kom när han läste Adolf Hitlers Mein Kampf.

Ríkharður Leó Magnússon berättade att medlemmarna på Island kunde känna sig ganska isolerade. Därför var det - i synnerhet för nyblivna medlemmar - viktigt att få träffa medlemmar från de andra nordiska länderna. De kunde också bidra med erfarenheter och kunskap.

Han gick själv med i organisationen 2016. Även då besökte Simon Lindberg och andra svenska aktivister Island för de möten som utgjorde det verkliga startskottet för en egen avdelning.

Det nya besöket från Simon Lindberg och andra tongivande aktivister såg Ríkharður Leó Magnússon som ett steg i utvecklingen för den isländska grenen. Under deras vistelse på Island hade islänningarna tillsammans med gästerna besökt bland annat Gullfoss, Geysir, Reykjadalur och Þingvellir. Simon Lindberg hade också hållit ett tal för medlemmarna som han beskrev som inspirerande.

Ríkharður Leó Magnússon berättade även att de tillsammans tränat medeltida stridskonst. Själv är han ordförande för Væringjar, en grupp i Reykjavík som bland annat ägnar sig åt att öva fäktning med långsvärd.

Efter att hans roll inom Norræna mótstöðuhreyfingin blivit känd valde två tränare att hoppa av. De skrev i ett uttalande på Facebook att de nu valt att grunda en ny grupp med samma inriktning - men som helt tog avstånd från Norræna mótstöðuhreyfingin.

Atli Freyr Guðmundsson, en av de avhoppade tränarna, säger till Vísir att uppgifterna om Ríkharður Leó Magnússons politiska engagemang kom som en överraskning. Han uppger att flera medlemmar även ska ha lämnat Væringjar:
"Vi var några medlemmar som tyckte att det här svärtade ned det arbete som vi anser att vi håller på att utföra. Vi var inte beredda att att verka under några förutsättningar där ordföranden var talesperson för nynazister."
Här kan du läsa mer om Nordiska motståndsrörelsen på Island.

Jordskalv skakar både Hveragerði och Grindavík

Illustration: Veðurstofa Íslands
Först skakades invånarna i Grindavík av ett större jordskalv tidigt i går morse. Inte långt därefter skedde ett nytt jordskalv vid Hrómundartindur. Det skalvet kändes i Hveragerði. Bägge skalven följdes av en serie efterskalv. Det kraftigaste efterskalvet hade en magnitud på 1,9. Det visar data från Veðurstofa Íslands.

Under natten och morgonen var det i går ovanligt mycket seismisk aktivitet på sydvästra Island. En rad jordskalvssvärmar inträffade - men det finns inget som tyder på något samband mellan skalvserierna.

Jordskalv är mycket vanliga i regionen. Både Grindavík och Hveragerði ligger i anslutning till sprickzonen mellan kontinentalplattorna. Där kontinentalplattorna glider isär inträffar också jordskalv.

Tidigt i tisdags morse inträffade en mindre jordskalvssvärm vid Krýsuvík. Det rörde sig om ett tjugotal skalv med en högsta magnitud på 1,7. Inget av skalven var tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas i befolkade områden.

Strax efter klockan sex i går morse började en serie jordskalv med epicentrum några kilometer nordost om Grindavík. Klockan 6.06 skedde ett skalv som uppmättes till 3,4. Det kändes i bland annat Grindavík och Reykjanesbær.

Efter några mindre efterskalv var aktiviteten vid Grindavík över.

Nästa jordskalvssvärm kom vid Hrómundartindur utanför Hveragerði. Ett tjugotal skalv inträffade inom loppet av några timmar på morgonen och förmiddagen. Det största ägde rum klockan 9.42 och hade en magnitud på 3,0.

Det större jordskalvet kändes i Hveragerði. Efterskalven var inte kraftiga nog för att de skulle kunna upplevas i bebyggelse. Det största efterskalvet uppmättes till 1,5.

