Kolsyremaskin gör alltinget grönare

Inköpen av buteljerat vatten har minskat med 87 procent i alltinget. Bakom förändringen ligger beslutet att installera en kolsyremaskin. Nu kan ledamöter och anställda i stället fylla flaskor som kan användas flera gånger. Beslutet innebär också att alltinget förbrukar 2 500 plastflaskor färre om året. Det uppger Umhverfisstofnun i ett pressmeddelande.

Buteljerat vatten har länge varit en självklarhet i alltinget. Vid sammanträden och andra funktioner tillhörde det nästan inventarierna. Men de senaste åren har alltinget försökt bli grönare.

Umhverfisstofnun listar några av de åtgärder som vidtagits för att miljöbelastningen. En av dem är alltså installationen av en kolsyremaskin. Ledamöter och anställda som föredrar kolsyrat vatten behöver nu inte konsumera buteljerat vatten. De kan numera använda de flaskor som de har fått utdelade och som kan användas många gånger.

Inköpen av buteljerat vatten i engångsflaskor har minskat med 87 procent. Det betyder att förbrukningen av plastflaskor krympt med 2 500 om året.

Alltinget har även minskat mängden försändelser som skickas i plast. Nu tar alltinget bara emot åtta exemplar av rapporter - ett för varje parti i alltinget - och fyra exemplar av rikstäckande tidningar. För att fler ska kunna läsa samma exemplar har ett läsrum inrättats.

Andra åtgärder för att minska klimatpåverkan är bland annat uppmaningar till anställda och ledamöter om att gå eller cykla till alltinget samt installation av laddstolpar för elbilar samt insatser för att öka mängden källsorterat avfall.

Isländska bosättare kan ha utrotat unik valross

Fram till 800-talet finns det gott om valross som håller till längs den isländska kusten. Men när de första bosättarna anländer dröjer det inte länge innan valrossen försvinner. Förklaringen kan vara att valrossen helt enkelt var ett eftertraktat byte och därför jagades alldeles för hårt. Och det var ett bestånd med unika egenskaper som utrotades, rapporterar Vísir.

Island befolkades under sent 800-tal. Men det finns teorier och fynd från arkeologiska utgrävningar som tyder på att människor kan ha funnits på ön betydligt tidigare. Island skulle i så fall ha fungerat som något av en utpost. Nordbor tros ha kommit till ön under somrarna för att samla på sig föda och värdefulla föremål som sedan togs med tillbaka när vintern närmade sig.

Från denna tid har det hittats en hel del valrosständer. De var en eftertraktad handelsvara eftersom de kunde säljas för höga priser. Att det tros ha funnits goda möjligheter att samla på sig valrosständer kan ha bidragit till att göra Island attraktivt.

Nu håller forskare vid Háskóli Íslands, Náttúruminjasafn Íslands och Köpenhamns universitet på att studera det bestånd av valross som tidigare fanns längs den isländska kusten. De första resultaten av dna-undersökningarna pekar enligt Vísir på att det rörde sig om ett unikt bestånd.

Genetiskt hade de mest gemensamt med beståndet av valross på Svalbard och mindre gemensamt med beståndet på Grönland.

De flesta fynden av valross har gjorts på västra Island - från Reykjanes i söder till Västfjordarna och Húnaflói i norr. I samma regioner finns också flera ortnamn med anknytning till valross.

Att fynden gjorts i väst är ingen överraskning. Där finns enligt forskarna mest av den föda som lockar valross - som bläckfisk, islandsmussla och olika typer av skaldjur.

I dag är valross en ganska sällsynt syn på isländska stränder. Och det rör sig bara om tillfälliga besök. Något bestånd finns inte längre längs kusten. Men mellan omkring år 6 000 före Kristus och år 830 var det gott om valross som förökade sig och höll till vid Island.

Om det är så att valrossen faktiskt försvinner under 800-talet skulle det kunna tala för att teorin om en omfattande jakt skulle kunna stämma. Flera olika arkeologer tror att sökandet efter valrosständer kan ha varit ett avgörande skäl till både korta strandhugg och beslut att flytta till Island.

De första bosättarna skulle alltså ha utrotat det bestånd som fanns längs kusten. Det är enligt forskarna anmärkningsvärt att spåren efter valross försvinner ungefär samtidigt som människan tros ha kommit till Island.

Undersökningen innefattar omkring 300 ben från valross som hittats på Island. Benen har daterats och analyserats, uppger Vísir.

Här kan du läsa mer om teorier om Island som en utpost innan de första bosättarna anlände.

Kräver förändringar i Centerpartiet efter barskandal

Birgir Þórarinsson och Sigurður Páll Jónsson på väg från Centerpartiet till Självständighetspartiet. Och Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson på väg från Folkets parti till Centerpartiet. Det är förändringar som enligt Fréttablaðið är att vänta i kölvattnet av skandalen på Klaustur. Men Sigurður Páll Jónsson förnekar att han tänker byta parti. Och Birgir Þórarinsson efterlyser en intern debatt.

När centerpartisten Birgir Þórarinsson i går ställde sig i alltingets talarstol uppmanade han ledamöterna att ta ställning mot sexuella trakasserier. Han talade om en undersökning utförd av Europarådet som visar att många kvinnliga parlamentariker utsätts för olika typer av kränkningar med sexuella motiv.

Birgir Þórarinsson deltog nyligen i ett möte vid Europarådet där kampanjen Not in my parliament lanserades. Han efterlyste en liknande kampanj i alltinget och bad talmannen Steingrímur J. Sigfússon att ta fram skyltar med slagordet Ekki í okkar þingheimi. Han sade att det var männens ansvar att stoppa trakasserier.

Inlägget i debatten fick en hel del medhåll i alltingets bänkar - och inte minst från kvinnliga ledamöter från andra partier. Den typen av lovord har inte riktats till någon centerpartist på länge.

Gröna vänsterns Rósa Björk Brynj­ólfs­dótt­ir var med på samma möte. Hon sade i alltinget i går att Islands anseende som ett föredöme när det gällde jämställdhet hade skadats av skandalen på Klaustur. Det område där Island tidigare varit en föregångare hade nu fått helt andra associationer.

Utspelet om en kampanj kom samma dag som Birgir Þórarinsson på andra sätt utmärkte sig i alltinget. Fyra av hans partikamrater avslöjades för två månader sedan ha gjort en rad kvinnofientliga uttalanden under en utekväll på Klaustur i Reykjavík. De två ledamöter som tog en paus efter skandalen - Gunnar Bragi Sveinsson och Bergþór Ólason - var tillbaka i alltinget i förra veckan.

Birgir Þórarinsson skrev i går i ett uttalande att han inte var nöjd med att de två ledamöterna återgick till samma förtroendeuppdrag som de hade före skandalen. Han vill sammankalla partistyrelsen för att diskutera och förändra uppdragsfördelningen. Han ska ha framfört önskemålet till partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Han uppgav att det rörde sig om ett krav från hans sida och han sade sig ha ett starkt stöd från väljarna i frågan. Men Birgir Þórarinsson förnekade samtidigt att han skulle vara på väg att lämna Centerpartiet.

Att han dementerade rykten om ett avhopp berodde på en artikel som publicerades i Fréttablaðið i går. Där uppgav tidningen att mycket tydde på att Birgir Þórarinsson och Sigurður Páll Jónsson - två centerpartister som inte var med under skandalkvällen på Klaustur - var på väg att hoppa av till Självständighetspartiet.

Birgir Þórarinsson och Sigurður Páll Jónsson skulle enligt Fréttablaðið ha blivit allt mer isolerade eftersom de skulle vara allt annat än nöjda med partiledningens hantering av skandalen. Den utlösande faktorn till missnöjet ska ha varit Bergþór Ólasons och Gunnar Bragi Sveinssons agerande i alltinget sedan de i förra veckan återvände till alltinget.

Svaret från Birgir Þórarinsson var alltså att ryktena var felaktiga. Men han var samtidigt öppen med sitt missnöje. Och frågan är vad han gör om inte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson accepterar hans krav på ett möte om situationen inom partiet och omfördelning av förtroendeuppdrag.

Sigurður Páll Jónsson sade sig däremot inte vara missnöjd. Han hävdade i Morgunblaðið att uppgifterna om ett avhopp var grundlösa.

Enligt Fréttablaðið skulle Centerpartiet vara på väg att förlora två ledamöter till Självständighetspartiet. Men samtidigt skulle Centerpartiet vara på väg att få två nya ledamöter. Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson uteslöts ur Folkets parti efter skandalen på Klaustur. De skulle nu mer eller mindre ha bestämt sig för att ansluta sig till Centerpartiet.

