Minister anklagas för att vara marionett åt valfångstföretag

När Hvalurs vd Kristján Loftsson vände sig till fiskeminister Kristján Þór Júlíusson och uppmanade honom om att skrota regler som företaget brutit mot i flera års tid agerade han snabbt. Kravet på att valar skulle styckas under tak försvann. Nu anklagas ministern i en annons för att vara en marionett åt Kristján Loftsson.

Nyligen beslutade Kristján Þór Júlíusson om att tillåta jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år. För Hvalur - det enda isländska rederiet som jagar sillval - innebar det ett klartecken till fortsatt jakt fram till 2023. Beslutet har fått hård kritik från motståndare till valfångst.

Men det var inte den enda gången som Kristján Þór Júlíusson gått Kristján Loftsson till mötes. Förra året avskaffade han regler som föreskrev att valar skulle slaktas direkt efter att de förts i land. Dessutom fick de inte längre styckas under bar himmel.

Hvalur fortsatte trots detta att slakta djuren utomhus. Myndigheterna valde ändå att inte agera mot bolaget.

I veckan kunde Fréttablaðið berätta att Kristján Þór Júlíussons beslut om att slopa slaktbestämmelserna föregicks av ett mejl från Kristján Loftsson. Där uppmanade han fiskeministern att avskaffa slaktkraven.

Ole Anton Bieltvedt, ordförande för miljöorganisationen Jarðarvinir, anklagar i en helsidesannons i Morgunblaðið Kristján Þór Júlíusson för att gå Kristján Loftssons ärenden:

"Allmänheten kan och ska straffa för korruption och vänskapskorruption. Det gör den bäst med sina röster."

Här kan du läsa mer om den fortsatta jakten på val.

Skulptur kan ha täckts av lava i vulkanutbrott på Hemön 1973

I flera årtionden har ingen sett till Þorbjörg Pálsdóttirs skulptur Hrekkjusvínin. Spåren efter konstverket slutar på Hemön hösten 1972 några månader innan ett långvarigt vulkanutbrott. Mycket tyder nu på att verket aldrig transporterades tillbaka till fastlandet. Därför är det sannolikt att skulpturen hamnade under lavamassorna.

Året var 1972 när skulptören Þorbjörg Pálsdóttirs konstverk Hrekkjusvínin ställdes ut på Skólavörðuholt i Reykjavík. Därefter ingick skulpturen i den ambulerande utställningen List um landið. Den första anhalten var Neskaupstaður. Nästa stopp på turnén var Hemön.

Hrekkjusvínin betyder 'rötäggen'. Skulpturen föreställer två pojkar som trakasserar en flicka. 

Det finns bilder på det cirka 1,5 meter höga konstverket både från Neskaupstaður och Hemön. På Hemön visades det under hösten 1972. Men där slutar spåren. Inget tyder på att verket transporterades tillbaka till Reykjavík.

Stefán Andrésson, son till Þorbjörg Pálsdóttir, efterlyste nyligen verket på Facebook. Han gjorde det i samband med en genomgång av de konstverk som hon lämnade efter sig. Förhoppningen är att Hrekkjusvínin ska kunna lokaliseras.

Ett brev till Stefán Andrésson påpekade dock något som kan ha varit avgörande för skulpturens framtid. Strax efter att utställningen på Hemön upphört började ett stort vulkanutbrott. Det började den 23 januari 1973 och fortsatte i närmare ett halvår.

Vulkanutbrottet var ett hårt slag mot invånarna. Hundratals öbor kom efter utbrottets slut tillbaka till en ö som de knappt längre kände till. Hundratals hus hade också hamnat under lava, krossats och brunnit.

Stefán Andrésson berättar i Morgunblaðið att brevskrivaren ansåg att det var sannolikt att även Hrekkjusvínin täckts av lavamassorna. Det skulle också förklara varför ingen sett konstverket sedan hösten 1972 och varför han inte fått några nya tips om dess öde:

"Hon frågade om det inte kunde ha varit så att verket bara hade hamnat under lavan om det fortfarande hade funnits på Västmannaöarna när utbrottet började. Detta är en lika sannolik förklaring som alla andra och till och med mer sannolik."

Det var först 2009 som Stefán Andrésson och hans syskon började kartlägga Þorbjörg Pálsdóttirs verk. Det var också då som de insåg att Hrekkjusvínin saknades. Om skulpturen faktiskt skulle ha stulits skulle alltså tjuven ha haft ett försprång på minst 36 år.

Det har cirkulerat uppgifter om att Hrekkjusvínin ska ha förts ombord ett av de fartyg som användes för att evakuera öbor och föremål från Hemön. Men de uppgifterna har inte kunnat bekräftas. Inte heller finns det någon som känner till att verken skulle ha flyttats efter att de visats upp på Hemön hösten 1972.

Efterforskningarna har alltså inte lett till något resultat. Stefán Andrésson säger i Morgunblaðið att han nog får förlika sig med tanken om att skulpturen i dag är begravd någonstans under det lavatäcke som spred sig över Hemön under 1973 års vulkanutbrott:

"Vi får sannolikt bara acceptera att detta är vad som skedde. Det finns bilder på verket och vi vet att det gick till Västmannaöarna, men därefter är det försvunnet och helt borta."

Innan verket skickades på turné stod det på Skólavörðuholt i minst ett år. Stefán Andrésson var själv den som konstruerade den sockel som skulpturen stod på.

Tintin, Milou och kapten Haddock kan bli staty i Akureyri

För 77 år sedan gjorde Tintin, Milou och kapten Haddock ett strandhugg i Akureyri i Den mystiska stjärnan. Nu vill Akureyrarstofa resa en staty av de tre äventyrarna i stadens centrum. Ett tidigare försök strandade i diskussioner med rättighetsinnehavarna. Den här gången hoppas Akureyrarstofa att idén ska bli verklighet.

År 1942 mitt under brinnande världskrig utkom L'etoile mystérieuse, det tionde av Hergés seriealbum om Tintin. Det skulle dröja till 1971 innan den isländska översättningen Dularfulla stjarnan gavs ut. Den svenska titeln är Den mystiska stjärnan.

Den mystiska stjärnan utspelar sig i Norra ishavet. Men Tinni, Tobbi och Kolbeinn kafteinn - Tintin, Milou och Kapten Haddock - gör också ett strandhugg i Akureyri. De promenerar omkring i hamnen och på ett matställe hinner kapten Haddock dricka sig berusad.

Tintin, Milou och kapten Haddock angör Akureyri med fartyget Aurora. De stannar till i hamnen för att fylla på med olja och förnödenheter innan de fortsätter norrut på jakt efter en meteorit som tros kunna besvara viktiga frågor om universum.

Även om Hergé aldrig själv besökte staden är det uppenbart att han hade viss kännedom om Akureyri. På husväggar finns till exempel skyltar med Kea, det kooperativ som då dominerade näringslivet.

Nu vill Akureyrarstofa, som arbetar för att främja kultur, näringsliv och turism i kommunen, resa en staty över Tintin, Milou och kapten Haddock. Platsen som styrelsen har i åtanke är Torfunesbryggja i centrala Akureyri. Det var just där som de tre äventyrarna gick i land i berättelsen.

Vid det senaste styrelsemötet beslutade Akureyrarstofas styrelse att skicka en formell förfrågan till Hafnasamlag Norðurlands som disponerar marken vid hamnen. Styrelsen ska också kontakta rättighetsinnehavarna för att undersöka det upphovsrättsliga läget för en staty.

Det är inte första gången som det funnits liknande tankar. Tidigare har möjligheterna för att måla en husvägg i centrum med motiv från Den mystiska stjärnan diskuterats. Då gick inte kommunen vidare med projektet efter några kontakter med de belgiska rättighetsinnehavarna. Det stod då klart att kommunen inte hade fria händer med ett sådant verk.

Þórgnýr Dýrfjörð, vd för Akureyrarstofa, säger till RÚV att han hoppas att statyn ska bli en turistattraktion. Han har också förhoppningar om att den ska locka Tintin-läsare till staden. Men exakt hur statyn skulle kunna se ut är inte klart:

"Om jag skulle besvara frågan så skulle jag se framför mig något som åtminstone vore i närheten av naturlig storlek så att det sågs på långt håll. Detta är ju en mycket trafikerad plats. Där strömmar turister från kryssningsfartyg förbi."

Dularfulla stjarnan, Den mystiska stjärnan, var också det första Tintin-albumet som översattes till isländska.

Dagens citat

"Alla är otroligt besvikna när kommunikationerna försvinner och då är det naturligtvis uruselt väder. Detta är ytterst bedrövligt eftersom som alla vet så går allt genom datorer. Jag är faktiskt ganska fri från det men det spelar ingen roll. Alla andra använder dem naturligtvis både i samband med inlärning och allt. Det är bara så och det är inte bra men det ska bli bättre. Vi tror på det."