Det finns inga tecken på att vulkanisk aktivitet skulle följa på någon av jordskalvssvärmarna. Inte heller finns det något som tyder på att de skulle vara kopplade till varandra.

Dagens citat

"Jag anade inte att de skulle ge sig in på den här arenan så snabbt med sådan kraft. ... Det här är en ovanlig politisk påtryckning. ... Detta är början på en ny politik gentemot Arktis där de vill göra Island och Grönland till sina främsta inflytelseområden i denna nya strategiplanering."

Ólafur Ragnar Grímsson, tidigare president, i RÚV om USA:s ökade intresse för Island och vicepresident Mike Pences uppmaningar om att inte samarbeta med Kina - läs mer här.

onsdag 11 september 2019

Strandade sjömän räddade med helikopter



Två sjömän räddades tidigt i går morse efter att deras båt gått på grund nära Skálar på nordöstra Island. Räddningsbåtar från Bakkafjörður och Þórshöfn ryckte ut. Men nära stranden var förutsättningarna för att de två fiskarna skulle kunna undsättas för dåliga. I stället räddades de med en av kustbevakningens helikoptrar.

Larmet kom till polisen i Þórshöfn strax efter midnatt i går. En liten fiskebåt från Bakkafjörður med två personer ombord hade strandat vid Skálar, ett numera övergivet samhälle på Langanes.

Räddningsbåtar ryckte ut från Bakkafjörður och Þórshöfn. Räddningsarbetare skickades även ut från Húsavík. Samtidigt kallades en av kustbevakningens helikoptrar till platsen.

En räddningsaktion från land visade sig vara omöjlig. Båten hade strandat under en klippa vid kusten. Först på plats var en fiskebåt vid 1.20 på tisdagen. Inte heller den kunde undsätta männen eftersom den inte kunde gå tillräckligt nära land.

En dryg timme senare var räddningsbåten från Bakkafjörður framme. Då hade vädret blivit betydligt sämre.

I stället undsattes de två sjömännen med helikopter. Klockan var 2.35 när den var framme. De firades med bärgarens hjälp upp till helikoptern på 70 meters höjd i den tilltagande vinden, det låga molntäcket och nattmörkret. Därefter fördes de till sjukhuset i Akureyri för kontroll.

Ovan kan du se hur räddningen gick till.

Vägarbeten till Hvalá avslutade - utan konfrontation

Höstens ankomst innebär att det är för blött att fortsätta bredda och förbättra vägen från Ingólfsfjörður till Hvalá. Vesturverk fortsätter med vägarbetena först till våren. När bolaget nu pausar arbetena betyder det att konflikten med några av ägarna av Seljanes läggs på is. Bägge sidor hotade med polis i tvisten.

Några av de personer som äger Seljanes tillhör de markägare som vill stoppa det planerade vattenkraftverket vid Hvalá. En rad olika överklaganden av kommunala beslut ligger nu hos myndigheter och domstolar och väntar på avgöranden. Konflikten på marken tar nu åtminstone en paus.

Vesturverk har tagit över ansvaret för underhållet av vägen från Eyri i Ingólfsfjörður till Hvalá i Ófeigsfjörður från Vegagerðin. Bolaget - som också står bakom det planerade kraftverket - har från kommunen fått klartecken att bredda och förbättra vägen till byggområdet. Den smala och steniga grusväg som går från Norðurfjörður i dag är inte framkomlig för fordon utan fyrhjulsdrift och hög markfrigång.

Vägen har breddats i både Ingólfsfjörður och Ófeigsfjörður. Men sträckan genom Seljanes har förblivit orörd. Här har några av markägarna hotat med polis om vägarbeten genomförs på den egna fastigheten. De anser att Vesturverk inte har rätt att utföra några arbeten. Vesturverk har i gengäld hotat med att tillkalla polis om arbetena skulle stoppas.