Ólafur Ísleifsson säger i Morgunblaðið att han och Karl Gauti Hjaltason inte utesluter en övergång till Centerpartiet. Sigurður Páll Jónsson säger till Vísir att han skulle välkomna dem om de bestämde sig för att gå med i Centerpartiet.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Jag tror att de har förlorat sin trovärdighet, att det blir lite som - om de tänker sitta kvar i alltinget - några drivvedsstockar som liksom spolas runt där i de höga vågorna under de närmaste åren."

Henry Alexander Henrysson, adjunkt i filosofi vid Háskóli Íslands, i RÚV om skandalpolitikerna från Klausturs beslut att återvända till politiken.

Ex-presidentens klonade hund Sámur är död

Hunden Sámur är död. Sámur var inte bara presidentparet Ólafur Ragnar Grímssons och Dorrit Moussaieffs husdjur. Hunden var också den som ofta var först att välkomna och hälsa på gäster till residenset på Bessastaðir. Men Sámurs karaktär kan leva vidare. De klonade nämligen hunden under förra året.

I höstas berättade ex-presidenten Ólafur Ragnar Grímsson att han och hustrun Dorrit Moussaieff hade klonat hunden Sámur. Hunden - som bland annat hade border collie, schäfer och bullmastiff i sig - var då inne på sitt tolfte levnadsår.

Sámur var under parets år på Bessastaðir ett självklart inslag för besökare. Hunden var i regel den som mötte och välkomnade besökare. Sámur brukade också få svansa runt bland besökare till residenset.

Själva kloningen genomfördes på Island genom att de tog Sámur till en veterinär. De prover som togs skickades till USA. De gör det möjligt att få en ny hund med mer eller mindre identiska egenskaper.

Nu är Sámur död. Dorrit Moussaieff skriver på Instagram att hunden alltid kommer att vara hennes kärlek. Ólafur Ragnar Grímsson skriver på Twitter att Sámurs "lojalitet och vishet var unik". I ett annat inlägg säger han att både deras eget och Sámurs favoritfjäll var Esja.

Här kan du läsa mer om kloningen av Sámur.

Flygbolag i kris får turismen till Island att minska 2019

För första gången på tio år väntas turismen till Island att minska under 2019. Under året beräknas 8,9 miljoner passagerare att flyga via Keflavík. Men det är framför allt resenärer som bara byter flyg på Island som kommer att minska i antal. Turisterna som stannar i landet minskar inte lika mycket. Det visar en prognos från flygplatsbolaget Isavia.

Tio år i följd har antalet passagerare ökat på flygplatsen i Keflavík. Förra året var det 9,8 miljoner resenärer som flög från Keflavík. Det var det högsta antalet i flygplatsens historia.

Men 2019 kommer enligt Isavia inte att bli något rekordår. Antalet passagerare beräknas minska med 8,7 procent till 8,9 miljoner. Det är framför allt de resenärer som flyger mellan Europa och Nordamerika och mellanlandar på Island som blir färre i antal. De väntas bli hela 18,7 procent färre i år.

Nedgången av turister som stannar på Island blir inte lika dramatisk. Här räknar Isavia med 2,2 procent färre passagerare som reser från landet och 2,1 procent färre som reser till Island. De kommer att utgöra knappt två tredjedelar av dem som reser via Keflavík i år.

Isavias prognos kommer ovanligt sent. Förväntningarna inför 2018 presenterades till exempel redan i november året innan. Nu lanseras prognosen nästan en hel månad in på det nya året.

Förklaringen till den sena prognosen är den stora turbulensen inom flygbranschen. Wow Airs framtid är fortfarande osäker. Affären med den tilltänkta investeraren Indigo Partners är ännu inte i hamn. Ovissheten är också skälet till att färre turister kommer att resa via Island.

Primera Air gick i konkurs under 2018. Wow Air genomgår just nu ett stålbad där verksamheten i det närmaste halveras för att bolaget ska kunna överleva. Och Icelandair plågas av förluster - men har också helt andra ekonomiska muskler än vad Wow Air har för att kunna ta sig igenom svåra perioder.

Wow Air slopar en stor del av trafiken till Nordamerika. Flyglinjen till New Delhi blev dessutom bara sex veckor gammal. Hittills verkar det som att många av de rutter som bara Wow Air trafikerade nu kommer att försvinna helt och hållet. Bolaget lägger nu större vikt vid trafiken till Europa. Även där har dock delar av trafiken skurits ned rejält. Wow Air flyger till exempel nu bara till Stockholm under sommaren.

Även Icelandair har tagit liknande beslut. Bolaget satsade tidigare med stor kraft på den nordamerikanska marknaden. Men satsningen misslyckades och när vd:n Björgólfur Jóhannsson avgick förra året angav han just detta strategiska misstag som ett skäl. Icelandair har i stället ökat utbudet av flyg till Europa. I vissa fall går bolaget in på destinationer som Wow Air övergett.

Icelandair och Wow Air var 2018 de två i särklass största flygbolagen som trafikerade Island. Att bägge bolagen bantar antalet flygstolar till Nordamerika är alltså huvudförklaringen till att bytespassagerarna minskar så dramatiskt i år.

Men för turismen till Island väntas alltså inga stora effekter av de krisande flygbolagen. Visserligen ser det ut som att trenden med ett ständigt ökande antal utländska besökare kommer att brytas. Något ras ser dock inte ut att komma under 2019.

Här kan du läsa mer om Wow Airs kris och ovan kan du se det möte där Isavias rapport presenterades.

Pirat lämnade möte i protest mot skandalpolitiker

Bergþór Ólason var tillbaka som ordförande i miljö- och kommunikationsnämnden i går. Men den oannonserade återkomsten väckte starka känslor. Tre ledamöter i nämnden försökte få bort skandalpolitikern ur nämnden. Förslaget fälldes eftersom en majoritet ansåg att det är upp till Centerpartiet att välja ordförande.

I förra veckan var Bergþór Ólason tillbaka i alltinget för första gången sedan skandalen på Klaustur i Reykjavík avslöjades. Där var han drivande i hån och kränkningar riktat mot kvinnor och minoritetsgrupper. Han talade också om sina sexfantasier om kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir, den första framstegspartisten som enligt Bergþór Ólason hade "en kropp som dög åt min pitt". Folkets partis ledare Inga Sæland kallade han "en galen fitta".

Återkomsten till alltinget väckte starka känslor. I går återvände Bergþór Ólason för första gången till miljö- och kommunikationsnämnden efter skandalen. Att han på nytt satte sig som ordförande för nämnden utlöste även det starka känslor.

Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir föreslog att nämnden skulle rösta om ordförandeskapet. Hon fick stöd av Renässans Hanna Katrín Friðriksson och Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir.

Men förslaget röstades ned. Bergþór Ólason fick inte bara stöd av Karl Gauti Hjaltason, en annan av skandalpolitikerna från barrundan på Klaustur. Tillsammans med Självständighetspartiets Jón Gunnarsson och Vilhjálmur Árnason, Framstegspartiets Líneik Anna Sævarsdóttir och Gröna vänsterns Ari Trausti Guðmundsson.

Efter mötet skickade Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet ut ett gemensamt pressmeddelande. De förklarade att agerandet i nämnden inte betydde att de gav sitt stöd till Bergþór Ólason. I stället rörde det sig om att inte förstöra strukturen för arbetet i nämnden. De ansåg att det var oklart om det var tillåtet att rösta bort en ordförande utan att välja en ny till uppdraget.

Oppositionspartierna håller i ordförandeklubban i tre av alltingets nämnder. Ordförandeposterna gick till de tre största oppositionspartierna. Centerpartiet valde Bergþór Ólason och miljö- och kommunikationsnämnden. Enligt överenskommelsen mellan partierna är det Centerpartiet som utser nämndordförande.

Kontroverserna i nämnden var inte slut där. Björn Leví Gunnarsson, som är Piratpartiets åhörare i nämnden, lämnade mötet i förtid i protest mot Bergþór Ólason. Han ansåg att det inte var möjligt för honom att arbeta så länge som Bergþór Ólason ledde nämnden.

Bergþór Ólason hävdade efter mötet att de ord som användes under nämndens möte förvånade honom och han sade att de var minst lika grova som de han fällde under skandalkvällen på Klaustur.

Även detta var något Björn Leví Gunnarsson vände sig emot. Det var nämligen just Bergþór Ólasons uttalanden som diskuterades. Enligt Björn Leví Gunnarsson var förklaringen till att orden var lika grova just att det var Bergþór Ólasons egna ord som vissa ledamöter ifrågasatte och som var skälet till debatten.

