I vår försvinner lantbruket och de sista djuren från Skálholt. Det betyder att en så gott som obruten tradition som inleddes strax efter att Island befolkades går mot sitt slut. I dag är det kyrkan som äger fastigheterna och marken. Och det anses inte vara värt pengarna att investera 200 miljoner isländska kronor i en ny ladugård för att kunna fortsätta.
En av de första kyrkorna på Island byggdes omkring år 1000 i Skálholt. År 1056 blev Skálholt landets första biskopssäte. Ísleifur Gissurarson var biskop till och med 1080. Han efterträddes 1082 av sonen Gissur Ísleifsson som också skänkte sin gård till den katolska kyrkan. Den första bosättaren i Skálholt var hans farfar Teitur Ketilbjarnarson.
Skálholt utvecklades snart till ett centrum för kristendom och kunskap. Omkring år 1200 bodde ungefär 120 personer i Skálholt. Det gjorde platsen till landets första tätort. Skálholt fungerade i flera århundraden också i praktiken som Islands huvudstad.
Fram till 1801 var Skálholt ett biskopssäte. Platsen är dock fortsatt betydelsefull för kyrkan. Här hålls en mängd olika utbildningar och evenemang. Dagens kyrka - som är från 1963 - är också ovanligt stor och påkostad för att vara en isländsk landsbygdskyrka.
Kyrkan fick marken i gåva från staten 1963. Sedan dess har kyrkan arrenderat ut mark och byggnader till en mjölkbonde. Den tradition som inleddes omkring år 900 kunde därmed fortsätta i Skálholt. Ända sedan de första bosättarna anlände har det funnits djur och lantbruk i bygden.
Kyrkan fick marken i gåva från staten 1963. Sedan dess har kyrkan arrenderat ut mark och byggnader till en mjölkbonde. Den tradition som inleddes omkring år 900 kunde därmed fortsätta i Skálholt. Ända sedan de första bosättarna anlände har det funnits djur och lantbruk i bygden.
Men i vår kan det alltså vara slut. Kyrkorådet har enligt ett beslut nu tagit ställning för att inte förlänga arrendeavtalet med bonden. Själv ville bonden skriva under ett nytt arrendeavtal.
Om lantbruket ska kunna fortsätta krävs investeringar på 200 miljoner isländska kronor i en ny ladugård. Dessutom behöver maskiner som används i mjölkproduktionen bytas ut. Satsningarna är nödvändiga för att efterleva dagens krav.
Stefán Magnússon, som sitter i kyrkorådet, säger i Fréttablaðið att allt tyder på att lantbruket avvecklas inom kort. De mjölkkvoter som finns i Skálholt kommer att säljas. Bostadshuset hyrs ut. Ängarna kan arrenderas ut som betesmark. Men boskapen försvinner alltså från Skálholt:
"Sett till den utrustning som finns för djurhållning där - det är ladugården - och betalningsmålet som är kopplat till fastigheten så är detta i praktiken det enda alternativet. ... Ladugården är ett barn av sin tid och lever faktiskt inte upp till de krav som nu ställs."
Avvecklingen av lantbruket innebär att en tradition med boskap som sannolikt varat mer eller mindre oavbrutet i omkring 1 100 år snart är över.
Här kan du läsa mer om kyrkan i Skálholt.