Miljödepartementet beslutade att Vegagerðin är väghållare och att processen där myndigheten övertog ansvaret för vägen mellan Ingólfsfjörður och Ófeigsfjörður gått rätt till. Följaktligen hade Vegagerðin också rätt att överlåta ansvaret till Vesturverk. Det beslutet gällde även Seljanes. Men miljödepartementets ställningstagande kan överklagas.

I väntan på ett slutgiltigt juridiskt avgörande valde Vesturverk att vänta med arbetena på sträckan genom Seljanes. Nu står det alltså klart att det inte blir några vägbyggen på Seljanes i år.

Vägarbetena avslutades i förra veckan och alla fordon flyttades från området i går. Vesturverk skriver i ett pressmeddelande att de sträckor som förbättrats i sommar nu har ökad framkomlighet. Det har ännu inte byggts någon bro över Hvalá, men den är färdig och ska transporteras till området i vår.

Birna Lárusdóttir, informationsansvarig vid Vesturverk, säger till RÚV att bolagets plan hela tiden har varit att arbeta så långt in på hösten som det var möjligt. Nu är marken för blöt för att fortsätta. Vägarbetena kommer att återupptas till våren. Vesturverk ska dock ha hunnit så långt som var målet för i år.

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunchef i Árneshreppur, säger till Vísir att hon inte räknat med att Vesturverk skulle hinna färdigt redan i år. Inte minst har motståndarnas agerande förhalat arbetet. Konflikten om det planerade kraftverksbygget påverkar vardagen i kommunen:
"Jag känner åtminstone så att det har varit onödigt att fördröja framsteg och det här sår split i samhället, det måste sägas."
Nyligen besökte flera av Framstegspartiets ledamöter i alltinget Árneshreppur. Ásmundur Einar Daðason, social- och barnminister, säger till Vísir att de står bakom planerna:
"Uppbyggnaden är enbart positiv för bygden och det är lite speciellt för en av valkretsens ledamöter att det tidigare var Árneshreppurs vänner som skällde på ledamöter för att det inte togs tag i kommunikationsuppbyggnad. Nu skälls det på dem för att det tas tag i kommunikationsuppbyggnad."
Ett skäl till att motståndare vill stoppa planerna är fossiler på Ófeigsfjarðarheiði. Här fanns det för många miljoner år sedan skog som täcktes av lava vid vulkanutbrott. Dessa fossiler av träd är fredade enligt lag. Fossiler finns i samma område som Vesturverk tänker bygga vägen upp på heden.

Umhverfisstofnun lägger enligt RÚV ansvaret på kommunen och Vesturverk att fossilerna inte skadas under vägarbetena. Birna Lárusdóttir uppger att området nu har kartlagts och att vägen kommer att dras så att fossilerna inte påverkas.

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

Färre repliker ska minska förhalningstaktik i alltinget

Rätten till repliker på anföranden begränsas avsevärt. Och det blir inte tillåtet för partikamrater att begära repliker på varandra om de har samma åsikt i frågan. De förändringarna meddelade alltingets talman Steingrímur J. Sigfússon i går. De nya reglerna ska förhindra att ledamöter ockuperar talarstolen med syftet att förhindra omröstningar.

Under våren gjorde Centerpartiet allt de kunde för att stoppa en omröstning om det tredje steget i EU:s energipolitiska program. Debatten pågick i 148 timmar innan den avbröts tillfälligt för alltingets sommaruppehåll.

Förhalningstaktiken gjorde också att det var centerpartister som toppade listan över de ledamöter som talade mest. Birg­ir Þór­ar­ins­son var den ledamot som var flitigast i talarstolen. Han talade i totalt 41 timmar. Ytterligare sex centerpartister tillhörde de tio ledamöter som talade mest.

