lördag 5 januari 2019

Gästblogg: Språkvanor och språkutveckling hos svenskar på Island

Ett Apple-tangentbord med de för svenskar ovanliga tangenterna ð, þ och æ.
Illustration: Torbjörn Nyström

När jag år 2011 tillbringade en termin i Reykjavik för att studera isländska började jag intressera mig för flerspråkighet. Under ett par månader levde jag min vardag till stor del på isländska och när jag kom tillbaka till Sverige upplevde jag att isländskan, åtminstone för en tid, påverkade min svenska. När jag skrev var det lätt hänt att ”han” blev till ”hann” och i matbutiken fick jag anstränga mig för att inte säga ”Takk fyrir!” i kassan. Den här sortens språkpåverkan blev senare ämnet för min magisteruppsats ”Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island”.

Undersökningen
Min studie kretsar kring tre delar kopplade till flerspråkighet: 1) språkvanor, 2) utveckling av första- och andraspråket och 3) attityder till de respektive språken och motivation till att behärska andraspråket isländska och att bevara förstaspråket svenska.
För att undersöka detta skickade jag ut en enkät till svenskar bosatta på Island. Enkäten innehöll frågor om i vilken utsträckning isländska, svenska och andra språk används i vardagen, om man någon gång upplevt det svårt att tala svenska, om isländskan påverkar svenskan, hur viktigt det är att behärska isländska på Island samt hur viktigt det är att fortsätta tala svenska och föra språket vidare till eventuella barn. Sammanlagt 21 personer svarade på enkäten.
I det följande presenteras några intressanta resultat gällande språkvanor, självskattad språkutveckling samt attityd och motivation.

Det verkar med andra ord finnas en vilja att kunna kommunicera
på skandinaviska språk med andra nordbor i Reykjavik.

Språkvanor
Undersökningen visar att isländska är huvudsakligt språk i de flesta informanters vardag. Så gott som alla som svarat på enkäten talar i huvudsak isländska på arbetet/i skolan och med islänningar. Med personer som inte är islänningar eller svenskar talar de flesta engelska, men ca en fjärdedel talar isländska också med dessa personer.
En intressant detalj är att svenska för många fungerar som ett komplement till isländska eller engelska, både i kommunikation med islänningar och med andra. Ett fåtal anger dessutom svenska som huvudsakligt språk på arbetet/vid studierna och någon talar svenska även i kontakt med islänningar. Detta förvånade mig då undersökningar om internordisk kommunikation på skandinaviska språk brukar visa att nordbors förståelse av grannspråken inte är särskilt god. För vissa av informanterna i min undersökning verkar det dock fungera. Nästan hälften anger dessutom att de någon gång talat svenska med en islänning som svarat på danska eller någon typ av skandinaviskt blandspråk. Det verkar med andra ord finnas en vilja att kunna kommunicera på skandinaviska språk med andra nordbor.

Självskattad språkutveckling
Angående språkutvecklingen efterfrågades i enkäten informanternas egen uppfattning om hur deras isländska utvecklats sedan flytten, samt hur deras svenska eventuellt förändrats.
De allra flesta, oavsett hur länge de bott i landet, anser att deras kunskaper i isländska har ökat. Några har gått från att vid flytten inte kunna någon isländska alls till att i dag tala språket flytande.
Angående svenskan anser nästan samtliga att den påverkas av andraspråket isländska och att man blandar de två språken i tal och skrift. Isländskans påverkan tar sig uttryck exempelvis genom att det är svårt att hitta rätt ord på svenska och att de isländska ordet ligger närmare till hands. Man direktöversätter även isländska uttryck till svenska utan att tänka på det. En informant berättar att hon efter isländskt mönster exempelvis kan säga ”böj till vänster” i stället för ”sväng till vänster”. Att språken blandas sker särskilt i situationer där kommunikationen ska gå snabbt. En annan informant beskriver även hur han kan blanda de två språken ”för att skoja till det” när han kommunicerar med andra svenskar som kan isländska. Språkblandningen fungerar då som en sorts stilistisk effekt och kan, enligt informanten, även skapa en känsla av samhörighet över att man delar en ovanlig kunskap.
Endast 2 av 21 personer anser att de inte behärskar svenska i alla situationer. Det kan exempelvis ske när de inte talat svenska på länge eller i vissa situationer som inte längre är aktuella i deras liv, åtminstone inte på svenska. Även om de flesta anser att de alltid kan kommunicera på svenska har nära hälften någon gång känt att det varit svårt. Svårigheter kan exempelvis uppkomma för personer med isländska som yrkesspråk när de ska tala om arbetsrelaterade ämnen på svenska. Även begrepp för nya företeelser kan vålla problem. En möjlig förklaring till detta är att isländskan i högre grad än svenskan förser sådana nyheter med inhemska termer.

Attityd och motivation
Jag ville också få en bild av informanternas attityd till svenska och isländska samt av deras motivation till att behärska andraspråket och att bevara förstaspråket. Detta analyserades med hjälp av ett antal värderingsfrågor med de tre svarsalternativen ”inte alls viktigt”, ”ganska viktigt” och ”mycket viktigt”.
Kunskaper i isländska värderas högt och nästan alla anger att det är mycket viktigt att behärska isländska. Ett fåtal anger att det är ganska viktigt. Informanterna ombads motivera sina svar och bland motiveringarna kan ett antal teman urskiljas. De allra flesta framhåller att språkkunskaperna är viktiga för att kunna bli en del av det isländska samhället och kulturen. Andra lyfter fram praktiska skäl som att de arbetar på en isländsk arbetsplats eller har barn som är uppväxta i landet och går i isländsk skola. Ytterligare en vanlig motivering är det isländska språket i sig. Flera betonar att isländska är ett vackert och intressant språk som man vill behärska av den anledningen. Andra vill undvika att bli sedda som turister och ytterligare andra tycker av princip att man ska behärska språket i landet där man bor.
Undersökningen visar att informanternas attityd och motivation gentemot isländskan och svenskan påverkar både språkvanorna och den självskattade språkutvecklingen. De som värdesätter kunskaper i isländska använder i högre utsträckning än andra isländska i vardagen; inte bara med islänningar, utan också med andra invandrare. De informanter som anser sig ha gjort störst framsteg gällande kunskaper i isländska har dessutom alla en hög motivation till att lära sig språket. På samma sätt verkar en lägre motivationsgrad kunna bidra till att språket inte utvecklas i lika hög grad.

Uppsatsen i sin helhet finns tillgänglig via denna länk.

Nina Ericson studerar till en masterexamen i svenska vid Uppsala universitet.
I framtiden vill hon fortsätta att forska om flerspråkighet i Norden.
Hon hoppas också på att någon gång kunna bo på Island igen.

Nina Ericson
Ursprungligen publicerad 21 november 2014 av Samfundet Sverige-Island