Sigfús Vilhjálmsson, som är bosatt i Mjóifjörður, i RÚV om att de tio året runt-boende i den isolerade fjorden i oväder ofta blir av med alla kommunikationer med omvärlden förutom radiotelefoni på båtar - läs mer här.

Skandaluthyraren Procar saltar räkning med 180 procent

Kostnaden för att köra genom Vaðlaheiðargöng skulle vara 2 500 isländska kronor. Men när biluthyraren Procar betalar avgiften för tunnelpassagen åt kunderna saltas räkningen med 180 procent. Priset stiger då till totalt 7 000 kronor. Procars påslag med 4 500 kronor uppmärksammas på Facebook.

Biluthyraren Procar har de senaste veckorna avslöjats med att i sju års tid ha lurat hyrbilskunder och begagnatköpare genom att systematiskt ha manipulerat mätarställningar på hyrbilar. Men det är inte det enda sättet som skandaluthyraren hittat på för att öka intäkterna. Nu tar Procar en rejäl ersättning för räkningar för Vaðlaheiðargöng.

Vaðlaheiðargöng invigdes vid årsskiftet. Tunneln gör att ringvägen inte längre går över Víkurskarð, ett väderutsatt bergspass öster om Akureyri. Genom tunneln förkortas resvägen mellan Akureyri och Egilsstaðir med ungefär en kvart.

En enkel resa med personbil genom Vaðlaheiðargöng kostar 1 500 isländska kronor. Den som inte betalar avgiften inom tre timmar får betala 2 500 kronor.

Men den turist som inte betalar passageavgiften själv utan i stället låter Procar ta hand om betalningen får betala 7 000 isländska kronor. Uthyraren gör alltså ett påslag med 4 500 kronor. Det innebär i sin tur att notan stiger med 180 procent.

Här kan du läsa mer om hur Procar bluffat sina kunder.

Fjaðrárgljúfur och Skógaheiði stängs för besökare

Både Fjaðrárgljúfur och Skógaheiði stängs för alla besökare. Beslutet att inte tillåta turister att besöka områdena beror på de snabba väderomslag som förvandlat gångstigarna till lervälling. Om inget görs befarar Umhverfisstofnun att belastningen kommer att orsaka stora skador på naturen. Beslutet omprövas om två veckor.

Förra året stängde Umhverfisstofnun både kanjonen Fjaðrárgljúfur och heden Skógaheiði för besökare. Fjaðrárgljúfur stängdes i två och en halv månad under förra året. Platsen har även varit stängd för besökare tidigare i år. Även tillträdet till Skogaheiði stoppades under 2018.

Skälet till att myndigheten nu åter spärrar av bägge platserna är den senaste tidens väder med hastiga växlingar mellan höga och låga temperaturer. Det har dessutom varit mycket blött med stora mängder nederbörd.

Eftersom det inte finns någon tjäle i marken är naturen mycket sårbar för alla besökare. Vätan gör att det bildas lervälling - och den får i sin tur många turister att strunta i att hålla sig på stigarna för att i stället gå runt dem. Därmed uppstår också risken för långvariga och omfattande skador på den känsliga naturen.

Vandringsleden upp till Skógaheiði spärrades av redan i lördags. Det är från början en gammal fårstig som börjar vid vattenfallet Skógafoss. Avspärrningen omfattar leden fram till Fosstorfufoss, ett vattenfall som ligger 650 meter från Skógafoss. Sträckan ingår i den populära vandringen till Fimmvörðuháls.

Att stigen redan från början var i ganska dåligt skick och att området besöks av många turister är andra skäl till att Umhverfisstofnun tillfälligt stoppar tillträdet. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att beslutet kommer att omprövas efter två veckor.

Fjaðrárgljúfur är en annan av södra Islands populäraste turistattraktioner. Nu stängs även denna plats för besökare. Umhverfisstofnun uppger i ett pressmeddelande att beslutet stödjer sig på naturskyddslagen. Fjaðrárgljúfur står också på listan över naturskyddsområden.

Även här är det snabba väderomslag med stora mängder nederbörd som förvandlat stigarna till lervälling. Utan ett stopp för besökare finns en överhängande risk för varaktiga skador på naturen i området.

Fjaðrárgljúfur stängs i dag. En ny prövning av beslutet görs om två veckor.

Umhverfisstofnun skriver att besluten innebär att det är helt och hållet förbjudet att besöka såväl Skógaheiði som Fjaðrárgljúfur. När motsvarande avspärrningar gjordes förra året var det dock många turister som valde att strunta i förbuden.

Här kan du läsa mer om hur Fjaðrárgljúfur stängdes tidigare i år.

Minister slopade regel på begäran från Kristján Loftsson

Efter att konsekvent ha brutit mot det regelverk som infördes redan 2009 vände sig Kristján Loftsson till fiskeminister Kristján Þór Júlíusson. Där uppmanade han ministern att skrota den regel som föreskrev att hans eget bolag Hvalur skulle tvingas slakta val inomhus. Och det dröjde inte länge innan Kristján Þór Júlíusson följde uppmaningen.

I maj 2009 infördes nya regler för valfångst. Enligt det nya regelverket skulle slakten av fångade valar påbörjas direkt efter att de dragits i land. Och slakten skulle av hygienskäl ske på ett överbyggt område.

I praktiken gällde de nya reglerna enbart Hvalur, det enda isländska bolaget som jagar sillval. För att Hvalur skulle följa reglerna hade det varit nödvändigt att täcka över slaktområdet på valfångststationen i Hvalfjörður. Där slaktas sillval utomhus utan något tak. Inte sällan blir de skjutna djuren dessutom liggande en tid innan de slaktas.

Men Kristján Loftsson, Hvalurs vd och huvudägare, valde att inte följa de nya reglerna. Från 2010 och framåt fortsatte Hvalur att slakta sillval i det fria och inte sällan med viss fördröjning.

Trots att regelbrotten pågick under en rad jaktsäsonger kunde Hvalur fortsätta stycka djuren utomhus. I somras skrev Fréttablaðið att tillsynsmyndigheten Matvælastofnun kände till bristerna men att den valde att inte agera.

Innan Hvalur påbörjade 2018 års jakt på sillval slopade fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson de bestämmelser som infördes nio år tidigare. Bolaget kunde då fortsätta att som tidigare slakta sillval utomhus - men utan att längre bryta mot några regler.

Förra årets regeländring genomfördes kort efter att Kristján Loftsson i ett mejl vänt sig direkt till Kristján Þór Júlíusson. Han skriver enligt Fréttablaðið att han haft kontakt med tidigare fiskeministrar för att få dem att riva upp de nya bestämmelserna. Då fick inte Kristján Loftsson gehör.

Kristján Loftsson skriver vidare att han inte ser någon anledning att ansöka om förnyat tillstånd utan en regeländring. I praktiken medger han alltså i mejlet till Kristján Þór Júlíusson att Hvalur hela tiden negligerat de bestämmelser som infördes 2009. Han bifogar också ett förslag till modifieringar av regelverket.

Han efterfrågar ett möte med Kristján Þór Júlíusson där han får utveckla sina argument. Kristján Loftsson berättar att han hade ett liknande möte med Gunnar Bragi Sveinsson, hans företrädare på posten. Han uppger att hans förslag fick ett positivt bemötande. Skälet till att Gunnar Bragi Sveinsson inte agerade kan ha varit att han strax därpå avgick efter en regeringskris som ledde till nyval.

Det dröjde inte länge innan Kristján Þór Júlíusson avskaffade de regler som införts nio år tidigare. Han säger till Vísir att det inte var något anmärkningsvärt med hanteringen av Kristján Loftssons begäran:

"Departementen får varje dag förfrågningar och påpekanden om ett och annat som man anser kan skötas bättre. Det har i sig ingen betydelse vem denna parten är och det är god förvaltning att titta på dessa kommentarer och i detta fallet gick departementets sakkunniga igenom dessa kommentarer. Vissa saker kom i fråga. Annat avslogs."

Nyligen gav Kristján Þór Júlíusson ut ett tillstånd för fortsatt jakt på sillval i ytterligare fem år.

Här kan du läsa mer om valfångstbeslutet.

Dagens citat

"The environmental legislation of the EU has been very beneficial for Icelandic society. I also think when it comes to the financial market it's good to have the same regulatory environment."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i BBC om fördelar för Island om den lagstiftning som måste införas som en konsekvens av EES-avtalet.

Isländska språkprogrammet Orðbragð med svensk text

Den tredje säsongen ser ut att ha blivit den sista för Orðbragð, ett populärvetenskapligt underhållningsprogram om det isländska språket som sändes i RÚV. Men till hösten blir det premiär för ett nytt språkprogram. Den här gången får Bragi Valdimar Skúlason sällskap av Björg Magnúsdóttir.