Intresset för att diskutera frågan med centerpartisterna avtog snabbt. För att kunna fortsätta förhala frågan fortsatte centerpartisterna att göra nya anföranden och att begära repliker på varandra. Replikerna bestod ofta av att de berömde partikamraterna för bra inlägg i debatten.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, hävdade att varken han eller några partikamrater ägnade sig åt att systematiskt gå upp i talarstolen för att förhindra en omröstning i en fråga som de motsatte sig. Det var dock inte så ledamöternas agerande uppfattades.

När alltinget samlades i går meddelade talmannen Steingrímur J. Sigfússon en rad förändringar. Syftet är att förhindra förhalningstaktik. Även om han inte nämnde Centerpartiet är det uppenbart att målet med det nya regelverket är att omöjliggöra liknande aktioner. Också presidenten Guðni Th. Jóhannesson tog upp frågan i sitt tal i går.

Nu begränsas antalet fem minuter långa anföranden som ledamöter kan begära i en fråga. När det rör sig om anföranden i samma fråga får inte partikamrater begära replik.

Det finns dock undantag från de nya bestämmelserna. Om ledamöter från samma parti har olika åsikter i en fråga ska repliker tillåtas. Det blir inte heller något stopp för repliker i frågor där det inte finns tydliga partilinjer.

Det nya regelverket innebär en återgång till det system som gällde fram till 1991. I våras var det under den andra debattrundan i alltinget som centerpartisterna i praktiken ockuperade talarstolen. I samband med den förra förändringen infördes en maxlängd på anföranden - men i stället fick ledamöter hålla hur många anföranden som helst.

Det fanns inte heller någon övre gräns för längden på repliker. I praktiken innebar det att repliker ofta blev längre än de anföranden som bemöttes.

De förändringar som Steingrímur J. Sigfússon presenterade i går beslutades av alltingets presidium under sommaren.

Här kan du läsa mer om debatten om den tredje fasen i EU:s energipolitik.

Dagens citat

"Jag är först och främst så glad över att det finns intresse hos världens flygbolag - oavsett om de är nya eller i drift - för att visa intresse för att flyga till och från Island. Nu är kanske det här mer på gång men jag själv eller vi på departementet har inte fått några nyheter om detta utöver det som vi läser i medierna så jag anser att det kanske är förnuftigast att vänta med stora uttalanden."

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson i RÚV om Michele Ballarins planer på att bygga upp det konkursade flygbolaget Wow Air på nytt - läs mer här.

tisdag 10 september 2019

Majoritet islänningar nobbar sockrad cola

En majoritet av islänningarna avstår från sockrade coladrycker. De senaste tio åren har andelen islänningar som föredrar läsk med socker minskat kraftigt. Nu är det 57,9 procent som uppger att de dricker cola sötad med socker mer sällan än en gång i månaden. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

De senaste åren har allt fler islänningar börjat dricka läsk som är sötad med annat än socker. Konsumtionen av cola som inte är sötad med socker ökar kraftigt. Ändå betraktas läsk som en faktor som bidrar till att fler islänningar är överviktiga. Regeringen har därför planer på att återinföra en sockerskatt.

Utvecklingen har också fått branschen att påbörja en omställning. Fler produkter som inte är sötade med socker och har lågt kaloriinnehåll kommer ut på marknaden.

Det är nu 57,9 procent som säger att de dricker cola sötad med socker mer sällan än en gång i månaden. Andelen har sjunkit stadigt sedan 2010. Då var det 42,6 procent som valde bort sockrad cola.

Här kan du läsa mer om konsumtionen av läsk på Island.

Jón Gunnarsson vill spräcka regering med Gröna vänstern

Jón Gunnarsson vill sätta stopp för Självständighetspartiets regeringssamarbete med Gröna vänstern. Skälet är miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandssons arbetsmetoder. Jón Gunnarsson hävdar i Morgunblaðið att ministerns strävan efter att skydda naturområden från att nyttjas till vattenkraft är olagliga. Men han har inget stöd för sin åsikt inom Självständighetspartiet.

