 |
|
Till dagens þorrablót hör det rökta fårköttet, hangikjöt, och lite av den traditionella surmaten, syrad med vassla som konserveringsmedel. Plus en hel del annan god isländsk mat. |
Månens och solens månader
Vår kalender hör ihop med den kristna kyrkan och en tideräkning efter solens gång. Ett äldre sätt, som till en del levat kvar på Island, är att räkna med två årshalvor, sommar och vinter. Året hade då tolv månader med 29 dagar i varje, beräknade efter månens gång. Till detta lades den kristna veckoräkningen.
Þorri
Månaden Þorri lär ha börjat med första nymåne efter vintersolstånd. När den isländska kalendern räknats om år 1700 kom Þorri att inledas fredagen mellan 19 och 25 januari. Det är då midvinter, i vinterns trettonde vecka.
I år (2013) är det 25 januari och dagen kallas Bóndadagur, husbondens dag. Den finns omtalat i folksagorna upptecknade vid mitten av 1800-talet. Husbonden skulle få något gott att äta och också bjuda sitt husfolk på något. Själva namnet Þorri är känt från 1200-talet och ordet þorrablót från medeltiden.
Þorrablót
Hur detta ”blot” gick till vet ingen, men i slutet av 1800-talet var det några ämbetsmän och studenter i Reykjavik, och även i Köpenhamn, anordnade fest med mat och dryck och kallade det þorrablót. De sjöng och drack skål till Þorri, vintern personifierad. Så föll den seden bort, men levde kvar några ställen på isländska landsbygden.
Några hembygdsföreningar återupplivade festseden i Reykjavik vid mitten av 1900-talet. Den moderna restaurangen Naustið tog 1958 fram traditionell surmat, som syrade fårskallar, sylta, korv, lammtestiklar och sur haj, och serverade den med glödbakat bröd och smör i stora trätråg, snidade efter förebilder på Nationalmuseum.
Sedan dess har festen varit populär och þorramatur varit ett begrepp.
 |
| Vinterfesten Þorrablót. |
Isländsk mat
Till dagens þorrablót hör det rökta fårköttet, hangikjöt, och lite av den traditionella surmaten, syrad med vassla som konserveringsmedel.
För att göra mjölkrätten skyr, separerades grädden från mjölken och sedan värmdes skummjölken med en tillsatt sur kultur. Mjölken koagulerade, lyftes upp och kvar var lätt sur vassla eller mýsa. Den hälldes i stora såar och i dem förvarades inälvsmat, korv och kött som inte skulle rökas för att kunna förvaras. Vasslan blev allt surare under vintern och i den fann forskare tidigt vitamin C. Idag kan vassla köpas i tetrapak, men det är inte längre vanligt som förr att ha blod- och leverkorv i mýsa i kylskåpet för att äta med havregröten.
Mörkt isländskt rågbröd och flatkaka, osyrat bröd bakat på häll, brukar också serveras och lite annat gott, också för dem som står frågande inför surmat.
Þorri följs av månaden Góa som inleds med Konudagur, kvinnans dag, sedan kommer Einmánuður i slutet av mars, den sjätte och sista vintermånaden.
Nanna Hermansson
Ursprungligen publicerad 16 januari 2013 av Samfundet Sverige-Island