Med Orðbragð fick Island ett tv-program om språk som var rejält inspirerat av bland annat Fredrik Lindströms Värsta språket och Svenska dialektmysterier. Samtliga tre säsonger av serien var mycket populära. Programmet fick också flera priser. Det var första gången som RÚV gjorde ett språkprogram som kännetecknades av humor.

I höst börjar RÚV sända ett nytt språkprogram. Bragi Valdimar Skúlason - som var en av programledarna för Orðbragð - leder den nya serien tillsammans med Björg Magnúsdóttir. Det nya programmet får enligt RÚV namnet Kappsmál.

Flera avsnitt av Orðbragð finns på Youtube. Dessutom finns delar av olika program översatta till svenska. Det fanns intresse från SVT för att sända serien och därför textades delar på prov. SVT valde dock i slutändan att inte köpa serien. Ovan ser du de bitar av Orðbragð som översattes till svenska.

Uppmanar till avhopp från Folkets parti till Centerpartiet

Halldór Gunnarsson var med om att grunda Folkets parti. Men nu uppmanar han medlemmarna att i stället ansluta sig till Centerpartiet. Utspelet kommer efter att Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason gått över till Centerpartiet. De uteslöts ur Folkets parti efter en barrunda på Klaustur i Reykjavík där de hånade och kritiserade ledaren Inga Sæland.

Inför alltingsvalet våren 2013 var Halldór Gunnarsson en av initiativtagarna till Hushållens parti. Partiet fick inte tillräckligt stöd för att klara spärren till alltinget, men nog för att få partistöd hela mandatperioden. En tvist om vem som egentligen ledde partiet slutade med att Hushållens parti togs över av två bröder som använde bidragen till att avlöna sig själva.

Tre år senare var Halldór Gunnarsson med om att grunda Folkets parti. Han valdes till vice ordförande och var tillsammans med partiledaren Inga Sæland den som utformade partiets politiska plattform. I valet hösten 2017 toppade han partiets lista i den nordöstra valkretsen, men väljarstödet räckte inte till något mandat.

När skandalen på Klaustur uppdagades uteslöts Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson ur Folkets parti. Därmed förlorade partiet två av fyra mandat i alltinget eftersom de inte följde uppmaningen om att avsäga sig sina platser.

Den enda i partistyrelsen som röstade emot uteslutningen var Halldór Gunnarsson. Han valde att avgå i protest mot beslutet.

Nu uppmanar Halldór Gunnarsson fler medlemmar att hoppa av. Han skriver i Morgunblaðið att de bör följa med Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason över till Centerpartiet. De två uteslutna politikerna meddelade i fredags att de gått med i Centerpartiet - samma parti vars ledning försökte värva dem under skandalkvällen på Klaustur:

"Partiets väljare äger partiet med de sakfrågor som vid varje tillfälle framförs av dess företrädare och inte av dess ordförande. Ólafur och Karl Gauti har ihärdigt i tal och tidningsartiklar följt partiets stridsfrågor och jag vill därför uppmana partiets väljare att följa dessa två fantastiska alltingsledamöter till fortsatt kamp inom Centerpartiet för goda saker till bättring för land och folk."

Halldór Gunnarsson hävdar att han själv spelade en avgörande roll i rekryteringen av Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason inför valet 2017. Han skriver nu att han själv hade kontakter med Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för att diskutera de två ledamöternas partibyte:

"Så hade jag ett möte med Ólafur och Karl Gauti där jag uppmanade dem att gå med i Centerpartiet och förbereda sig inför att med sina väljare inleda en ny offensiv med det partiet."

Enligt Halldór Gunnarsson ska de först ha sagt nej till att byta parti. Först efter en längre betänketid ska Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason bestämt sig för att gå med i Centerpartiet.

Halldór Gunnarsson fortsätter också att kritisera Inga Sæland. Han skriver i Morgunblaðið att uteslutningen av de två "saknar motsvarighet i ett demokratiskt land".

Inga Sæland säger till Vísir att Ólafur Ísleifssons och Karl Gauti Hjaltasons beslut att ansluta sig till Centerpartiet inte bekymrar henne. Hon påpekar att Folkets parti i den senaste mätningen från MMR är större än Centerpartiet. Inom det egna partiet är det många som är besvikna på de uteslutna:

"Jag upplever underströmmar. Våra väljare är arga och säger att de aldrig någonsin hade kunnat tänka sig att rösta på Centerpartiet och krösusen Sigmundur Davíð. Men vi står samlade inför detta."

Här kan du läsa mer om Klausturskandalen.

Isländska uthyraren Procar bluffade om bilar fram till 2018

Så sent som i november förra året sålde Procar bilar med manipulerade mätarställningar. Det omfattande fusket pågick betydligt längre än vad den isländska skandaluthyraren medgett. Och flera nyckelpersoner i bolaget var inblandade i bluffarna. Totalt har minst 115 bilar manipulerats med syftet att lura hyrbilskunder och begagnatköpare.

Procar tiger fortfarande om avslöjandena om systematiskt fusk med mätarställningar. För att kunna sälja begagnade bilar till högre priser och för att kunna fortsätta hyra ut äldre hyrfordon har bolaget manipulerat körsträckorna. Genom att sänka mätarställningarna har Procar bluffat kunderna och samtidigt såväl minskat kostnader som ökat intäkter.

Direkt efter avslöjandet kom ett uttalande som senare visat sig vara direkt lögnaktigt. Då påstod Procar att fusket pågått mellan 2013 och 2015 samt att den som var huvudansvarig inte längre jobbade i bolaget.

Men det stämmer inte. Försäljningen av bilar med manipulerade mätarställningar pågick så sent som i november 2018. Då var det enligt Morgunblaðið en Nissan Pathfinder som såldes. Procar hade innan försäljningen dragit av 33 000 kilometer på mätarställningen.

Vidare hävdade Procar att det i en majoritet av fallen rörde sig om begränsad manipulering av körsträckorna. Inte heller detta var korrekt. Det visade sig snarare vara undantag att det var mindre än 30 000 kilometer som försvunnit - medan Procar alltså påstod motsatsen.

Stundin har granskat 115 av de hyrbilar som Procar sålt vidare med manipulerade mätarställningar. Totalt drog Procar bort 3,3 miljoner kilometer från fordonens körsträckor.

Enligt Stundin är det minst tio anställda som har varit inblandade i fusket. En av dem är Gunnar Björn Gunnarsson, som både är vd för Procar och delägare i bolaget. Hans inloggning har använts för att manipulera mätarställningarna i 54 fordon. En anställd - som jobbar kvar i Procar - var med om att fuska med mätarställningar vid 31 tillfällen.

Fusket verkar ha varit systematiskt. Den 13 april 2016 användes till exempel den anställdes inloggning för att kapa körsträckorna med totalt 789 000 kilometer i nio hyrbilar av modellen Suzuki Jimny. Ett av fordonen gick denna dag från en mätarställning på 170 347 kilometer till 64 589 kilometer.

Procar har anlitat advokatbyrån Draupnir för att hantera ersättningskrav från lurade begagnatkunder. Försäljaren Bílamarkaðurinn - som har köpt ett stort antal begagnade hyrbilar från Procar - har i sin tur anlitat advokatbyrån Réttir. Advokaten Páll Bergþórsson säger till RÚV att polisen borde ha säkrat bevis från Procar:

"Husrannsakan och beslagtagande borde ha genomförts för att bevara dokument."

Polisen har tagit emot information om Procars fusk med mätarställningar. Det är dock inte känt om några personer i företaget misstänks för brott.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Procar.

Dagens citat

"De som stödjer valfångst med hänvisning till påstått förnuft behöver inse att känslostriden om valfångst är över och att vi förlorade. Ska vi förlora konkurrensfördelen och landets image också för att bevisa för oss själva att vi alltid vet bäst?"

Heiða Kristín Helgadóttir, tidigare politiker i Bästa partiet och Ljus framtid som nu arbetar för Niceland Seafood, skriver i Fréttablaðið att Island borde upphöra med jakten på val för att inte riskera att den försämrar förutsättningarna för andra näringsgrenar - läs mer här.

En mus sitter på ett strå vid Grótta

Grótta på Seltjarnarnes är ett av de populäraste utflyktsmålen i Reykjavíkområdet. Norrsken, natur och närheten till havet lockar många till platsen. Men djurlivet på Grótta är inte bara fåglar. Det fick Óskar Long Einarsson nyligen erfara. Under en promenad upptäckte han en mus som satt på ett strå. Och det var ingen tillfällig sittplats. Han säger i Morgunblaðið att musen satt kvar ganska länge:

"På håll tyckte jag att det såg ut som en liten fågel men så när jag undersökte detta närmare såg jag att det var en liten mus."

Ovan kan du se film på musens ovanliga val av sittplats.

Flyg till Þórshöfn, Vopnafjörður och Höfn kan läggas ned

Flygtrafiken till Þórshöfn, Vopnafjörður och Höfn kan bli utan statsbidrag nästa år. Och i praktiken innebär det sannolikt att de tre linjerna läggs ned. Genom att i stället hänvisa resenärer till buss kan statskassan spara 150 miljoner isländska kronor. Men förslaget får hård kritik från de berörda kommunerna.