När Självständighetspartiet efter valet hösten 2017 bildade regering med Gröna vänstern och Framstegspartiet miste Jón Gunnarsson sin ministerpost. Sedan dess har han i allt större utsträckning hamnat ute i kylan. Hans strävan efter att återfå uppdraget som kommun- och kommunikationsminister har inte infriats.

Sedan han förlorade ministerposten har Jón Gunnarsson ofta drivit sin egen infrastrukturpolitik. Han har gjort det genom resor i landet där han inte sällan har förespråkat en helt annan linje än efterträdaren Sigurður Ingi Jóhannsson. Jón Gunnarsson vill till exempel se stora privata investeringar i vägnätet och finansiering genom vägtullar.

Han var också en av dem som hade hoppats på att partiledaren Bjarni Benediktsson skulle genomföra fler förändringar i regeringen inför hösten. Bjarni Benediktsson utsåg Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till justitieminister. Men Jón Gunnarssons eventuella förhoppningar om att han skulle peta Kristján Þór Júlíusson som fiske- och jordbruksminister, att Sigurður Ingi Jóhannsson skulle flytta dit och lämna uppdraget som kommun och kommunikationsminister åt honom själv infriades inte heller.

I stället vill han nu bli partisekreterare efter Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Interna regler säger nämligen att partisekreteraren inte samtidigt får vara minister. Valet till posten görs vid ett partistyrelsemöte på lördag.

Nu kommer ett nytt utspel från Jón Gunnarsson. Han skriver i en debattartikel i Morgunblaðið att Självständighetspartiet bör avsluta regeringssamarbetet med Gröna vänstern. Skälet är hans missnöje med miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson:
"Jag kan inte se att vi, Självständighetspartiets alltingsledamöter, kan stödja ett regeringssamarbete som bedrivs på det här sättet. ... Hans arbetsmetoder tål enligt min mening ingen granskning och många intressenter har hävdat att lagen inte följs genom den expansion som han utlyser. Jag håller med om att hans arbetssätt inte är förenligt med lagen."
Guðmundur Ingi Guðbrandsson arbetar bland annat för att stora delar av det isländska höglandet ska bli en nationalpark. Det skulle innebära att stora områden inte skulle kunna användas för vattenkraft. Han beslutade nyligen om att freda Jökulsá á Fjöllum - ett beslut som inte välkomnades av Jón Gunnarsson. Att freda Hvítá och Tungnaá är på väg.

Jón Gunnarsson är en politiker som gärna ser en fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Han skriver i Morgunblaðið att han anser att miljöministern vill freda för stora områden:
"Ett tydligt exempel på hur ministerns arbetsmetoder kan fungera i praktiken är att det till exempel inte hade funnits något vattenkraftverk i Þjórsá och hade alltinget beslutat att sätta kraftverksmöjligheten i Urriðafoss i skyddsklass så skulle ministern fridlysa hela Þjórsás vattensystemsområde från glaciär till utlopp så att inget kraftverk skulle byggas vid Þjórsá. Det här är fel väg och det går inte ihop."
Jón Gunnarsson skriver att Island länge har saknat en tydlig energipolitik. Han hävdar att Självständighetspartiet tänker slå vakt om allmänhetens och näringslivets intressen genom att fortsätta förse dem med billig energi.