Också Rósa Björk Brynjólfsdóttir anser att Bergþór Ólason ägnar sig åt att "kasta sten i glashus". Hon skriver på Twitter att den enda gången som grovt språk användes var när andra ledamöter citerade vad han själv sagt på Klaustur.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Det förändrar inte allt som de sade där om människor, i synnerhet om kvinnor, och vi vet det alla radera det för att de anser att det inte skulle ha fått spelas in. Jag tycker att den infallsvinkeln är så konstig."

Íris Róbertsdóttir, kommunchef på Västmannaöarna och en av de kvinnliga politiker vars utseende skandalpolitikerna på Klaustur recenserade, i Vísir om hur de fyra centerpartisterna främst tycks ägna sig åt att kritisera att deras samtal spelades in av en visselblåsare.

Siglufjörður firar första solskenet på 74 dagar

Visa det här inlägget på Instagram

First day of sunshine 🌄 After ten weeks of hiding behind the mountains the first sunrays hit the town at 1300 today. We celebrate by baking pankakes 😀 #iceland #northiceland #siglufjordur #trollpeninsula #mountains #snow #sunshine #landscape #landscapephotography #dronephotography #aerial #dji #djimavic #drone_countries #instagram

Ett inlägg delat av Ingvar Erlingsson Photography (@ingvarerlingsson) 27 Jan 2019 kl. 5:39 PST

Strax under polcirkeln och omgivet av höga fjäll ligger Siglufjörður. I den nordisländska staden når därför inte solen ända ned till fjorden under midvintern. Men i går var det dags. Då strålade solen för första gången över Siglufjörður sedan den 15 november förra året. Det hade då gått 74 dagar utan solsken.

Solens återkomst firas traditionsenligt med pannkakor. De som ansvarade för gräddningen började redan vid midnatt för att hinna med. Enligt RÚV var det ändå långa köer eftersom många företag passar på att köpa pannkakor åt de anställda.

Även på skolan i Siglufjörður firades årets första solstrålar. Barnen samlades utanför kyrkan där de sjöng sånger och - dagen till ära - hade på sig solgula mössor, rapporterar RÚV.

Isländsk kyrkoherde hyr ut prästgård åt turister

Kyrkoherden i Holt i Önundarfjörður hyr sedan en tid tillbaka ut prästbostaden åt turister. Han har fått tillstånd för uthyrningen från myndigheterna - men han frågade inte kyrkan. Nu har frågan till sist hamnat på kyrkans bord. Han behöver inte få ett sovrum uthyrt mer än fyra gånger i månaden för att intäkterna ska täcka den hyra han själv betalar för prästgården.

Fjölnir Ásbjörnsson är kyrkoherde i Holt i Önundarfjörður i Västfjordarna. I jobbet ingår att vara bosatt på prästgården. Han är också folkbokförd där. Men han har dessutom en bostad i Flateyri. I Fréttablaðið förnekar han att han skulle ha flyttat till Flateyri. Fjölnir Ásbjörnsson uppger att han bor på bägge ställena.

För snart ett år sedan började Fjölnir Ásbjörnsson hyra ut rum i prästgården. Uthyrningen sker bland annat genom bokningstjänster som Booking.com.

Ungefär samtidigt som han började hyra ut rum vände han sig till kyrkan med en förfrågan om underhåll. Han ansåg inte att huset var i tillräckligt gott skick. Kyrkorådet valde då att säga nej till Fjölnir Ásbjörnssons begäran.

Han har skaffat sig de nödvändiga tillstånden från myndigheterna. Däremot dröjde det länge innan Fjölnir Ásbjörnsson kontaktade kyrkan för att få klartecken. Ansökan ska enligt Fréttablaðið ha kommit först efter att han fått intern kritik. Kyrkorådet ska då ha fått kännedom om att prästgården hyrdes ut till turister.

Själv hävdade Fjölnir Ásbjörnsson att det rörde sig om ett missförstånd. När kyrkorådet på ett sammanträde i december förra året behandlade hans ansökan fick ordförande i uppdrag att sammanställa information till ett beslutsunderlag. Vid årets första möte fanns dock inte frågan om uthyrningen med på dagordningen.

Oddur Einarsson, kyrkorådets ordförande, säger i Fréttablaðið att det inte finns några formella hinder mot ett tillstånd för uthyrning. I ämbetet ingår att han är bosatt på prästgården. Men så länge som Fjölnir Ásbjörnsson är skriven i Holt och har ett andra hem innan pastoratet är det tveksamt om det kan betraktas som ett regelbrott.

För Fjölnir Ásbjörnssons del kan uthyrningen ge en hel del extraintäkter. Enligt Fréttablaðið är hyran för prästgården mycket låg. Han behöver bara hyra ut sovrummet fyra gånger i månaden för att intäkterna ska täcka den egna månadshyran. Allt utöver detta är ren vinst som han kan stoppa i fickan.

Det är inte bara enstaka rum som hyrs ut. Enligt recensioner får vissa hela huset för sig själva - utan att värden själv övernattar på prästgården.

Just nu går det inte att boka rum på prästgården. Den finns dock kvar på Booking.com. Kanske inväntar Fjölnir Ásbjörnsson klartecken från kyrkorådet innan han åter välkomnar nya gäster till Holt.

Biskopar på Island vill stoppa förlängd abortgräns

Svandís Svavarsdóttir vill tillåta aborter fram till tjugoandra graviditetsveckan. Men hälso- och sjukvårdsministerns förslag möter hård kritik från religiösa samfund. Katolska kyrkans biskop David B. Tencer kallar aborter för en "världsepidemi". Och biskop Agnes M. Sigurðardóttir vänder sig mot ordvalet i den föreslagna lagen.

I höstas föreslog hälso- och sjukvårdsminister Svandís Svavarsdóttir att tidsgränsen för abort skulle förlängas från dagens sexton till arton veckor. Precis som i dag ansåg hon dock att aborter om möjligt helst skulle utföras under de tolv första veckorna.

Men hon ändrade sig och det förslag som gick ut på remiss innebar en förlängning till och med tjugoandra graviditetsveckan. I ett pressmeddelande uppgav Svandís Svavarsdóttir att en längre frist skulle öka självbestämmandet. På samma sätt som tidigare skulle rekommendationen vara att helst genomföra aborter under de tolv första veckorna.

Svandís Svavarsdóttir argumenterade också för ett nytt ordval i lagtexten. I stället för att använda fóstureyðing ansåg hon att det borde stå þungunarrof. Bägge orden betyder 'abort' på svenska - men fóstureyðing betyder ordagrant 'fosterförstörelse' medan þungunarrof betyder 'graviditetsavbrott'.

Kritiken mot förslaget är hård från ren rad olika religiösa samfund. Statskyrkans biskop Agnes M. Sigurðardóttir skriver i ett remissvar att hon ställer sig bakom det avsnitt som säger att det är den gravida kvinnans ansvar att besluta om abort. Men hon anser att förslaget går för långt. Hon vill inte att det i lagtexten ska stå þungunarrof i stället för fóstureyðing:

"Det nya begreppet syftar inte på något sätt på det liv som så sannerligen bärs under hjärtat och är ett embryo till en ny människa. Enligt vår kristna tro är livet heligt, en nådegåva som Gud ger och Gud tar. Det är människans uppgift att vaka över det och skydda det med all kraft och ha respekt för den personliga integriteten, skapelsen och skaparen. Det är missvisande att använda detta nya begrepp i detta känsliga sammanhang eftersom begreppet inte syftar på detta växande nya liv."

Agnes M. Sigurðardóttir skriver vidare att hon ställer sig bakom kampen för kvinnors rättigheter. Men hon anser inte att förslaget om abort till och med tjugoandra graviditetsveckan innebär någon förbättring. Hon tycker att det är problematiskt att barn som föds så tidigt faktiskt kan överleva. Dagens system innebär enligt Agnes M. Sigurðardóttir en rimlig kompromiss mellan olika intressen.

Ännu hårdare kritik kommer från David B. Tencer, katolska kyrkans biskop på Island. Han skriver i ett remissvar att kyrkan var negativt inställd redan till att höja gränsen till artonde veckan. Han protesterar nu på nytt mot det nya förslaget eftersom han anser att det är uppenbart att den tidigare kritiken inte ledde till några förändringar:

"Har det inte blivit dags att stoppa denna världsepidemi som under de senaste tjugo åren har förstört ungefär lika många liv på Island som de som bor i Akureyri med omnejd?"

Han efterlyser en politik som talar om "allas rätt till liv" - och där alla även inkluderar foster. Katolska kyrkans ställningstagande baseras enligt David B. Tencer på en hållning där "vi har respekt för livet från befruktningen till graven".