Staten subventionerar i dag flyg till sex destinationer - från Reykjavík till Höfn, Bíldudalur och Gjögur samt från Akureyri till Grímsey, Þórshöfn och Vopnafjörður. Det statliga stödet uppgick 2017 till 390 miljoner isländska kronor. Dessutom går det inrikesflyg från Reykjavík till Ísafjörður, Akureyri, Egilsstaðir, Húsavík och Västmannaöarna som inte subventioneras.

Det är stora kostnadsskillnader mellan de linjer som får bidrag. Flyget till Höfn, Bíldudalur samt Þórshöfn och Vopnafjörður går på omkring 100 miljoner var. Trafiken till Gjögur och Grímsey kostar ungefär 35 miljoner. Det framgår i en rapport från kommunikations- och kommundepartementet.

Men sett till antalet passagerare är det Gjögur som är i särklass dyrast. Där kostar varje resenär staten 240 000 isländska kronor. Billigast är flyget till Höfn där räkningen stannar på drygt 10 000 kronor.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson skriver i Fréttablaðið att han vill införa ett nytt synsätt för allmänna kommunikationer. Tanken är att de ska komplettera varandra. Han vill på olika platser i landet skapa nav för kommunikationer. Syftet är att det ska gå snabbare att ta sig till huvudstadsregionen för personer bosatta på landsbygden:

"Nyttjandet av allmänna kommunikationer ökar inte om inte servicenivån utgår från användarens behov där det är en nyckelfråga att det är möjligt att hitta i linjenätverket på ett snabbt och enkelt sätt. Statens nya linje för allmänna kommunikationer som har tagits fram för första gången är till för att säkra att de blir verkliga alternativ för alla landsmän."

Enligt förslaget ska det bli lättare att ta sig till kommunikationsnaven som är Borgarnes, Akureyri, Egilsstaðir och Selfoss utöver huvudstadsregionen. Dessutom blir det sju orter som fungerar som nav på regionnivå: Stykkishólmur, Bíldudalur, Ísafjörður, Húsavík, Reyðarfjörður, Höfn och Reykjanesbær.

Sigurður Ingi Jóhannsson överväger nu att slopa bidragen till flygtrafiken till Höfn, Þórshöfn och Vopnafjörður från och med den 1 april 2020. Linjen till Höfn är inte långt ifrån att kunna bära sig utan statligt stöd. Svårare blir det för linjen från Akureyri till Þórshöfn och Vopnafjörður där varje passagerare kostar cirka 70 000 isländska kronor.

I praktiken skulle indragna bidrag innebära en nedläggning av flyglinjerna. Sigurður Ingi Jóhannsson vill i stället att boende i Þórshöfn och Vopnafjörður ska få bussförbindelser till Húsavík respektive Egilsstaðir för att kunna ta flyget därifrån. Mellan Höfn och Reykjavík finns redan en busslinje som får statligt stöd.

Þórshöfn hade fram till förra året bussförbindelse till Akureyri med möjlighet att fortsätta till Reykjavík. Bussen stannade även i Kópasker och Raufarhöfn, två orter som nu helt saknar allmänna kommunikationer.

Höfn har visserligen redan busstrafik till Reykjavík - men resan tar sju timmar jämfört med en knapp timme för flyget.

Förslaget är nu ute på remiss. Sigurður Ingi Jóhannsson säger till RÚV att inga beslut är fattade och att han kommer att lyssna på vad boende i berörda orterna har att säga. Genom att slopa bidragen till flyget hoppas han kunna spara 150 miljoner isländska kronor.

Planerna kom som en överraskning för kommunpolitikerna. Reaktionerna har varit kraftiga. Samtliga sågar planerna på att skrota flygtrafiken.

Matthildur Ásmundardóttir, kommunchef i Hornafjörður där Höfn är centralort, skriver i ett uttalande att flygtrafiken är avgörande för kommunen. Att lägga ned linjen är inte förenligt med regeringens ambition om att även islänningar bosatta i glesbygd ska kunna nå huvudstadsregionen på tre och en halv timme:

"För Hornafjörðurbor är det enormt viktigt att de allmänna kommunikationerna är bra. Kommunen är vidsträckt och det är långt att åka till nästa tätort eller omkring 200 kilometer till Kirkjubæjarklaustur och 100 kilometer till Djúpivogur. Om det behövs uppsöka tjänster från läkare, administration eller annat med koppling till näringslivet är Reykjavík närmaste servicecentrum."

Även politikerna i kommunfullmäktige sågar förslaget. Kritik kommer också från kommunfullmäktige i Vopnafjarðarhreppur. I ett uttalande skriver de att en plats som Vopnafjörður - som ligger långt från större tätorter och omges av höga fjäll - under vintern inte bara kan förlita sig på kommunikationer längs vägarna:

"Dessutom är det en bekant resa att när flyget läggs ned så minskar och försvinner pengar till underhåll av flygplatser."

Elías Pétursson är kommunchef i Langanesbyggð där Þórshöfn är centralort. Han säger till RÚV att slopade bidrag sannolikt är detsamma som nedläggning av flyget:

"Om man tänker sluta subventionera flyget så borde det betyda att de tänker sluta subventionera det, med andra ord att då finns det bara fullt pris och jag tror inte att flyget till Þórshöfn frodas till fullt pris efter marknadsmässiga förutsättningar."

Hans förhoppning är i stället att flyget ska finnas kvar samtidigt som en busslinje till Raufarhöfn öppnas så att även boende i den närmaste grannorten ska kunna resa från Þórshöfn.

Skandalpolitiker från Klaustur förenas i Centerpartiet

Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason ansluter sig till Centerpartiet. De två skandalpolitikerna uteslöts ur Folkets parti efter barrundan på Klaustur där de hånade och kritiserade partiledaren Inga Sæland - och samtidigt försökte fyra centerpartister få dem att byta parti. När partibytet nu blir verklighet innebär det att Centerpartiet blir det största oppositionspartiet.

Tillsammans med fyra centerpartister satte sig Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason från Folkets parti på baren Klaustur i Reykjavík på kvällen den 21 november förra året. Medan en session pågick i alltinget bredvid drack de alkohol. Centerpartisterna stannade kvar långt efter midnatt.

Under barrundan försökte centerpartisterna få Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason att byta parti. Ólafur Ísleifsson utlovades posten som gruppledare. Samtidigt hånade centerpartisterna Folkets partis ledare Inga Sæland. Bergþór Ólason kallade henne "en galen fitta" - och samma substantiv använde också Ólafur Ísleifsson för att beskriva henne.

När samtalen från barrundan avslöjades en dryg vecka senare genom en visselblåsare uteslöts Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason ur Folkets parti. De ansågs ha ägnat sig åt partiskadlig verksamhet.

Själva förnekade de att de skulle ha övervägt att hoppa av till Centerpartiet. Men efter knappt tre månader som politiska vildar i alltinget väljer de nu att ansluta sig till Centerpartiet. De skriver i ett pressmeddelande att de i det nya partiet kommer att driva de frågor som de argumenterade för i valrörelsen hösten 2017 när de valdes in i alltinget för Folkets parti:

"På Centerpartiets arena anser vi oss kunna nå bättre resultat i våra stridsfrågor och stärka partiets sakpolitiska läge. Vi har en gemensam syn på nationens självständighet och suveränitet, dess makt över dess naturtillgångar och vikten av västerländskt samarbete. Vi anser att vi på Centerpartiets arena stärker vår ställning i alltinget för att driva på framåt i de frågor där väljarna gav oss sitt förtroende i det senaste alltingsvalet."

Partibytet ger inte bara Centerpartiet två nya mandat och 2,4 miljoner isländska kronor i bidrag kopplat till dessa två ledamöter. Centerpartiet blir också det största oppositionspartiet i alltinget. Tidigare hade både Centerpartiet och Socialdemokraterna sju mandat - men Centerpartiet växer nu alltså till nio mandat.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i ett brev till partimedlemmarna att han hoppas att de välkomnar Karl Gauti Hjaltason och Ólafur Ísleifsson. Under tiden i alltinget har de redan samarbetat om flera förslag. Han räknar också med att alltinget kommer att hålla nya omröstningar om fördelningen av platser i de olika nämnderna.

En sådan omröstning skulle enligt den nya mandatfördelningen ge Centerpartiet förstahandsvalet bland de nämnduppdrag som tillfaller oppositionspartierna. Men för att en sådan omröstning ska genomföras krävs att 22 av alltingets 63 ledamöter röstar ja till förslaget. Och det är tveksamt om Centerpartiet kan samla ett så starkt stöd.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kan inte räkna med något sådant stöd från något av de övriga oppositionspartierna: Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet eller Folkets parti. Samtliga har mer eller mindre stängt dörren till allt samarbete med Centerpartiet. Och det är inte troligt att så många som tretton ledamöter från de tre regeringspartierna skulle ställa sig bakom kravet.