Utspelet från Jón Gunnarsson verkar dock inte skapa någon nämnvärd oro inom Gröna vänstern. Guðmundur Ingi Guðbrandsson säger till Vísir att samtliga beslut har fattats i enlighet med isländsk lag. Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till RÚV att hon inte har fått några signaler från Självständighetspartiet om att en regeringskris skulle vara på gång:
"Vad gäller idéer om en regeringskris har jag inte hört något sådant från Självständighetspartiets ledning. Jag räknar med att den diskuterar det om det finns någon oro för det."
Birgir Ármannsson, Självständighetspartiets gruppledare i alltinget, säger till Eyjan att Jón Gunnarsson enbart talar för sig själv. Ledamöterna har inte diskuterat ett slut på regeringssamarbetet med Gröna vänstern:
"Jón talar naturligtvis bara för sin egen räkning och inte för andra, men naturligtvis ska vi diskutera dessa frågor ytterligare inom alltingsgruppens forum. Det finns olika åsikter om dessa frågor som Jón nämner och låter förstå. Men när människor skriver sådana artiklar så talar de naturligtvis bara för sin egen räkning."
Hittills har inga andra självständighetspartister offentligt tagit ställning för Jón Gunnarssons linje.

Självständighetspartiet på liberal kurs efter ministerval

Valet av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som justitieminister var en tydlig signal från partiledaren Bjarni Benediktsson. Han kunde ha valt en konservativ politiker som inte utmanat den högljudda falang av äldre herrar som just nu är mycket missnöjda med partiledningen. I stället valde han en ung kvinna med liberal profil - en typ av väljare som partiet har svårt att locka.

I fredags utsågs Áslaug Arna Sigubjörnsdóttir till justitieminister. Hon fyller 29 år senare i höst. Hon blev därmed den näst yngsta ministern i Islands historia. Valet har beskrivits som modigt och framtidsinriktat - men alla har inte varit nöjda.

För ett halvår sedan tvingades Sigríður Á. Andersen bort från posten som justitieminister sedan hennes utnämningar av domare till Landsréttur dömts ut av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Själv ville hon inte alls avgå och medgav inga misstag. Gröna vänstern satte dock hård press på Självständighetspartiet för att få bort henne.

I går kom beskedet att Europadomstolen för mänskliga rättigheter tar upp fallet till en ny prövning. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir välkomnade beslutet. Sigríður Á. Andersen sade ungefär som hon gjort tidigare. Hon hävdade att utfallet saknade betydelse och att det rörde sig om en politiskt motiverad process.

Sigríður Á. Andersen har en mer konservativ och nationalistisk profil. Den har uppskattats i den falang som bland annat motsatt sig införandet av den tredje fasen i EU:s energipolitiska program. Hennes uttalanden i går var på många sätt symtomatiska för falangens syn på EU och överstatlighet.

Partiledaren Bjarni Benediktsson valde alltså att rata Sigríður Á. Andersen. I stället utsågs hon i söndags kväll till ordförande i alltingets utrikesnämnd - en post hon ärver från Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

För Sigríður Á. Andersen innebär det att hon återvänder från den politiska kylan. Sedan hon avgick har hon inte haft någon plats i någon nämnd. Nu får hon leda arbetet i en tung nämnd. Men uppdraget är långt ifrån lika statusfyllt som en ministerpost.

Inom den konservativa klicken har vissa reagerat starkt på valet av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Helgi Sigurðsson, som tecknar i Morgunblaðið, skildrade henne som en vinnare av en skönhetstävling för unga. Tidigare bankchefen Ragnar Önundarson kallar på Facebook henne och vice ordföranden Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir för "skyltdockor".

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir svarade i RÚV att hon inte tog kritik som handlade om hennes kön eller ålder på allvar. Hon sade att hon hoppades att den politiska debatten skulle komma upp ur den skyttegraven:
"Det är osaklig kritik som publiceras och som man kanske inte tycker är särskilt kul - när människor jämför ens deltagande i politiken med en skönhetstävling eller säger att man är något slags skyltdocka."
I den allt skarpare konflikten mellan äldre och konservativa krafter mot yngre och liberala krafter inom Självständighetspartiet var Bjarni Benediktssons val intressant. Han valde att inte försöka blidka kritiken från de konservativa genom att utse en justitieminister som de skulle kunna acceptera. För många av dem är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir något av ett rött skynke.

