Tidigt hus i Stöðvarfjörður kan ha varit permanent bostad

Ett 40 meter långt hus håller på att grävas ut i Stöðvarfjörður. Storleken gör att arkeologen Bjarni F. Einarsson inte längre tror att människor hållit till i fjorden bara under somrarna. I stället anser han att det är sannolikt att det funnits en permanent bosättning på platsen - och det flera årtionden innan koloniseringen av Island ska ha börjat.

Ingólfur Arnarson beskrivs i islänningasagorna som den första bosättaren som slog sig ned på Island för att stanna. Platsen var Reykjavík. Där har det också påträffats lämningar från den tid då han ska ha anlänt till Island från Norge.

Tidpunkten brukar i den officiella historieskrivningen anges till 874. Det är dock inget årtal som förekommer i islänningasagorna. Det har i stället räknats ut i efterhand genom analyser av sagornas innehåll.

Det mesta pekar dock på att det fanns människor i Reykjavík före 874. Bebyggelse har hittats just under ett lager av aska från ett vulkanutbrott som tros ha inträffat 871. På flera andra platser i landet finns tecken på att människor funnits på ön före den tidpunkt som traditionellt brukar anges som starten på koloniseringen.

En sådan utgrävning pågår vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Den började sommaren 2016 och har redan fått arkeologen Bjarni F. Einarsson, som leder arbetet, att ifrågasätta den officiella historieskrivningen.

Utgrävningen i Stöð har hittills resulterat i pärlor, ringar, redskap och mynt. Men det är byggnaderna som är mest intressanta. Här har det påträffats lämningar av två hus. Det ena restes sannolikt just före 871. Men det andra kan härstamma från tidigt 800-tal.

Bjarni F. Einarsson ansåg länge att Stöð sannolikt fungerade som en utpost. Hit kom nordbor - sannolikt från västra Norge - under somrarna för att utnyttja naturresurser. De samlade valrosständer och levertran från val, jagade säl och fågel, flådde djurhudar, fiskade och ägnade sig åt järnsmide. När hösten kom återvände de med rikedomarna.

Nu ifrågasätter alltså Bjarni F. Einarsson teorin om att stöd skulle ha varit en utpost. Skälet är byggnadernas storlek. Det äldsta huset är ungefär 40 meter långt. Det något yngre huset - som är byggt ovanpå det äldre - är 31,5 meter långt. Han säger till Vísir att fynden har fått honom att tänka i nya banor:

"Jag medger dock att utpostteorin har fått sig en törn. Och det beror på att den äldre byggnaden är så oerhört stor. Det är svårt att föreställa sig att man skulle ha byggt ett sådant schabrak på platsen, som kan vara den största byggnaden på Island."

Bjarni F. Einarsson tror helt enkelt inte att personer som bara höll till i Stöðvarfjörður under somrarna skulle ha byggt så stort. Inte heller håller han det för troligt att de skulle ha haft en så stor smedja. De har dessutom haft stora förrådsutrymmen.

Men för att det med säkerhet ska gå att säga något om Stöðs funktion måste utgrävningarna fortsätta. Bjarni F. Einarsson säger till Vísir att han hoppas att arbetet kan gå vidare nästa sommar för att få ett besked om platsen faktiskt var en tidig fast bosättning:

"Vi måste undersöka detta ytterligare något innan det går att fastslå detta. Men ja, det är starka indikationer på att det har varit så."

Under sommaren togs det nya dna-prover från fynd som gjorts under utgrävningarna. En förhoppning är att kunna se varifrån de människor som bodde här kom ifrån, vilka djur de hade, vilka växter de nyttjade med mera. Det arbetet sker i samarbete med ett amerikanskt universitet, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om utgrävningen i Stöðvarfjörður.