Centerpartiet har i dag inte längre någon ordförandepost i någon nämnd medan Piratpartiet och Socialdemokraterna har varsin - i välfärdsnämnden genom Halldóra Mogensen respektive konstitutions- och tillsynsnämnden genom Helga Vala Helgadóttir. Centerpartisten Bergþór Ólason röstades nyligen bort från ordförandeposten i miljö- och kommunikationsnämnden och ersattes av Självständighetspartiets Jón Gunnarsson.

Inga Sæland säger i Morgunblaðið att hon inte kommer att ha något som helst att göra med Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason. Hon har inte pratat med någon av dem sedan de uteslöts ur Folkets parti för snart tre månader sedan:

"Jag har inget intresse av dessa människor. De har svikit oss från A till Ö - både väljarna, tjänstemännen och alla. Jag kommer aldrig att jobba ihop med dessa människor, aldrig. De har visat sin sanna natur och jag är inte intresserad av det."

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Dessa maktmänniskor har drag efter drag anklagat henne för att inte säga hela sanningen om hennes agerande den ödesdigra dagen den 20 november förra året. Deras angrepp på henne genom rättssystemet bygger på denna grund - att låta henne motbevisa konspirationsteorier som bygger på att hon skulle ha planerat i förväg och till och med haft medbrottslingar i kulisserna. Dessa alltingsledamöter vet helt och hållet vad de håller på med. De vet att genom att utfärda en sådan jaktlicens så kommer människorna som fortfarande stödjer dem delta i angreppet."

Halldór Auðar Svansson, tidigare kommunfullmäktigeledamot i Reykjavík för Piratpartiet, skriver på Facebook om de centerpartister som driver en rättsprocess mot Bára Halldórsdóttir som genom sina inspelningar visade hur de hånade kvinnor och olika minoritetsgrupper under en barrunda på Klaustur.

Dagens bonuscitat

"Man har blivit halvt less av detta. Man tycker att folk knappt borde få ge sig av utan att ha information. Jag menar, vi bor ju på en ö. Du kommer hit med båt eller flygplan så det borde vara möjligt att nå fram till dig och detta är ett stort ansvar som vi behöver hantera mycket bättre. Detta landar kanske framför allt hos biluthyrarna. De behöver verkligen ta sig i kragen."

Stefanía Ragnarsdóttir, parkvärd i nationalparken Vatnajökull, i RÚV om utländska turisters olagliga offroad-körning på Island.

Gästblogg: Jónas Kristjánsson läkare, långt före sin tid

Læknishúsið och Læknisgarðurinn, trädgården som fru Hansína Benediktsdóttir skötte, med
drivhus, uthus och tvättstuga. (Huset nu i Skógargata.) Sauðá rinner mot norr, väster om trädgården.
Foto: Héraðsskjalasafnið á Sauðárkróki

I artikeln En kurort på Island, skriver Heimir Pálsson om NLFÍ i Hveragerði och nämner läkaren Jónas Kristjánsson (1870-1960) som stod bakom hälsohemmet.

Han växte som andra upp i en torvgård, blev läkare, sökte sig tidigt utomlands och mötte nya idéer som stämde med hans egna erfarenheter. Redan på 1920-talet ivrade han för en bättre kost för att förebygga sjukdom och en medveten, sund livsstil. Med en enorm tåga och vetgirighet gick in för att sprida kunskap för god hälsa samtidigt som han skötte sina patienter.

Svåra vintrar
Hösten 1880 kom ett fartyg lastat med saltat fårkött försent iväg från Island och kastades av en oktoberstorm upp på sandarna vid Húnaflói. Folket bärgades och en del tunnor med kött, skeppet bröts sönder. Vintern blev sträng och när våren kom var det ont om mat och många försökte äta det allt för salta köttet.

På gården Snæringsstaðir i Húnavatnssýsla fanns en dräng som åt ganska mycket av det och i slåttertiden svullnade han upp. Han hade fått en sjuka som spred sig i trakten. Först senare förbands den med det dåliga köttet. Mannen led hemska kval och dog. Vid samma tid 1881 födde husmodern sitt elfte barn, fick barnsängsfeber och dog. En läkare sade då att den sjuke drängen borde ha hållits isolerad.

Jónas Kristjánsson, som då var barn i gården, fick elva år gammal ta farväl av sin mor. Han tog ed på att han skulle bli läkare, men fick stanna kvar hemma för att hjälpa sin far, bonden som ägde gården. Det kom fler hårda vintrar, fadern blev sjuk och dog i lunginflammation 1888. Hemmet löstes upp, hushållerskan for med sin son och fem av de överlevande barnen till Amerika. Tre av barnen fick flytta till faderns halvbror, Benedikt Kristjánsson, präst på Grenjaðarstaður, en stor torvgård med ett hushåll om 24 personer i Þingeyjarsýsla, numera museum.

Jónas hade försökt lära sig lite latin och farbrodern undervisade honom så att han kunde börja på latinskolan i Reykjavik.

Jónas Kristjánsson på sitt kontor, (isländska sagor vid handen).
Foto: Héraðsskjalasafnið á Sauðárkróki

Läkare
Efter studentexamen studerade han medicin i Reykjavik och när han 1900 blev färdig for han till Köpenhamn för fortsatta studier en vinter. Efter den kom han hem och sökte en tjänst som han fick i Fljótsdalshérað, på nordostlandet.

Hansína Benediktsdóttir (1874-1948) på Grenjaðarstaður hade väntat på honom och de vigdes där hösten 1901. Han for genast till sitt arbete och på bröllopsfotot står hon ensam i lång vit klänning med slöja som faller från en hög håruppsättning. Först två år senare kunde de tillsammans bosätta sig på en dålig torvgård, Brekka i Fljótsdalur.

På Brekka byggde han ett litet hus att sova i och där hade han sitt apotek. Han lyckades få stöd för en liten sjukstuga för det var långt till sjukhuset på Seyðisfjörður.

Distriktet var mycket stort och utan vägar. Jónas hade alltid goda hästar och var duktig på att färdas, men med tuberkulos och andra sjukdomar som härjade blev det slitsamt i längden.

När läkaren på Sauðárkrókur drunknat i en älv sökte Jónas sig dit och fick tjänsten. Läkaren hade på en stor tomt 1901 där låtit uppföra ett stort hus med två ingångar och plats för apotek och kontor. Det var då det finaste huset i byn. Änkan sålde det till Jónas, som också övertog en del möblerna och de flesta böckerna.

Sauðárkrókur
Sauðárkrókur var en by i Skagafjörður och hade från mitten av 1800-talet vuxit från en liten handelsplats till ett samhälle med 450 invånare. Läkarens distrikt rymde bortåt 2 500 personer.

Jónas och Hansína flyttade 1911 till det stora huset och där växte fem barn och flera fosterbarn upp. De fick trädgården att blomstra i ett landskap av sand, grus och sten. Nedanför den rann Sauðá.

Ett litet sjukhus fanns och Jónas satte genast igång med att förbättra det. Han skrev rapporter om de dåliga villkor de flesta levde under och klagade över sanitära förhållanden, drev på vattenledning, avlopp och den första gatan 1912.

Han skapade 1917 ett Framfarafélag, en framstegsförening, som ivrade för att odla vall, för vägar, kooperativ handel, förbättrad postgång och allt som kunde träna folk till samarbete. I föreningen höll han över ett hundra upplysande föredrag.

En gång om året höll sýslans eller häradets nämnd möte. Folk samlades från hela Skagafjörður och det blev också en tid för nöjen, sång och teater. Från 1885 har mötet hållits på Sauðárkrókur och under det, som fortfarande kallas Sæluvíka, ordnade Jónas mycket populära debatter.

Läkaren Jónas var egentligen ingen politiker, men satt ändå som konservativ riksdagsman på alltinget 1926-30, en tid som han såg som bortkastad.

Att han både rökte och smakade brännvin var uppskattat, men han förstod att det var giftigt och bildade 1929 Tóbaksbindindisfélag Sauðárkróks, en antitobaksförening, för barn och ungdomar. Han ordnade utflykter och översatte Kipling och läste högt för ungdomarna. Samtidigt stödde han tillkomsten av en scoutkår.

Han hade många järn i elden och sågs alltid halvspringande med läkarväskan i handen, berättas det.

Ett Náttúrulækningafélag, naturläkeförening, grundade han på Sauðárkrókur 1937.

Vid slutet av 1938 flyttade Jónas Kristjánsson och Hansína Benediktsdóttir med sin familj till Reykjavík, bägge mycket saknade i Skagafjörður.