Kritiken har påfallande ofta handlat om hennes kön och ålder. Men hon är inte alls någon företrädare för någon nationalistisk och isolationistisk linje. När partikamraten Ásmundur Friðriksson gjorde en rad muslimfientliga uttalanden var det Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som öppet dömde ut utspelen och undrade om han inte skulle passa bättre i ett parti där främlingsfientlighet stod på dagordningen.

I debatten om det tredje steget i EU:s energipolitik avfärdade hon motståndarsidans argument som osaklig skräckpropaganda. Även om hon motsätter sig EU-medlemskap är hon en röst för fortsatt samarbete inom EES.

Nu får hon uppgiften att reda ut det juridiska kaos som skapats genom Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare. Den nya prövningen väntas inte vara klar förrän om ett drygt år. Fram till dess kommer det juridiska systemet på Island att fortsätta sväva i ovisshet.

Valet av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir understryker att Bjarni Benediktsson inte tänker föra Självständighetspartiet i en mer nationalistisk riktning. Men det kan också finnas taktiska hänsyn bakom valet.

De äldre herrar som nu kritiserar Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir håller på att dö ut. Självständighetspartiet är starkast bland äldre väljare och svagast bland yngre. Att utse henne till justitieminister signalerar att han vill ge  unga kvinnor verkligt inflytande. Att Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir inte betraktas som en skyltdocka kan få fler unga väljare att ändra åsikt om partiet.

Här kan du läsa mer om utnämningen av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Dagens citat

"På många sätt tycker jag att det här är ett djärvt beslut. ... Han väljer en nära samarbetspartner och, ska vi säga, människa ur hans falang i partiet. ... Jag tycker att det är intressant att han inte nödvändigtvis vänder sig till dem som har varit kritiska mot ledningen utan snarare belönar en människa som har stått tätt vid hans sida."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Morgunblaðið om Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktssons utnämning av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till justitieminister - läs mer här.

måndag 9 september 2019

Telefonkiosk blir brödbutik i Stykkishólmur

När Nesbrauð i Stykkishólmur stänger för dagen brukar de lämna det bröd som inte har sålts till äldreboendena i Stykkishólmur och Grundarfjörður. Men de kan inte ta emot alla rester. Nu säljer bageriet i stället det överblivna brödet i en gammal telefonkiosk efter stängningsdags.

Nesbrauð har i ett par års tid testat att rea ut det bröd som inte säljs i bageriet efter stängning. Med start den 1 september började bageriet sätta försäljningen i system. Idén kom sedan Unnur María Rafnsdóttir, fru till ägaren Eiríkur Helgason, fått en begagnad telefonkiosk i gåva. De bestämde sig för att ställa den utanför bageriet och börja använda den som brödbod.

Bageriet stänger klockan 16. Då lämnar personalen det bröd som inte har sålts i telefonkiosken. Där säljs allt till priset av 500 isländska kronor. Inne i bageriet kostar den billigaste limpan 620 kronor. Den som köper fikabröd kan räkna med att få flera i påsen för samma pris.

Nya Wow Air börjar flyga mellan USA och Island i höst

Michele Ballarin köper varumärket Wow Air och en rad andra tillgångar ur flygbolagets konkursbo. Redan i oktober ska nya Wow Airs premiärtur gå från Keflavík till Washington. Under en presskonferens i Reykjavík i fredags sade Michele Ballarin att hon vill hålla biljettpriserna låga samtidigt som bolaget ska erbjuda bättre service.

Sedan Wow Air gick i konkurs för ett halvår sedan har priserna på flygbiljetter till Island stigit avsevärt. Den minskade konkurrensen har gjort att enbart Icelandair trafikerar många sträckor. Samtidigt hade Wow Air en längre tid sålt så billiga biljetter att bolaget förlorade pengar på varje passagerare.

