tisdag 22 januari 2019

Majoritet islänningar vill ställa tillbaka klockan en timme

Sex av tio islänningar vill ställa tillbaka klockan en timme. Men regeringen har inte bestämt sig för någon linje i frågan. Tidigare soluppgång på vintrarna tros dock både kunna förbättra sömnen och minska konsumtionen av sömnmedel. Trots att remisstiden bara börjat har över 1 100 sagt sitt om förändringar av klockan.

Island är ett av få länder i Europa som inte har sommartid. Sett till det geografiska läget bidrar det till att ge Island något av en särställning. Solen står nämligen som högst vid 13.30 i stället för vid 12.30.

Debatten om klockan har dykt upp ständigt under de senaste åren. Förre hälsovårdsministern Óttarr Proppé började utreda förutsättningarna för en förändring. Den regeringen sprack dock innan han hann lägga fram något förslag.

Vissa har i debatten argumenterat för sommartid. Andra har föreslagit att ställa tillbaka klockan en timme vilket skulle göra att det ljusnade tidigare om morgnarna men också att det blev mörkare tidigare på eftermiddagar och kvällar.

När debatten nu fått fart igen är sommartid inte längre något alternativ. Inte minst är det missnöjet med sommartiden i många EU-länder som påverkat diskussionerna. I stället diskuteras nu att dra tillbaka klockan en timme permanent.

Ett argument för att ställa tillbaka klockan är folkhälsan. Islänningar går i regel och lägger sig lite för sent och sover lite för lite. De använder också sömnmedel mer än invånare i de nordiska grannländerna. Under vintern börjar jobb och skola långt innan det börjat ljusna.

Inte minst inom näringslivet har det funnits invändningar. Om klockan dras tillbaka ökar avståndet tidsmässigt till övriga Europa - något som kan få konsekvenser för företag inom bland annat turistindustrin.

Regeringskansliet har tagit fram ett beslutsunderlag. Där finns tre olika alternativ: oförändrad klocka där medborgarna uppmanas att lägga sig tidigare, klockan ställs tillbaka en timme och oförändrad klocka där skolor och företag uppmanas att börja senare på dagen.

Remisstiden började den 10 januari och pågår i två månader. Redan har över 1 100 remissvar kommit in.

Regeringen har alltså i dagsläget ingen gemensam hållning i frågan. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har sagt att det inte blir något beslut om klockan under våren. En förändring kommer att klubbas tidigast i höst.

En klar majoritet av islänningarna vill att det ska tas hänsyn till Islands geografiska läge och att klockan därför ska ställas tillbaka en timme. Enligt en undersökning utförd av Maskína är det 63,5 procent som anser att det är det bästa av de tre alternativen.

Det är alltså en minoritet som inte vill förändra klockan. Bara 13,6 procent vill behålla dagens klocka men med förändringen att skolor och arbetsplatser börjar senare på morgonen medan 22,9 procent förespråkar dagens klocka men med en utbildningssatsning som syftar till att invånarna ska gå till sängs tidigare.

Kvinnor, låginkomsttagare och islänningar som har fyllt 60 år är mest positiva till att ställa tillbaka klockan en timme. Mer skeptiska är män och personer i åldern 50 till 59 år.

Islänningar i åldern 18 till 29 år och personer med enbart grundskoleutbildning ser oftare än andra att jobb och skola i stället börjar senare på morgonen. Att gå till sängs tidigare ser ovanligt många höginkomsttagare och islänningar med högskoleutbildning som det bästa alternativet.

Renässans väljare är mest positiva till en förändring. Hela 80,1 procent av partiets sympatisörer anser att klockan ska ställas tillbaka en timme. Mest negativa är Centerpartiets anhängare. Där är det bara 50,4 procent som tycker att klockan ska dras tillbaka.