Utrikes
Jónas hade en sommar varit guide åt Kahle, en tysk professor i språk, (troligen Paul Kahle1875-1964) och både hjälpt och efterträtt en engelsman som under flera somrar rest med sina landsmän på Island. Vissa språkkunskaper hade han nog redan då han 1913 for England där han tillbringade hösten. Sedan for han till Köpenhamn och till Stockholm, vidare till Berlin och därifrån till New York några dagar och under två veckor följde han arbetet på Mayokliniken i Rochester, Minnesota, med 24-30 operationer varje dag. Han kom senare att omtalas som Islands bäste kirurg. Hemresan gick via Skottland och från Borgarnes landvägen norrut.

År 1921 for han åter till Amerika och till London 1922. Han studerade näringslära och när han kom hem ville han sätta upp en kvarn för att folk skulle få tillgång till oförfalskat rågmjöl.

Jónas var en fängslande föredragshållare och 1923 talade han om det skadliga vita mjölet, det farliga sockret och det nya importerade konserverade köttet. Till de nya sjukdomar som breddes ut hörde cancer och sockersjuka och barnens tänder förstördes av karies som inte funnits tidigare. Han berättade om vitaminer som fått bokstäverna A till D och fler skulle nog hittas. Ämnesomsättningen var viktig, men när han talade om tjocktarmens betydelse skrattade man.

Matsmältningssjukdomar hade ökat under hans tid som läkare, hade han noterat. Att, som han sett, cancer i magen var vanligare hos män än hos kvinnor förband han med alkohol och tobak. Utomlands hade han sett växthus och i dem kunde odlas olika kålsorter som var nyttigast råa. Den isländska jordvärmen skulle kunna utnyttjas till det. Han framhöll vikten av att ha ylle närmast kroppen och hade synpunkter på moderna kvinnokläder och högklackade skor.

På trappan, Jónas Kristjánsson med familj och gäster, Sauðárkrókur.
Foto: Héraðsskjalasafnið á Sauðárkróki

Åter for han till Amerika 1935 och han fortsatte efter hemkomsten att hålla föredrag som tidigare, nu till exempel om plantor som skörbjuggsört och plantans inverkan på skörbjugg. Han var helt inne på hälsokost och odlade grönsaker i den stora trädgården. Familjen höll hästar och andra husdjur och själv drack han getmjölk. Någon fanatiker var han inte och det sägs att han kunde skicka patienter till sin hustrus kök, där hon bjöd dem på kaffe med något stärkande från apoteket.

Sommaren 1938 reste han till Schweiz och Tyskland och studerade andra läkares teorier om kost och naturläkemetoder.

Utländska kontakter
Den danske läkaren Niels Ryberg Finsen (1860-1904), född i Tórshavn med isländsk släkt, hade funnit ljusets goda inverkan på huden och fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1903. Han skrev också om saltets inverkan på kroppen. Redan i början av sin läkargärning hade Jónas ordnat en solplats för sina patienter. Han menade att både bristen på frisk luft och mörkret i de gamla isländska gårdarna hade dålig inverkan på hälsan. Det måste bli bättre.

Vänner i London skickade böcker och tidskrifter. Mina uppgifter har jag främst hämtat ur Jónas biografi skriven av Benedikt Gíslason från Hofteigi. En skrift som nämns i hans biografi är Man the Unknown av Alexis Carrel (1873-1944), en fransk läkare, verksam i Amerika och i Frankrike som fick Nobelpriset 1912. Upplysningar har jag i övrigt hämtat på internet.

I Danmark var läkaren Mikkel Hindhede (1862-1945) kritisk till uppfattningen att både människor, kor och svin behövde mycket protein. Han visade att det gick bra att leva på närmast vegetarisk föda (Moderne Ernährung 1915) och han var emot alkohol och tobak. Mikkel Hindhede arbetade internationellt och hans råd följdes under första världskrigets ransonering. Den kosten antogs ha ökat danskarnas motståndskraft mot spanska sjukan. När den 1918 kom till Island upprättade Jónas med andras hjälp en vaktad barriär mot söder och lyckades hålla Skagafjörður utanför smittan som härjade i Reykjavik.

En annan av dem som nämns i Benedikt Gíslasons biografi är Sir Robert Mc Carrison (1878-1960) från Nordirland, utbildad läkare i Belfast och London. Han var länge verksam i Indien och undersökte samband mellan föda och sjukdomar som struma. I London höll han föredrag på 1930-talet och skrev till exempel 1935 om Nutrition and Health.

I Schweiz hade läkaren Max Bircher-Benner (1867-1939) funnit att det gick att förebygga sjukdomar med enkla medel. Han startade ett hälsohem i Zürich 1904 och gav från 1924 ut en tidskrift (Der Wendepunkt) om råkost och bättre levnadsvanor. Jónas besökte honom 1938 och skrev om hans erfarenheter.

Den finlandsvenske Paul Henrik Fager (1876-1955) studerade medicin i Edinburgh, London, vid Sorbonne och i Uppsala. Han flyttade till Sverige 1912 och tog namnet Are Waerland och ansåg att sjukdomar orsakas av felaktig livsföring. Han kämpade för vegetarisk kost med mjölkprodukter och var aktiv i Svenska Frisksportförbundet. Han grundade 1940 Allnordiskt förbund för folkhälsa, idag Hälsofrämjandet, en svensk hälso- och nykterhetsorganisation. Are Waerlands skrift Död åt det vita sockret. Liv åt det vita folket 1938 gavs ut på isländska 1941. Flera av hans andra böcker trycktes också senare på isländska. Han var en känd och populär föreläsare i Sverige och besökte Island 1948. Kligröten kruska förknippades med hans namn.

Från Danmark kom Kirstine Nolfi (1881-1957) en läkare som med sin man öppnade ett hälsohem, Humlegaarden i Humlebæk 1944. Hon förespråkade råkost, Nolfi-kost, efter egna erfarenheter och föreläste runt om i Norden, men hånades av medicinare. Hennes bok om den levande födans betydelse för sundheten (1944) gavs ut på isländska 1951.

Till Reykjavík
Náttúrulækningafélag Íslands bildades åter i Reykjavik i början av 1939 med Jónas Kristjánsson som ordförande. Han, som då var 67 år, fortsatte att själv praktisera som läkare och ordinerade bland annat olika slags bad.

Föreningens utgåvor började med Are Waerlands bok om det farliga sockret. De föredrag som Jónas hållit på Sauðárkrókur från 1923 till 1938 gavs ut i hans skrifter Nýjar leiðir (Nya vägar) I och II.

En vegetarisk restaurang kom igång i Reykjavik 1944 och föreningen köpte växthus för att odla grönsaker. Ett hälsohem förbereddes och kunde 1955 invigas, nybyggt, i Hveragerði. Jónas var fortsatt pigg och spänstig och arbetade som läkare på hälsohemmet till 1958.

Mitt intresse
Att jag vuxit upp med berättelser om Jónas Kristjánsson beror på att min morfar, Sigurður Sigurðsson från Vigur, 1924 flyttade till med sin hustru, Stefanía Arnórsdóttir, och flera barn till Skagafjörður som sýslumaður, sysselman eller polismästare. Han kom att bo och arbeta i ett hus, vid Suðurgata på Sauðárkrókur, bredvid läkarens och de blev mycket goda vänner. Min mor, Margrét född 1915, var äldst av barnen. Hon deltog i antitobaksföreningen, var scoutledare och startade en avdelning för blåvingar.

Margrét blev sjuksköterska, arbetade i Sverige, gifte sig med Olle Hermansson och de bosatte sig i Helsingborg. Mor menade att vitt mjöl och socker var inte bra för oss barn och serverade alltid grönsaker med annat. Läkarens tankar om livsstil fördes vidare liksom namnen Finsen, Waerland och Nolfi.

Till familjen i Pålsjöskog kom Jónas Kristjánsson travande från Färjestationen, tre km. Han hade en brun väska, en käpp med en röd tobaksnäsduk som ett knyte. Min bror minns att han i väskan hade glasburkar med müsli. Jónas mumsade på trädgårdens äpplen som en häst, till vår förtjusning. På ett tidningsklipp hade vi en bild av honom sittande i en soffa med en lejonunge på var sida. Han hade ju varit i Amerika och det var mycket märkvärdigt.

Historien om att Jónas där sade till sin vän herr Kellogg att han kokte majsen för länge för att näringsämnen skulle finnas kvar i flingorna har jag länge tyckt om. På internet kan jag nu läsa att John Harvey Kellogg (1852-1943) var kirurg, näringsforskare och ledare av hälsohemmet Battle Creek Sanitarium i Michigan. Han hade tillhört adventisterna och förespråkade vegetarisk kost. Jónas översatte hans skrift mot bruket av alkohol 1927. John Harvey försökte tillsammans med brodern Will Keith få fram flingor av fullkornsvete, men grälade om tillsättningen av socker. Därför blev det brodern som stod för de majsflingor som idag säljs som the Original Kellog's cornflakes från 1906. Johan Harvey ägnade sig då åt sojaprodukter.

