Vid förra årsskiftet - alltså den 1 januari 2018 - bodde 43 736 invandrare på Island. Det motsvarar 12,6 procent av hela befolkningen. Och inom loppet av bara ett år ökade andelen invandrare med 2 procentenheter.
Ytterligare 4 861 personer - vilket betyder 3,3 procent av befolkningen - var andra generationens invandrare. Tillsammans rörde det sig alltså om 13,9 procent av invånarna. Även det var ett nytt rekord.
Också andelen personer med utländsk bakgrund var rekordhög. Den var vid årsskiftet 6,9 procent, en ökning med 0,1 procentenheter.
Hagstofa Íslands definierar en invandrare som en person som är född utomlands, som har föräldrar som är födda utomlands samt som har både far- och morföräldrar som är födda utomlands. Andra generationens invandrare är den som är född på Island av två föräldrar som är invandrare. Utländsk bakgrund innebär att en av föräldrarna är utlänning eller att båda föräldrarna är födda på Island men att personen föddes i utlandet.
Hela 38,8 procent av invandrarna är polacker. Därefter följer litauer med 5,5 procent och filippinare med 4 procent.
Den högsta andelen invandrare finns på Suðurnes. Där har 23,3 procent av invånarna invandrarbakgrund. Färst invandrare finns i Norðurland vestra. Där är 6,6 procent av befolkningen invandrare.
Invandrare fanns i samtliga 72 isländska kommuner utom en. Det var bara i lilla Skorradalshreppur som det inte fanns någon boende med utländsk bakgrund.
Hela 38,8 procent av invandrarna är polacker. Därefter följer litauer med 5,5 procent och filippinare med 4 procent.
Den högsta andelen invandrare finns på Suðurnes. Där har 23,3 procent av invånarna invandrarbakgrund. Färst invandrare finns i Norðurland vestra. Där är 6,6 procent av befolkningen invandrare.
Invandrare fanns i samtliga 72 isländska kommuner utom en. Det var bara i lilla Skorradalshreppur som det inte fanns någon boende med utländsk bakgrund.