Flera olika grupper av investerare har på olika sätt försökt återskapa Wow Air. Nu är det två som ser ut att kunna bli verklighet. Wab Air är ett projekt med investerare och flera personer från Wow Airs ledning. Bolaget har som mål att komma igång med trafiken redan i höst. Det andra leds av Michele Ballarin - som också är känd som Michele Roosevelt Edwards.

Michele Ballarin är vd för och storägare i US Aerospace. Hon har länge försökt köpa loss bland annat varumärket Wow Air ur konkursboet. Länge såg det dock ut som att affären inte skulle bli av. Efter att ha kommit överens med konkursboet om villkoren har hon vid flera tillfällen valt att inte betala.

På en presskonferens på Hótel Saga i Reykjavík i fredags presenterade Michele Ballarin sina planer. Hon ska nu ha kommit överens med konkursförvaltarna om villkoren för att köpa loss varumärket Wow Air och andra tillgångar - allt från uniformer till bokningssystem - ur konkursboet. Hon sade att hon betalat hälften av den avtalade köpesumman.

Prislappen är inte känd. Men Michele Ballarin hävdade att hon säkrat finansiering på 85 miljoner dollar under Wow Airs första år.

Hon fick under presskonferensen frågan om varumärket inte svärtats av Wow Airs konkurs. Michele Ballarin ansåg inte att det var något bekymmer. Hon sade att det var många som saknade Wow Air och att den tidigare ledningen trots konkursen gjort mycket bra - inte minst när det gällde marknadsföringen av bolaget.

Det första flyget ska lyfta redan i oktober. Det nya Wow Airs första linje blir dagliga avgångar från Keflavík till Washington. Det är just i Washington som bolaget kommer att ha sitt säte. Wow Air kommer också att finnas på flygplatsen i Keflavík och ha ett kontor i Reykjavík.

Andra aktuella destinationer är i ett tidigt skede bland annat Dallas, Rom, Berlin, London och Paris. Destinationerna i USA kommer att ligga på östkusten. Flottan ska bestå av plan från både Boeing och Airbus.

Eftersom US Aerospace har juridisk hemvist i USA har bolaget ett amerikanskt flygtillstånd. För ett flygtillstånd inom EES-området krävs också ägare som har sin hemvist i området. Här uppgav Michele Ballarin att hon sökte efter isländska samarbetspartner.

Michele Ballarin sade att hon ville att Wow Air skulle ha en tydlig isländsk prägel. Hon kunde dock inte precisera vad den skulle bestå i. Hon ska ha som mål att anställa såväl isländska besättningar som personer som tidigare jobbade med Wow Air.

Tanken är att nya Wow Air ska vara ett lågprisbolag. Samtidigt talade Michele Ballarin på presskonferensen om att erbjuda bättre service. Hon sade att vatten och kanske även mat skulle vara gratis ombord. Hon ville också inrätta en särskild salong på flygplatsen i Keflavík för passagerare som köpt dyrare biljetter.

Nya Wow Air ska dessutom fokusera på godstransport. Michele Ballarin ville att avgångarna till USA från Keflavík bland annat skulle nyttjas för frakt av färsk fisk till den amerikanska marknaden.

Inledningsvis kommer Wow Air att ha två flygplan. Till nästa sommar ska flottan ha vuxit till fyra flygplan. Därefter ska den stegvis utökas till högst tolv flygplan.

Michele Ballarin har sedan tidigare investerat i den isländska chokladtillverkaren Omnom och Sóley Organics, som tillverkar skönhetsprodukter. Hon utlovade under presskonferensen att fler investeringar i isländska företag var på gång.

Sveinn Ingi Steinþórsson, en av grundarna av Wab Air, säger till Vísir att nyheten om Wow Air inte påverkar det egna bolagets planer. Wab Air har redan sökt flygtillstånd och räknar med att komma med mer information om utvecklingen inom kort.

Icelandairs aktie dök efter nyheten om Wow Airs återkomst. Kursen på börsen i Reykjavík sjönk med 4,6 procent till 6,85 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om turerna kring Wow Air.