Sigurður Sigurðsson: Utsikt från Læknisgarður mot fjorden. Blå bro över Sauðá.
Ej färdig olja, målad i Köpenhamn under andra världskriget. Foto: NSH

Läkarens hus
Læknishúsið, ett fint trähus i schweizerstil från 1901, klätt med korrugerad plåt, låg vid torget framför kyrkan på Sauðárkrókur. När vår släkt midsommaren 1984 samlades där kom nyheten att huset skulle rivas. Margrét reagerade starkt och snabbt bildades en fond för att rädda det. Huset flyttades, stod på tunnor och fick efter en tids väntan en ny plats vid planteringen i Skógargata.

En oformlig betongbyggnad ersatte både Læknishúsið och trädgården. Idag är det tydligt att det var ett svårt missgrepp. Det saknas i den miljö vid kyrktorget där både det gamla sjukhuset och folkskolan ingår. Huset var där inte bara ett minne om de läkare som hjälpt traktens invånare utan en del av historien om Sauðárkrókur.

Nanna Hermansson

Ursprungligen publicerad 6 maj 2014 av Samfundet Sverige-Island

Fler islänningar positiva till vin och starköl i matbutiker

Allt fler islänningar vill kunna köpa starköl och vin i livsmedelsbutiker. Men det är fortfarande en klar majoritet som motsätter sig att alkoholmonopolet slopas. Sex av tio anser inte att vin och starköl ska säljas i dagligvaruhandeln. Och bara en av åtta tycker att det ska gå att köpa starksprit i matbutiker. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Att helt eller delvis avveckla alkoholmonopolet är en fråga som ständigt dyker upp i alltinget. Det har närmast blivit en årlig tradition att politiker lägger förslag om att tillåta försäljning av starköl och vin i dagligvaruhandeln. Hittills har något sådant förslag inte fått majoritet.

Alkoholmonopolet har också ett starkt stöd bland islänningarna. Men enligt Maskínas undersökning är det på väg nedåt. Det är nu 60,7 procent som inte vill låta livsmedelsbutiker sälja alkohol, en nedgång med 5,6 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes för ett år sedan.

Det är framför allt vin och starköl som har många förespråkare. Nu svarar 22,8 procent att sådan försäljning bör tillåtas, en ökning med 5,2 procentenheter.

Klartecken för all alkoholförsäljning - alltså även starksprit - är det 13,3 procent som förespråkar. Det är en nedgång med 0,2 procentenheter sedan 2017.

Starköl är den typ av alkohol som flest är positiva till. Nu vill 38,2 procent tillåta starköl, en uppgång med 4,8 procentenheter. Nästan lika utbrett - 37,5 procent vilket motsvarar en ökning med 5,6 procentenheter - är stödet för vin.

Män, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i Reykjavík och låginkomsttagare är mer positiva till ett slopat alkoholmonopol. Kvinnor, islänningar som har fyllt 60 år, personer med högskoleutbildning och medelinkomsttagare vill i större utsträckning behålla monopolet.

Skillnaderna är stora när det gäller politisk hemvist. Hela 76,2 procent av Gröna vänsterns väljare är emot alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln. Nästan lika utbrett är motståndet bland Framstegspartiets sympatisörer. Där är det 73 procent som säger nej.

Mest positiva är Renässans anhängare. Bara 39,2 procent vill behålla alkoholmonopolet. Det är endast i ett annat parti som en minoritet motsätter sig alkohol i livsmedelsbutiker. Bland Piratpartiets väljare är det 49,8 procent som inte vill avveckla monopolet.

Här kan du läsa mer om debatten om alkohol i dagligvaruhandeln.

Dagens citat

"Allt förtroende är borta. Vi vet att de höll på att svika oss. Vi kan inte arbeta i en alltingsgrupp där du vet att hälften av den håller på med bakslugheter med ett annat parti. Det är inte hälsosamt. Det säger sig själv."

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, i Hringbraut om tidigare partikamraterna Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason som uteslöts efter en barrunda tillsammans med fyra centerpartister där de uppmanades att byta parti samtidigt som de två talade nedsättande om henne.

Dagens bonuscitat

"Nej, jag har inte ångrat det beslutet eftersom det inte togs i tillfälligt raseri. Visserligen var det ett svårt beslut eftersom jag var en av Gröna vänsterns grundare för tjugo år sedan, har arbetat för rörelsen och mitt sociala liv var tätt förknippat med den. Men jag mådde som om pojkvännen hade varit otrogen mot mig och jag behövde göra slut med honom när det stod klart att Gröna vänstern tänkte ge sig in i formella regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet. Det följdes av en politisk hjärtesorg."

Drífa Snædal, en av Gröna vänsterns grundare, i Fréttablaðið om att begära utträde ur partiet i protest mot regeringssamarbetet med Självständighetspartiet - läs mer här.

Gästblogg: En kurort på Island

Hveragerði, Heilsustofnun Náttúrulækningafélags Íslands.

Efter två blodproppar i huvudet och diverse andra sjukdomar, mer eller mindre allvarliga, hade jag både tappat balansen och energin och så småningom accepterad tanken på att röra mig bakom rullator resten av livet. För att med hjälp av ironin göra det en aning lättare hade jag tillägnat mig ett slanguttryck om rullatorn och kallade den Harley Parkinsson. På svenska sjukhus och vårdhem hade jag fått första träningshjälp som avslutades med orden: ”Nu vet du hur du ska göra. Om du fortsätter med övningarna vi har lärt dig blir nog allt bättre.” Men det gick för mig som för många andra: Jag märkte ingen bättring och slutade så småningom röra riktigt på mig, inte minst eftersom jag upplevde att det alltid var snö eller halka på trottoaren.

Hveragerði.

NLFI
Det blev med andra ord bara sämre och sämre, inte bättre och bättre. Men det fanns ett hopp. På Island finns det två ställen där man bara sysslar med rekreation, det ena i Reykjavíks absoluta närhet, i Reykjalundur, och det andra litet längre bort, i växthusstaden Hveragerði. Det sistnämnda heter Heilsustofnun Náttúrulækningafélags Íslands och på engelska NLFI Rehabilation and Health Clinic. Dit styrde jag kosan, och tänkte som så att om det inte hjälper, så har jag åtminstone försökt.
Det var en enthusiast, läkaren Jónas Kristjánsson (1870–1960), som grundade NLFI i Hveragerði år 1955. Han hade bland annat studerat naturmediciner och allmän folkhälsa i Europa och Amerika och var hedersmedlem i Allnordisk Folkhälsa och The Californian Society of Naturopathic Physicians.

Ler och kål
Man började ganska spartanskt, och när jag som barn först hörde talas om NLFI i Hveragerði, fick jag för mig att det var ett ställe där man låg i lerbad och käkade kål. Sedan dess har det hänt mycket. I dag är NLFI inte bara ett modernt ställe utan ett rekreationshem där man tar hjälp av de bästa kunskaper inom medicin, fysioterapi och psykologi för att driva en holistisk rekreation efter sjukdomar av alla slag. De flesta patienter kommer dit med remiss från läkare och sjukförsäkringarna eller fackföreningarna betalar en god del av vistelsen, men man kan också komma utan remiss och betala själv, och det gjorde jag. Min hustru följde med och njöt av hälsoprogram och vila, och sammanlagt kostade det oss inte mera än en solbadsresa till södern.
De nyaste delarna av NLFI bjuder på lyxiga hotellrum och den vegetariska maten är lagad av professionella kockar (med fisk två dagar i veckan), man bjuds på gymnastik, vattengymnastik (i underbara, varma simbassänger, både inom och utomhus), fysioterapi i moderna träningslokaler, massage, lerbad och den läkarhjälp som behövs, för inte att glömma organiserade promenader utomhus. Varje vecka får man ett nytt schema och personalen har löpande koll på hur det går.

På väg till ett nytt liv
Vi var kring 140 gäster på NLFI, och det är någorlunda vad hemmet rymmer. Det var en behaglig/trevlig stämning i matsalen och i gemensamma utrymmen och de andra följde med framstegen man gjorde och uppmuntrade varmt. Ännu försiggår allt på isländska, men alla i personalen och de flesta gästerna talar minst ett utländskt språk (de allra flesta engelska och många ett skandinaviskt språk). Marknadschefen berättade för mig att man har drömmar om och planer på att använda sig av apptekniken och bjuda på hjälp på främmande språk i framtiden. Men eftersom det handlar mest om gruppträning är det lätt att följa med för man gör bara som de andra!
För mig var det vattengymnastiken och fysioterapiträningen som gjorde underverk mest. Efter fyra veckor hade jag parkerat Harley Parkinsson och kunde gå ostödd, inte med den stiligaste gång jag sett/känner, men det ger ändå en känsla av att vara på väg att bli en fri man.

