En majoritet av islänningarna anser alltjämt att det är viktigt att en ny grundlag blir verklighet under denna mandatperiod. Men det är allt färre som tycker att frågan har stor betydelse. Intresset är fortfarande störst bland Piratpartiets väljare och svagast bland Självständighetspartiets sympatisörer. Det visar en undersökning utförd av MMR.Det har nu gått drygt sex år sedan en majoritet av islänningarna röstade ja till huvuddragen i en ny grundlag. Men sedan dess har inte mycket hänt. Socialdemokraterna och Gröna vänstern - som då bildade regering - lyckades inte fullfölja arbetet. Och Självständighetspartiet - som inte vill ha någon ny regering - har ingått i de efterföljande koalitionerna och blockerat alla radikala förändringar.
Frågan är dock inte helt död. Regeringen har tagit fram riktlinjer på tre områden. Tanken är att de så småningom ska leda fram till en ny grundlag. Inget tyder dock på att reformerna kommer att bli lika omfattande som i det förslag som togs fram inför folkomröstningen 2012.
Nu uppger 52 procent av islänningarna att det är viktigt att en ny grundlag klubbas under den innevarande mandatperioden. Det är en tillbakagång med 3 procentenheter. Samtidigt är det 29 procent som svarar att frågan har liten betydelse - vilket är en uppgång med 6 procentenheter. Resterande 19 procent - en nedgång med 1 procentenhet - står mitt emellan de två lägren.
Kvinnor och boende i huvudstadsregionen är mer positiva till en ny grundlag. Mer negativa är män och personer bosatta på landsbygden.
Hela 89 procent av Piratpartiets väljare säger att införandet av en reformerad grundlag är viktigt. Samma åsikt har 84 procent av Folkets partis sympatisörer och 83 procent av Socialdemokraternas anhängare. Därefter följer Gröna vänstern med 72 procent och Renässans med 53 procent.
Motståndet mot en ny grundlag är utbrett inom fiskeindustrin på grund av en starkare betoning av det gemensamma ägandet av naturresurser och på landsbygden på grund av idén om att slopa dagens valkretsindelning och därmed avskaffa det system som i dag gör att glesbygdsröster väger tyngre än storstadsröster i alltingsvalen.
De tre partier som är särskilt starka i dessa områden har också väljare som i större utsträckning inte är intresserade av en ny grundlag. Bara 13 procent av Självständighetspartiets sympatisörer tycker att frågan är viktig. Motsvarande åsikt har 15 procent av Framstegspartiets och 26 procent av Centerpartiets anhängare.
Här kan du läsa mer om opinionen om en ny grundlag.