Den kanske mest drastiska kritiken kommer från Guðmundur Örn Ragnarsson, präst och föreståndare för frikyrkosamfundet Samfélag trúaðra som 2017 hade 28 registrerade medlemmar. Han vill kriminalisera aborter och byta namn på förslaget till "Förslag på totalt förbud mot mord på barn i livmodern".

Här kan du läsa mer om förslaget att förlänga tidsgränsen för aborter till artonde graviditetsveckan.

Dagens citat

"Man mår mycket dåligt av allt detta. ... Jag jobbade mest ihop med Sigmundur Davíð och jag beundrade honom av många skäl. Detta har varit en svår tid. Jag tycker att de är för ilskna på allt och alla. ... Jag tycker att det kanske är lite barnsligt, deras reaktioner. ... Jag tycker att de bara ska ta på sig skulden. Det var en mycket allvarlig händelse som inträffade på denna berömda bar."

Sigrún Magnúsdóttir, som var miljöminister i Sigmundur Davíð Gunnlaugssons regering, i RÚV om hur de centerpartister som deltog i barrundan på Klaustur har hanterat skandalen.

Gunnar Bragi Sveinsson minns fel om att inte minnas

Gunnar Bragi Sveinsson hävdade i samband med återkomsten till alltinget i förra veckan att han inte mindes något av skandalkvällen på Klaustur i Reykjavík. Han berättade i Hringbraut att han hade en 36 timmar lång blackout som startade i samband med att han gick in på baren. Han ska bland annat ha supit bort sina kläder. För att komma ihåg vad han och de övriga centerpartisterna sade under barrundan fick han lyssna på de inspelningar som läckts till medierna.



Men det här stämmer inte. DV publicerar nu en intervju med Gunnar Bragi Sveinsson som gjordes just efter att tidningen fått tillgång till inspelningarna från Klaustur. Redaktionen hade då inte hunnit gå igenom allt som sades under skandalkvällen. Då hade Gunnar Bragi Sveinsson inga problem att minnas samtalen på Klaustur.

DV ringde Gunnar Bragi Sveinsson med anledning av att han på Klaustur sade att han genom kohandel säkrat en framtida ambassadörspost åt sig själv. Samtidigt skulle han lämna uppdraget som Centerpartiets gruppledare i alltinget. Den posten skulle i stället gå till Ólafur Ísleifsson, som centerpartisterna försökte locka över från Folkets parti.

Under intervjun sade Gunnar Bragi Sveinsson upprepade gånger att han mycket väl mindes vad som sades på Klaustur. Han hävdade då att de bara hade skämtat och att ingen skulle diskutera gruppledarposter och ambassadörsjobb över några öl på en bar.

I flera andra intervjuer efter skandalen talade Gunnar Bragi Sveinsson om sina minnen från kvällen. Inte vid något tillfälle sade han då att han skulle ha drabbats av någon minneslucka.

Gunnar Bragi Sveinsson sade även i Hringbraut att han inte druckit alkohol sedan barrundan den 20 november förra året. Vísir publicerade i helgen uppgifter om att han skulle ha varit berusad på en teaterföreställning på Borgarleikhúsið i Reykjavík i mitten på januari i år. Vísir drog dock tillbaka artikeln eftersom uppgifterna inte bekräftats. Gunnar Bragi Sveinsson hade heller inte bemött dem innan de publicerades.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Jordskalv nära Torfajökull skakade Fljótshlíð

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett kraftigt jordskalv skakade Fljótshlíð på södra Island i går förmiddag. Skalvet uppmättes till 3,7 och hade sitt epicentrum nära Torfajökull på det isländska höglandet. Det följdes under gårdagen av ett fyrtiotal efterskalv. Inget tyder på att skalvserien skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Torfajökull är Islands tolfte största glaciär med en yta på cirka 15 kvadratkilometer. Toppen ligger 1 190 meter över havet. Torfajökull ligger ungefär mitt emellan Mýrdalsjökull och Landmannalaugar på det isländska höglandet. Torfajökulls krater är navet i ett av ett trettiotal aktiva vulkaniska system på Island.

Det senaste utbrottet i Torfajökull skedde 1477. Då strömmade lava bland annat till Landmannalaugar.

Men det kanske mest betydelsefulla utbrottet i Torfajökull ägde rum omkring år 870. Det utbrottet skapade nämligen det lager av aska som bland annat gör det möjligt att datera arkeologiska fynd. Utbrottet skedde ungefär vid samma tid som Island befolkades. Fynd som hittas under detta lager av aska härrör alltså från tiden innan de första kända kolonisatörerna anlände till Island.

Klockan 10.01 i går inträffade ett större jordskalv nära Torfajökull. Skalvet hade en magnitud på 3,7. Det kändes i bland annat Fljótshlíð flera mil söderut.

Det stora skalvet följdes av en jordskalvssvärm. Bara under söndagen inträffade ett fyrtiotal skalv i området. Samtliga hade epicentrum nordväst om Torfajökull. Det kraftigaste efterskalvet uppmättes till 2,3.

Jordskalv i området är ganska vanliga. Gårdagens skalv följdes inte av några rörelser i jordskorpan som skulle kunna peka på att de var kopplade till nära förestående vulkanisk aktivitet. Vid Torfajökull finns ett av Islands största geotermiskt aktiva områden. I stället är det troligt att jordskalven har ett samband med jordvärme.

Sommaren 2017 inträffade en annan jordskalvssvärm i området. Det kraftigaste skalvet skedde den 3 augusti och hade en magnitud på 2,8.

Eftersom det var mitt i sommaren fanns en hel del vandrare och andra friluftsturister i trakten. En av dem var Pétur Blöndal som cyklade nära epicentrum vid tiden för jordskalvet. Han berättade i Morgunblaðið att jorden skakade och mullrade. Det var först när han på nytt fick mobiltäckning som han insåg att de hade befunnit sig på platsen för skalvet.

Det senaste större skalvet nära Torfajökull ägde rum i augusti förra året.

Uteslutna ur Folkets parti kan gå till Centerpartiet

Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson uteslöts ur Folkets parti efter skandalen på Klaustur. Under barrundan med fyra centerpartister kallades partiledaren Inga Sæland för en fitta. Och centerpartisterna försökte övertala dem att byta parti. Nu öppnar Ólafur Ísleifsson för att han och Karl Gauti Hjaltason kan ansluta sig till Centerpartiet.

På kvällen den 20 november förra året träffades två ledamöter från Folkets parti - Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason - och fyra från Centerpartiet på baren Klaustur i Reykjavík. I efterhand har det cirkulerat rykten om att syftet med mötet från Centerpartiets sida var att försöka värva de två ledamöterna från Folkets parti.

Under kvällen drack sig de sex politikerna allt mer berusade. Inga Sæland, ledare för Folkets parti, kallades fitta. Hon ansågs också vara oförmögen att leda partiet.

När samtalen från barrundan avslöjades genom en visselblåsare uteslöts Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason ur Folkets parti. En majoritet av partistyrelsen ansåg att de ägnat sig åt partiskadlig verksamhet. Bägge protesterade mot uteslutningarna.

Både Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson förnekade att de skulle ha tagit initiativ till mötet och att de skulle ha övervägt att hoppa av. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, har dock antytt att de var drivande för att få ett möte till stånd och för att i slutändan även byta parti.

Ingen av de två uteslutna följde Folkets partis uppmaning om att avsäga sig platserna i alltinget. I stället har Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason fortsatt som politiska vildar.

Men då de bara är två har de svårt att hävda sig i alltinget. För att kunna bilda en partigrupp krävs minst tre ledamöter. Eftersom de inte tillhör någon partigrupp får de heller inget särskilt ekonomiskt stöd för att anställa tjänstepersoner. De berövas dessutom inflytande i arbetet i nämnderna och får begränsat med talartid.

Nu öppnar de dörren för att ansluta sig till Centerpartiet. Men Ólafur Ísleifsson säger till RÚV att det inte är det enda alternativet. Han nämner Självständighetspartiet som en tänkbar kandidat. Om det finns förutsättningar för politiskt genomslag är han beredd att gå till vänster. Det kan också bli så att han och Karl Gauti Hjaltason bildar ett eget parti:

"Vi var inte på väg ut ur det parti som vi var med i. Men vi har fått olika uppmaningar och en kom där [från Centerpartiet på Klaustur] som alla nu vet."

Centerpartiet är tillsammans med Socialdemokraterna det största oppositionspartiet i alltinget med sju mandat. Om Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson skulle gå med får Centerpartiet nio mandat och blir därmed det största icke-regeringspartiet. Det skulle i sin tur ge Centerpartiet större inflytande i nämnderna.

Här kan du läsa mer om turerna inom Folkets parti.

Dagens citat

"Det stämmer att jag blev chockad och jag anser att det hade varit förnuftigt om vi hade fått veta. Men det förändrar dock inte det faktumet att vi har valts till alltinget för att arbeta för att överse reformer för det isländska folket."

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir i Vísir om Gunnar Bragi Sveinssons och Bergþór Ólasons återkomst till alltinget - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det är inte rättvist att allmänheten blir sittande med kronan och den kostnad som följer den medan vissa företag försäkrar sig genom att redovisa i utländsk valuta och att ha tillgång till billigt utländskt kapital. Kronan har visat sig vara ett dyrt skämt för oss."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, skriver i Fréttablaðið om den isländska kronan.

Gästblogg: Islands nationalmuseum 150 år

Isländsk fornsakssamling grundades den 24 februari 1863,
och heter i dag Islands nationalmuseum. Foto: Torbjörn Nyström

Fornsaker till andra länder
När nationalismen blomstrade på 1800-talet väcktes i Europa ett stort intresse för forntiden. På Island var det främst litteraturen och språket som uppmärksammades.
Tidiga turister och samlare köpte upp gamla föremål, en del hamnade på Nationalmuseum i Köpenhamn andra på museer i andra länder.
En av de få som som såg ett eget värde i fornsakerna var konstnären Sigurður Guðmundsson. Vid en utgrävning kom det fram fynd som fick honom att reagera och han föreslog en isländsk fornsakssamling som grundades den 24 februari 1863.

Museilokaler
Samlingen visades först på domkyrkovinden och flyttades flera gånger till andra vindar. När den stiliga biblioteks och museibyggnaden öppnades 1908 fick fornsakerna plats på vinden, den naturhistoriska samlingen på nedre botten. Nu är det kulturhus bland annat med utställning om handskrifter.
När den isländska republiken bildats 1944 var ett av de första besluten att bygga ett hus värdigt landets Nationalmuseum, Þjóðminjasafn Íslands, som det hette sedan 1911.
Museet fick en hörntomt vid Hringbraut och Suðurgata, vid sidan av universitetets huvudbyggnad som tagits i bruk 1940. Huset stod klart 1950 i tre våningar med ett torn. Det hade en pampig trappa och ekande salar, stora montrar med fint kulturhistoriskt material, både arkeologiska fynd och yngre föremål. Som barn minns jag gamla kvinnor i nationaldräkt som vakter och det speciella vaxkabinettet, som var privatägt. På den översta våningen fanns Islands konstmuseum, Listasafn Íslands, från 1950 till 1987 då det flyttade till eget hus.

Riksantikvarier
När det 1907 kom en lag som förbjöd export av fornsaker fick Matthias Þórðarson tjänsten som riksantikvarie. Han deltog tidigt i skandinaviskt museisamarbete. Han efterträddes 1947 av Kristján Eldjárn, som studerat arkeologi i Köpenhamn. Hans och de få medarbetarnas kontor, hans bostad och samlingarna inrymdes också i den nya museibyggnaden. När Kristján 1968 valts till president efterträdde hans medarbetare Þór Magnússon honom, arkeolog, utbildad i Uppsala. Chef sedan 2000 är Margrét Hallgrímsdóttir, också hon arkeolog som studerat i Stockholm.

Förnyelse
Före sekelskiftet renoverades byggnaden och Nationalmuseum fick en tillbyggnad mot söder med en helt ny ingång. Museimagasin har inretts i Kópavogur och kontoren fick plats i ett av universitetets hus strax intill museet. Det blev ett stort lyft både för publik och medarbetare.
Den nya basutställningen öppnades 2004 med namnet Nationen bildas, kultur och samhälle under 1200 år. I den kan du som besökare komma nära föremålen och se dem i god belysning. Där kan medeltidens kyrkoprakt överraska och i de snidade föremålen finns en rik konstnärlighet som inte alltid stämmer med bilden av grå fattigdom.
Salar finns också för skiftande utställningar, ofta ur museets egna enorma fotosamlingar. Till jubileet öppnas utställningen Silfur Íslands och där visas arbeten från de många inhemska silversmederna.

Museets bredd
Nationalmuseum är ett kulturhistoriskt museum med ansvar för hela landet och dit hör ett fyrtiotal gamla byggnader. Sedan 1960-talet arbetar museet med insamling inte bara av föremål utan också av det immateriella kulturarvet som omfattar det mesta, med frågelistor om allt från bondesamhällets slakt till studenters boende och den ekonomiska krisens följder.
Museet har givit ut en rad böcker, bland andra en serie om landets kyrkor i ett brett samarbete. Snart kommer en skrift om museet av Margrét Hallgrímsdóttir. Böcker finns att köpa i museets butik som också säljer trevliga souvenirer och bredvid butiken ligger ett populärt kafé.
Lycka till med 150-årsjubileet som inleds den 24 februari 2013 med ett varierat program som varar hela året.

Nanna Hermansson

Ursprungligen publicerad av Samfundet Sverige-Island den 13 februari 2013

Fyra av tio öbor nöjda med nytt styre på Västmannaöarna

Majoriteten på Västmannaöarna håller. Och öborna är ganska nöjda med den koalition som styr kommunen. Men missnöjet är utbrett bland Självständighetspartiets väljare. Däremot är det en majoritet som står bakom beslutet att ta över driften av färjan Herjólfur. Få tror dock att det kommer att innebära några förbättringar. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Eyjar.

Inför förra årets kommunalval på Västmannaöarna splittrades Självständighetspartiet. Missnöje med kommunchefen Elliði Vignisson gjorde att en utbrytning började diskuteras - och de planerna blev verklighet när han var med om att fälla ett förslag om att hålla provval inför kommunalvalet.

Självständighetspartiet saknade bara sex röster för att säkra egen majoritet i fullmäktige. I stället kunde utbrytarpartiet För Hemön bilda majoritet med Ölistan. Kommunchef blev Íris Róbertsdóttir, som tidigare representerat Självständighetspartiet i alltinget.

Maktskiftet har präglats av konflikter. Självständighetspartiet har tagit strid om en rad utnämningar och anklagat det nya styret för olika fel och brister. Men hittills ser väljarna ut att vara ganska nöjda.

Det är 42,2 procent av öborna som är nöjda med koalitionen mellan För Hemön och Ölistan. Vidare är det 38,6 procent som är varken nöjda eller missnöjda medan 19,3 procent är missnöjda. Hela 83 procent av För Hemöns väljare är positiva. Men det är bara 7 procent av Självständighetspartiets sympatisörer som har samma åsikt.

Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti med 44,9 procent. Jämfört med valet våren 2018 backar partiet med 0,5 procentenheter. Samtidigt ökar För Hemön med 3,8 procentenheter till 38 procent. Ölistan minskar med 3,2 procentenheter till 17,1 procent.

Män och öbor som har fyllt 50 år röstar oftare på Självständighetspartiet. Kvinnor och personer i åldern 18 till 29 år sympatiserar i större utsträckning med För Hemön. Ölistan är starkare bland kvinnor och bland dem som har fyllt 50 år.

Hade det varit val till kommunfullmäktige i dag hade inte läget förändrats. Självständighetspartiet och För Hemön hade fått tre mandat var och Ölistan ett mandat. Den koalition som styr kommunen i dag hade alltså kunnat regera vidare.

Färjan Herjólfur är den viktigaste förbindelsen till det isländska fastlandet för Västmannaöarna. Hela 62,2 procent tycker att kommunen gör rätt som i vår tar över driften av färjetrafiken. Då ersätts också den gamla färjan av en ny.

Men förhoppningarna om att den nya färjan ska lösa problemen med kommunikationerna till fastlandet är inte stora. 56 procent tror inte att den kommer att innebära någon stor förändring för färjetrafiken. Bara 32 procent hoppas på att den ska bidra till förbättringar.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken på Hemön.

Dagens citat

"Det är otroligt vad det är stora framsteg på kort tid på denna lilla plats i jordens utkant, som vissa kallar det. ... Vi kastar oss in i 2000-talet och har till sist fått jämbördiga förutsättningar, som vi vill ha, jämfört med andra platser på Island."

Finnur Ólafsson, kommunalråd i Kaldrananeshreppur, i Vísir om att det nu finns en asfalterad väg ända in i Bjarnarfjörður samt att arbeten som skapar förutsättningar för snabbt bredband pågår i kommunen.

Dagens bonuscitat

"I think a lot of people are coming to do things without really enjoying them. Just to kind of capture it and then move on to the next bucket list item that looks good on Instagram."

Gunnar Freyr Gunnarsson i Global News om hur Instagram påverkat och förändrat turismen till Island.

Gästblogg: Samfundet Sverige-Island presenterade Islänningasagorna på Slottsbacken

Samfundet Sverige-Island presenterar Islänningasagorna,
samtliga släktsagor och 49 tåtar (Saga forlag 2014) på Slottsbacken.

Islänningasagorna kallas de fem blå banden med fyrtio släktsagor och fyrtionio tåtar som 2014 givits ut i nyöversättning av Saga Forlag i Reykjavik. Samfundet Sverige-Island stod tillsammans med Islands ambassad och en rad föreningar, med stöd från Barbro och Sune Örtendahls fond, för en lättsam sammankomst på Kungliga Myntkabinettet, på södra sidan av Slottsbacken.
Samtidigt har förlaget givit ut en dansk utgåva i röda band och en tredje på norska, också den i rött. Nyöversättningarna ingår i ett stort projekt som inleddes 2007 och följde en ny översättning till engelska 1997.
Tre nordiska statsöverhuvuden har skrivit förord till var sin utgåva. Därför var det kanske naturligt att böckerna skulle överlämnas till dem med ett kväde. Att en skald hedrar en konung med en drapa är känt i sagalitteraturen, det vet alla islänningar.
Den 18 november 2014 var det audiens på Stockholms slott för en liten delegation med Islands ambassadör Gunnar Gunnarsson, skalden Þórarinn Eldjárn med hustru Unnur Ólafsdóttir, redaktörerna Kristinn Jóhannesson och Gunnar D Hansson, utgivaren Jóhann Sigurðsson och hans rådgivare Örnólfur Thorsson.
Kvädet Karlsdrápa Gústafs och böcker överlämnades till kung Carl XVI Gustaf. Han mindes väl då han i Birka för flera decennier sedan hörde Kristján Eldjárn, Islands president, tala isländska med riksantikvarien Sven B. F. Jansson, Run-Janne kallad. Den unge kronprinsen kände då den nordiska samhörigheten och dess historiska djup. Ett fint sammanträffande var att skalden Þórarinn är son till Kristján Eldjárn.

Hörsalen Kungl. Myntkabinettet 18.11.2014. Foto: Simon Carlbäck/Mallow Media

Sammankomst på Slottsbacken 6
Samfundet Sverige-Island stod tillsammans med Islands ambassad och en rad föreningar, med stöd från Barbro och Sune Örtendahls fond, för en lättsam sammankomst på Kungliga Myntkabinettet, på södra sidan av Slottsbacken.
Samfundets ordförande, Nanna Hermansson, inledde och nämnde att föreningen gått in i sitt 85:e arbetsår med den viktiga uppgiften att lyfta fram den fornnordiska litteraturen med utgångspunkt från den nya utgåvan.

Þórarinn Eldjárn läser Karlsdrápa Gústafs 18.11.2014.
Foto: Simon Carlbäck/Mallow Media

Þórarinn Eldjárn
Skalden och författaren Þórarinn Eldjárn berättade att dikta med inflätade rim och omskrivningar är ett hantverk där det gäller att kunna reglerna. Han hade trott sig dikta en drapa, men fann att eftersom den inte hade omkväde var det bara en flockur eller en dræplingur (liten drapa). Inte ens Margrete av Danmark hade lagt märke till det. Forntidens skalder var mer utsatta för kunglig kritik, kunde mista huvudet för något misshagligt och Þórarinn menade att deras arbetsförhållanden har blivit bättre.
Han läste sitt lovkväde om svenskar som kom till Island och antydde att alla inte var goda gäster, syftade bland annat på det kända, rysliga spöket Glámur (se artikel "Skald och kung" här).

Bára Lyngdal Magnúsdóttir: Gunnlaug Ormstunga hos kungen 18.11.2014.
Foto: Simon Carlbäck/Mallow Media

Bára Lyngdal Magnúsdóttir
Skådespelaren Bára Lyngdal Magnúsdóttir framförde en några scener ur skådespelet om Gunnlaug Ormstunga som gavs i Stockholm för femton år sedan, översatt av Ylva Hellerud. Gunnlaug kom till Erik jarls hov i Norge och sedan till den svearnas kung Olof i Uppsala. Där fanns redan en islänning, Hrafn Önundarson, och bägge ville de var först om att framföra sitt kväde till kungen.

Heimir Pálsson, berättar om Götrek, andra kungar och skalder 18.11.2014.
Foto: Simon Carlbäck/Mallow Media

Heimir Pálsson
Samfundets styrelsemedlem Heimir Pálsson, tidigare lektor i Uppsala, följde tråden med skalder inför kungar och betonade deras starka ställning vid hovet. De utgjorde den tidens media som skildrade viktiga händelser och gärna skulle få hövdingen att för eftervärlden framstå som en förebild för hjältar.
Heimir läste några meningar ur Götreks och Rolf Götrekssons saga, den första forntidssagan som översattes till svenska för 350 år sedan. I den nämns ättestupan, den enda gången i hela den gamla nordiska litteraturen. Ordet har sedan levt vidare i debatter om åldringsvård.
Släktsagorna utspelas på 900- och 1000-talen och nedtecknades på 1200-talet och är storartad litteratur. Vissa personer förekommer i flera sagor så att vi blir övertygade om att de funnits. I brist på andra källor betraktas händelserna gärna som sanna.

Kristinn Jóhannesson och Gunnar D Hansson skildrar något av arbetet
med Islänningsagorna 18.11.2014. Foto: Simon Carlbäck/Mallow Media

De två redaktörerna
Kristinn Jóhannesson och Gunnar D Hansson hade ännu en redaktör Karl G Johansson, professor i Oslo, som nu inte kunde komma. De två, som känt varandra länge, har läst alla sagor och tåtar, (kortsagor), högt för varandra. Det ingick i deras femåriga arbetet med utgåvan. För att träna nya översättare valde de också unga och oerfarna. Det blev 20 personer, samtidigt som sagorna skulle hålla en viss ton. Språket skulle inte vara alltför gammaldags, vara lätt att förstå, men ändå inte för modernt.
Gamla gudanamn stavas som förr. De isländska personnamnen har fått sin grundform, som Gunnlaug, inte Gunnlaugur. De svåra binamnen är översatta eller förklarade, som Þorstein Skräck och Helgi den magre, men ortnamnen skrivs som idag för att kunna hittas med karta eller GPS. Verben står i dåtid.
Svårast var, som väntat, dikterna, där fann de att Åke Ohlmarks ofta var den av de tidigare översättarna som fångat både innehåll och struktur, men tvingats skapa egna ord för att förmedla det. De båda redaktörerna tyckte att Kristinns musikalitet samspelat väl med Gunnars känsla för poesi för att hålla en viss rytm i texten. Mycket tacksamma var de för att ha haft Erik Andersson som textgranskare eller slutläsare.
De ville också nämna Torsten Söderbergs Stiftelse och Svenska akademien som gjorde den svenska utgåvan möjlig.
Kristinn Jóhannesson berättade att när han var barn skulle man kunna läsa när man började skolan. Hans far, bonde på norra Island, sade till honom att om han nu lärde sig läsa i tid, så skulle han köpa släktsagorna, alla tolv banden, åt honom. Vem ville inte få dem? frågade Kristinn. Sagorna blev hans första läsning, sedan spelade han rollerna med sina kamrater, som min sonson lekt Star Wars, tillade han.
Redaktör för den danska utgåvan är docent Anette Lassen med författaren Merete Pryds Helle som textgranskare. Den norska böckerna är till hälften på bokmål och hälften nynorska. Redaktörer är professorerna Jon Gunnar Jørgensen och Jan Ragnar Hagland med författarna Roy Jacobsen och Edvard Hoem som slutgranskare.
Gunnar D Hansson lånade Peter Hallbergs ord: "Utan överdrift kan man beteckna de isländska släktsagorna som Nordens enda samlade originella insats i världslitteraturen." Åtminstone i den del av världen om vi känner till.

Þorstein Skräck
Som en avslutning berättade Bára Lyngdal Magnúsdóttir tåten om Þorstein Skräck särskilt önskad av en ung man på sex år. Tåten utspelas i Viken där kung Olav Tryggvason med sin hird gästar en gård.
Kungen förbjuder sin män att ensamma gå till avträdet på natten. En av dem, den isländske Þorstein, måste gå ut till hemlighuset. Det har elva hål på var sida och upp kommer en djävul... Dagen efter gav kungen honom tillnamnet Skräck.

Avslutning
Som tack fick de som framträtt en bild från 1661 av slottet Tre Kronor från Slottsbacken, av den holländske målaren Govert Camphuysen, nu på bricka. Skalden Þórarinn Eldjárn fick frågan om han nu skulle fara hem med ett svärd eller en gyllene armring som gåva från kungen. Han svarade, nej, men med kungliga manschettknappar, kanske med tre kronor.
Frågan om sensmoralen i tåten och annat i det stora projektet Islänningasagorna kunde sedan de trettiotalet deltagarna dryfta över ett glas vin som Islands ambassad bjöd på.

Nanna Hermansson

Ursprungligen publicerad av Samfundet Sverige-Island den 24 november 2014

Grundar bolag för att driva butik i Norðurfjörður

Nu grundas ett bolag för att driva en livsmedelsbutik i Norðurfjörður i Árneshreppur. Alla kommuninvånare får möjlighet att köpa aktier i bolaget. Tanken är att affären ska ha generösa öppettider under somrarna. Men under vintrarna blir det bara öppet några få timmar i veckan för att ge service åt dem som bor i kommunen hela året.

I höstas bommade lanthandeln i Norðurfjörður igen. Därmed förlorade inte invånarna i Árneshreppur bara den enda butiken i kommunen. De blev också utan möjlighet att köpa färskvaror under de månader under vintern då vägen inte hålls öppen. Det försämrade i sin tur förutsättningarna ytterligare för de sista bofasta.

Kaupfélag Steingrímsfjarðar drev butiken fram till 2017. Den lades ned på grund av ständiga förluster. Efter en kort paus öppnade en privatperson butiken på nytt. Det varade i ett knappt år. Sedan dess har det alltså inte funnits någon affär i kommunen.

Politikerna i kommunfullmäktige har inte gett upp hoppet om butiken. Däremot har förhoppningarna varit små om att hitta någon som vill driva den året runt. Utanför sommarmånaderna är det inte många som tar sig hela vägen upp till Norðurfjörður. Och i vinter är det bara sjutton personer som bor i Árneshreppur.

Nu ser en lösning ut att kunna vara på väg. Mellan 2019 och 2021 har kommunen säkrat bidrag på totalt 7,2 miljoner isländska kronor för att driva butiken. På tisdag hålls ett konstituerande möte för ett bolag som ska stå bakom verksamheten.

Invånarna i Árneshreppur får enligt Litlihjalli möjlighet att köpa aktier i bolaget. Varje aktie kostar 25 000 isländska kronor. En person får högst köpa fyra andelar. Även sommarhusägare och tidigare invånare i kommunen kan köpa in sig i bolaget.

Under somrarna kommer butiken att ha öppet dagligen. Men under vintern blir det mycket begränsade öppettider. Ett förslag är att ha öppet två timmar två dagar i veckan. De korta öppettiderna på vintrarna ska vara tillräckligt för lokalbefolkningen.

Här kan du läsa mer om butiken i Norðurfjörður.

Dagens citat

"Jag sov inte på ett helt år. Jag var bara helt nere. Jag kunde inte förklara saken. Jag kunde inte förstå hur något sådant kunde ske under min uppsikt. Jag tror att alla som rapporterade om saken förstod hur enormt personligt jag tog detta och hur mycket detta var en personlig sak för mig. Jag tyckte att jag svek."

Hanna Birna Kristjánsdóttir, tidigare inrikesminister, i RÚV om den läcka från inrikesdepartementet som fick henne att avgå - läs mer här.

Ófeigsfjörður och Ingólsfjörður i 360 grader

Både Ingólfsfjörður och Ófeigsfjörður i Árneshrepppur i Västfjordarna har stått öde i omkring 50 år. Men under somrarna återvänder släktingar tillfälligt till de hus som en gång fungerade som året runt-bostäder. Nu har RÚV släppt 360-gradersfilmer från de två fjordarna. Ovan kan du se hur Ófeigsfjörður ser ut under sommaren ...

... och här kan du se hur Eyri vid Ingólfsfjörður ser ut. Utöver de fallfärdiga ruinerna av en gammal sillfabrik finns ett par bostadshus som används som sommarstugor. Just i Eyri byggs nu det första nya huset på över sjuttio år. Även det kommer dock bara att användas under somrarna.

Här kan du läsa mer om nybygget i Eyri.

SAS lämnade kvar allt bagage inför flyget till Island

166 passagerare var ombord SAS flyg från Oslo till Keflavík i går. Men ingen av dem fick sitt bagage. Med hänvisning till dåligt väder på Island lämnades allt bagage kvar på marken i Oslo. I stället tankades planet mer än vanligt om det inte skulle kunna landa i Keflavík. I så fall hade det tvingats flyga till Stavanger.

Island har utöver flygplatsen i Keflavík ytterligare tre flygplatser med internationell status: Reykjavík, Akureyri och Egilsstaðir. Det betyder att de vid behov kan användas av utrikesflyg. Reservflygplatsernas kapacitet har ofta debatterats de senaste åren. Om Keflavík stängs dröjer det inte länge innan det blir fullt på reservflygplatserna.

En utbyggnad av både Akureyri och Egilsstaðir diskuteras. I Reykjavík har kommunpolitikerna tagit det första steget mot en flytt av flygplatsen genom att avveckla en landningsbana. Men bland motståndarna till en nedläggning är det många som vill att samtliga banor av säkerhetsskäl ska fortsätta vara öppna för trafik.

När vädret är dåligt är det därför inte helt ovanligt att flyg på väg till Island i stället väljer att landa i Glasgow. För flyg från Storbritannien samt Central- och Sydeuropa är det ofta den närmaste reservflygplatsen.

Klockan 10.36 i går lyfte ett SAS-plan från Gardermoen i Oslo mot Keflavík med 166 passagerare ombord. Planet landade på Island klockan 12.51. Det var då närmare en timme försenat. 

Trots förseningen kom inga väskor med flyget. En del bagage kunde skickas med andra flyg redan under gårdagen. Men enligt Vísir fanns ett trettiotal incheckade väskor kvar i Oslo sent i går kväll. De sista väskorna ska komma till Island under dagen.

Karin Nyman, informationschef för SAS, säger till Vísir att det var osäkerhet kring väderförhållandena i Keflavík som ledde till beslutet att inte ta med något bagage. I stället tankades planet mer än vanligt. Hon hävdar att det rörde sig om en "extrem situation":

"Huvudsaken var att få passagerarna till Island och därför beslutades att ta bort både bagage och annat gods för att rymma mer bränsle."

Hade det inte gått att landa i Keflavík hade planet vänt tillbaka och landat i Stavanger som var närmaste reservflygplats. Det var därför som SAS prioriterade bränsle framför bagage och gods.

Något extremväder blev det dock inte i Keflavík. Det snöade visserligen en hel del när planet landade och temperaturen låg vid nollpunkten. Men vindarna utgjorde inget bekymmer och sikten var nio kilometer.

Här kan du läsa mer om debatten om reservflygplatser.

Skandalpolitiker från barrundan på Klaustur åter i alltinget

Bergþór Ólason och Gunnar Bragi Sveinsson var i går tillbaka i alltinget. De två centerpartisterna hävdar att de återvänder för att kunna försvara sig mot presidiets granskning av deras beteende under barrundan på Klaustur. Lilja Alfreðsdóttir gick själv fram till Gunnar Bragi Sveinsson - som han både hetsade mot och sexfantiserade om under utekvällen - och fördömde hans beteende.

Två månader efter att fyra centerpartister avslöjades med att ha hånat och hetsat mot kvinnor och minoritetsgrupper under en barrunda på Klaustur i Reykjavík var Bergþór Ólason och Gunnar Bragi Sveinsson i går tillbaka i alltinget. De hade inte på förhand meddelat att de tänkte återvända till arbetet.

De senaste veckorna har Centerpartiet försökt förändra bilden av skandalen på Klaustur. De överväger att stämma visselblåsaren Bára Halldórsdóttir. De nobbar konstitutions- och tillsynsnämndens behandling av skandalen. Och de dömer ut den granskning som förbereds av alltingets presidium.

När Bergþór Ólason och Gunnar Bragi Sveinsson dök upp i alltinget i går hävdade de att de gjorde det för att de ansåg att det var nödvändigt att försvara sig. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - som även han var med på Klaustur - har redan sågat talmannen Steingrímur J. Sigfússons förberedelser inför en granskning. Nu använder Bergþór Ólason och Gunnar Bragi Sveinsson samma argument.

Ett annat led i att försöka förändra bilden av skandalen på Klaustur är att ständigt upprepa att inspelningarna av deras samtal ska ha varit olagliga. Inför återkomsten skrev Bergþór Ólason i Morgunblaðið om utekvällen:

"Jag tyckte att det var en dålig utveckling att någon passade på att tjuvlyssna när andra människor pratade på restauranger. Jag tyckte att det var dåligt att medier ansåg det självklart att offentligt publicera sådant fyllesnack och faktiskt ännu värre hur många som var nöjda med både och. Men värst av allt tyckte jag var att höra mig själv. ... Jag bär ansvar för mina egna ord och tycker att det verkligen är sorgligt att jag uttalade de värsta av dem. I vår lilla grupp på en restaurang var dessa ord osmakligt men meningslöst snack över ett glas som inte sårade någon. Det var inte vårt beslut att de skulle föras fram till hela folket."

Flera politiker kommenterade Bergþór Ólasons och Gunnar Bragi Sveinssons närvaro från talarstolen. Piratpartiets Halldór Mogensen sade att det "fick henne att tappa fattningen att se männen från Klaustur sitta här inne i denna sal som om inget hade hänt". Renässans Jón Steindór Valdimarsson sade att det "blivit mörkt" inne i salen.

Innan Gunnar Bragi Sveinsson lämnade Framstegspartiet och gick över till Centerpartiet arbetade han ihop med Lilja Alfreðsdóttir. Under kvällen på Klaustur talade han både om sina sexfantasier om henne och om hur han skulle angripa henne eftersom hon var "en jävla bitch".

Vid två tillfällen under gårdagen gick Lilja Alfreðsdóttir enligt RÚV fram till Gunnar Bragi Sveinsson fram till honom och viskade något. Efter andra tillfället lämnade hon salen. Ingen av dem ville efteråt berätta exakt vad som sades. Lilja Alfreðsdóttir säger till RÚV att hon berättade för honom vad hon tyckte om hans beteende:

"Jag är inte nöjd med detta uppförande och detta var mitt budskap."

Gunnar Bragi Sveinsson säger till Vísir att han ångrar att han inte informerat henne om att han skulle återvända till alltinget. Han hävdar i Hringbraut att han inte minns något från kvällen på Klaustur. Från att han gick in på baren har han en blackout i 36 timmar. Han ska också ha tappat bort sina kläder under barrundan.

Bergþór Ólason säger till RÚV att han bett Lilja Alfreðsdóttir för det han sade om henne under barrundan på Klaustur. Han beskrev henne bland annat som "en kropp som dög åt min pitt".

En annan politiker som de angrep under utekvällen var Folkets partis ledare Inga Sæland. Bergþór Ólason kallade henne bland annat "galen fitta". Även hon var upprörd över att de två centerpartisterna i går återvände till alltinget utan förvarning. Hon beskrev i RÚV agerandet som en typisk härskarteknik:

"Nu försöker de liksom utmåla sig som offer. Det är lite speciellt."

Partiledarna träffades i går för att diskutera centerpartisternas återkomst och arbetsmiljön i alltinget. Ett nytt möte hålls på måndag. Det är ännu oklart om Bergþór Ólason kommer fortsätta som ordförande för kommunikations- och miljönämnden. Även ordförandeskapet i nämnden diskuteras på måndag.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Den vanligaste växten i ett ekosystem med lava och mossor är grå raggmossa, denna tjocka mossa som är som en matta ovanpå lavan. ... Grå raggmossa ändrar färg. I uppehållsväder är den grå men när det regnar blir den grön. Det är på grund av att den har dessa långa hår med vita hår på ändarna som ändrar färg."

Járngerður Grétarsdóttir, botaniker vid Náttúrufræðistofnun Íslands, i RÚV om växtligheten i isländska lavaområden.

Moldavien nu på listan över säkra länder

Moldavien är nu ett säkert land där mänskliga rättigheter respekteras och där det inte förekommer några systematiska förföljelser. Bakom den bedömningen står Útlendingastofnun. Beslutet innebär inte att det blir omöjligt för moldaver att få asyl på Island. Men statusen som säkert land medför i praktiken att många ansökningar snabbutreds.

Sju ansökningar om asyl från moldaviska medborgare behandlades av Útlendingastofnun förra året. Ingen av dem fick stanna i landet. Och det kommer inte att bli lättare. Myndigheten klassar nu Moldavien som ett säkert land.

Klassificeringen som ett säkert ursprungsland betyder att mänskliga rättigheter respekteras och att det inte förekommer systematiska förföljelser av medborgare. Moldavien har också undertecknat de viktigaste internationella konventionerna som syftar till att just skydda mänskliga rättigheter.

Ansökningar om asyl från Moldavien kommer fortfarande att behandlas. Listan över säkra länder gör det inte omöjligt att få asyl. Men utan personliga skäl som väger tungt fungerar klassificeringen som en riktlinje. I praktiken medför det att ansökningar från säkra länder snabbutreds. Om det inte dyker upp några starka personliga skäl brukar det resultera i ett snabbt avslag.

På listan över säkra länder finns utöver samtliga EU-länder också Albanien, Australien, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Japan, Kanada, Kosovo, Liechtenstein, Makedonien, Monaco, Montenegro, Norge, Nya Zeeland, Serbien, Schweiz, Ukraina med undantag för vissa områden och USA.

Att ett land inte finns med på listan behöver inte betyda att isländska myndigheter betraktar det som osäkert. Skälet kan vara att Útlendingastofnun inte gjort någon utredning av förhållandena i landet.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Polcirkelmonument i Raufarhöfn kan stå klart om tre år

Om tre år kan polcirkelmonumentet i Raufarhöfn vara färdigt. Blir planerna verklighet betyder det att bygget kommer att ha pågått i arton år. Men varje etapp kräver nya pengar. Och det finns i dagsläget inga garantier för statliga anslag som är tillräckliga för att bygga klart senast 2022. Bidrag på 30 miljoner isländska kronor till nästa etapp har dock säkrats.

2004 påbörjades bygget av Heimskautsgerðið utanför Raufarhöfn på nordöstra Island. Raufarhöfn är den nordligaste tätorten på det isländska fastlandet. Härifrån är avståndet till norra polcirkeln bara någon mil.

Idén kom från Erlingur Thoroddsen som i många år drev Raufarhöfns enda hotell. Tanken med Heimskautsgerðið var att skapa ett monument som både hade en tydlig anknytning till polcirkeln och till den fornnordiska mytologin. Monumentet skulle också anspela på norrskenet och forma ett solur.

Trots att det har gått femton år sedan byggstarten är Heimskautsgerðið bara halvfärdigt. Projektet är beroende av statliga och kommunala bidrag. Och de har bara kommit sporadiskt under dessa år. Hösten 2016 sade sig dåvarande näringsministern Ragnheiður Elín Árnadóttir vara positivt inställd till planerna.

Monumentet är 54 meter i diameter. Det består av stora stenblock som bildar en formation som alltså ska symbolisera platsen och mötet mellan natur och mytologi. Inspiration hämtades bland annat från Stonehenge.

Heimskautsgerðið är populärt bland besökare. Det är dessutom den enda egentliga turistattraktionen i Raufarhöfn. En av Erlingur Thoroddsens förhoppningar var just att monumentet skulle kunna locka fler turister till orten.

Det senaste anslaget som betalades ut var på 30 miljoner isländska kronor. De har bland annat gått till en ny parkeringsplats. Nu finns också en detaljplan över området där Heimskautsgerðið ingår.

Gunnar Jóhannesson sitter i styrelsen för den grupp som nu leder arbetet. Han säger till RÚV att bygget kommer att fortsätta under 2019. Nästa steg blir att bygga en stig från parkeringsplatsen vid vägen ut ur Raufarhöfn och upp till monumentet. Den ska vara klar före sommaren:

"Detta är inte en gångväg vilken som helst eftersom detta är en del av helhetsbilden. Där blir det en bro som vi kallar Bifröst, alltså en bro mellan världar."

I den fornnordiska mytologin var Bifröst just en bro mellan Ásgarður och Miðgarður - Asgård och Midgård.

Nyligen hölls ett informationsmöte med invånarna i Raufarhöfn där fortsättningen för projektet diskuterades. Gunnar Jóhannesson säger till RÚV att han hoppas att det inte ska dröja länge innan monumentet kan färdigställas:

"Våra förhoppningar är att det ska ske väldigt mycket de tre kommande åren och förhoppningsvis göras klart. ... Detta har hittills tagit ganska lång tid men det är naturligtvis så att bra saker sker långsamt."

Här kan du läsa mer om Heimskautsgerðið.