Heimir Pálsson

Ursprungligen publicerad 27 mars 2014 av Samfundet Sverige-Island

Hund grävde sig ut ur lavin efter sex dagar

I sex dagar var border collien Þota fast i snömassorna under en lavin. Men när bönderna på gården Hallkelsstaðahlíð på Snæfellsnes i praktiken hade gett upp hoppet om att hitta hunden vid liv dök tiken upp på gårdsplanet. Þota var mager och trött - men i övrigt mådde hunden fint, skriver Morgunblaðið.

Förra lördagen släppte familjen på får- och hästgården Hallkellstaðahlíð som vanligt ut sina fem hundar på morgonen. Men en av dem, border collien Þota, återvände aldrig. Först tänkte de att hon var någonstans på ägorna. När det började närma sig kväll började de bli oroliga.

De sökte igenom alla byggnader och hörde av sig till alla grannar. Ingen hade sett några spår av Þota. De tog hjälp av fyrhjulingar och drönare. Men Þota var försvunnen. Så småningom började de ge upp hoppet om att tiken - som fyller ett år i april - skulle komma tillbaka.

I fredags morse kom sonen Guðmundur Margeir Skúlason till gården för att ta emot turister. På gårdsplanet fanns dock redan en som väntade. Det var Þota som kommit tillbaka. Bonden Sigrún Ólafsdóttir berättar i Morgunblaðið att förvåningen och glädjen var stor. De insåg snart att hunden grävt sig ut ur en lavin:

"Hon hade grävt sig upp en otroligt lång väg. Hon hade faktiskt tur som inte grävde sig ut mot sidan där lavinen var djupare. Och om hon hade gått i den andra riktningen hade hon kommit till mylla eller grus."

Efter att Þota väl tagit sig ut var det enkelt att spåra hennes steg tillbaka till platsen för lavinen. Hon hade hamnat under snömassorna vid sjön Hlíðarvatn. Familjen på gården hade gått förbi platsen när de sökte efter hunden. Då undersökte de inte området närmare eftersom de trodde att lavinen hade fallit långt tidigare.

Þota var alltså utan mat i sex dagar. Sigrún Ólafsdóttir säger i Morgunblaðið att det måste ha tagit på krafterna att gräva sig upp ur snömassorna:

"Detta är ett tecken på livsvilja och styrka att hon tog sig upp därifrån. ... Hon mår ganska bra och är glad och pigg. Allt håller på att bättra sig."

Under de närmaste veckorna kan Þota räkna med extra mycket mat som en del i återhämtningen.

Dagens citat

"Jag gillade kineserna. Till sist hittade jag ett folk som är lika ohyfsat som islänningarna."

Författaren Hallgrímur Helgason i Morgunblaðið om sitt första besök i Kina.

Andfådd ledamot fick igenom sin första motion i alltinget

Att få sin första egna motion antagen som en lag brukar ses som ett speciellt ögonblick för en alltingsledamot. I går var det Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som fick se ett förslag om skärpta regler för besöksförbud gå hela vägen. Det klubbades med 54 enhälliga röster.

Men det var nära att Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir själv missade voteringen. Fem minuter innan det var dags att trycka på knapparna var hon ute på ett studiebesök på Grandi i Reykjavík. Men hon kastade sig in i bilen, sprang in i salen och hann precis i tid för att både hinna rösta och motivera sitt ställningstagande.

Att hon var så sen berodde på att hon förväxlat tiderna. På torsdagar sker alla voteringar i alltinget klockan 11. På tisdagar äger de rum klockan 14. Och Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir trodde alltså när hon fick telefonsamtalet att voteringen var tre timmar bort. Det syntes dock tydligt att hon skyndat sig. Hon flämtade i talarstolen och började vid ett tillfälle skratta när hon behövde hämta andan - något som även fick flera andra ledamöter att skratta.

Har inte betalat Reykjavíkurdætur - erbjuds nu spela gratis

Trots att det har gått åtta månader har Reykjavíkurdætur fortfarande inte fått betalt för spelningen på festivalen Secret Solstice i Reykjavík. Men arrangörerna vill boka det isländska hiphop-kollektivet även i år. Den här gången erbjuds Reykjavíkurdætur att spela på Secret Solstice - utan någon som helst ersättning.

Musikfestivalen Secret Solstice arrangerades i Reykjavík första gången 2013. Årets upplaga äger rum 21 till 23 juni. Det kommer att bli en mindre festival än tidigare - både på grund av ekonomiska problem och missnöje från närboende till det dåvarande festivalområdet i Laugardalur.

Hiphop-kollektivet Reykjavíkurdætur var en av artisterna på förra årets festival. De har välkomnats tillbaka även i år. Men gruppen skriver på Twitter att de fortfarande inte har fått betalt för den spelning som de gjorde för åtta månader sedan:

"Secret Solstice hasn’t payed us for last year, when they gave us the shittiest slot. Now they’re asking us to play again but this time FOR FREE  Gotta love these motherfuckers"

Förra årets festival var ett ekonomiskt fiasko. Bolaget Solstice Productions, som då stod bakom festivalen, har fortfarande inte betalat många artister och funktionärer. Även personer som arbetade med andra av Solstice Productions arrangemang har blivit utan lön.

I sommar är det bolaget Live Events som arrangerar Secret Solstice. Och Reykjavíkurdætur har alltså fått erbjudande om att återvända till festivalen. Men den här gången vill alltså arrangören att de uppträder gratis.

Víkingur Heiðar Arnórsson är ny festivalchef. Han säger i Morgunblaðið att förfrågan om en gratisspelning inte tyder på bristande respekt för isländska artister. I stället hävdar han att det för Reykjavíkurdætur rör sig som en stor möjlighet eftersom de skulle få spela på huvudscenen före dagens huvudattraktion Pussy Riot:

"Secret Solstice har alltid stått bakom Reykjavíkurdætur. ... Det är inte som om jag skulle säga att de vore mindre värda än andra. Jag erbjöd dem en möjlighet och sade att om de inte ville ta den så kunde vi träffas och diskutera andra möjligheter där det erbjuds betalning."

Solstice Productions kontrolleras av affärsmannen Jón Ólafsson och några av hans släktingar. Jón Ólafsson är framför allt känd från skivbutikskedjan Skífan - som bommade igen de sista butikerna 2015 efter att ha funnits i 40 år - och flaskvattnet Icelandic Glacial, som enligt Viðskiptablaðið gick med totalt 7,3 miljarder isländska kronor i förlust mellan 2011 och 2016.

Det är Guðmundur Hreiðarsson Viborg, en ekonomi i 60-årsåldern som är bosatt på Kanarieöarna, som står bakom det nya arrangörsbolaget Live Events.

Förslag om att tillåta köttimport delar regeringen

Jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson tänker i höst avskaffa förbudet mot import av färskt kött, färska ägg och opastöriserade mjölkprodukter. Förslaget är en konsekvens av att dagens förbud står i strid med EES-avtalet. Men frågan delar regeringspartierna. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson anklagar kollegan för att ha gett upp i kampen mot EU.

I oktober förra året vann Ferskar kjötvörur en mångårig juridisk kamp mot den isländska staten. Hæstiréttur Íslands beslutade då att företaget hade rätten på sin sida när det 2014 importerade 83 kilo färsk oxfilé från Nederländerna. Men partiet beslagtogs och nådde aldrig marknaden.

Importförbudet finns i en lag från 2007. Den stoppar införsel av färskt kött, färsk ägg och opastöriserade mjölkprodukter. Förbudet brukar motiveras med livsmedelssäkerhet. För att kött, ägg och mjölk ska få importeras måste de ha varit frysta i minst 30 dagar eller ingå i tillagade livsmedel.

Hæstiréttur Íslands underkände alltså förbudet. Efta-domstolen kom i november 2017 fram till att fryskravet var avtalsvidrigt. Importförbudet står därför enligt bägge domstolarna i strid med EES-avtalet. Det isländska förbudet innebär enligt domarna inskränkningar i rättigheter som är oförenliga med EES-avtalet.

Regeringen valde att inte reagera direkt på domen. Trots nederlagen i domstolarna har förbudet inte hävts. Flera fall av importer som har stoppats sedan domen föll kan därför bli fall för domstolsprövning.

Nu kommer alltså till sist svaret från fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson. Importförbudet ska enligt ett förslag skrotas den 1 september i år. Då blir det alltså tillåtet att importera kött, ägg och mjölkprodukter från EES-området. För import från länder utanför EES-området förändras inte regelverket.

Kristján Þór Júlíusson säger till RÚV att Island inte haft något annat val än att häva förbudet. I samband med att det skrotas föreslår han omfattande krav på importerat kött. Den som för in kött från fågel i landet måste till exempel kunna intyga att det kommer från djur som inte var sjuka:

"Isländska staten har funderat på detta i många många år och aldrig kommit fram till något annat resultat än det som vi kan se i domarna. Vi måste på något sätt, tycker jag, respektera det att Hæstiréttur Íslands dessutom har dömt oss till obegränsad skadeståndsskyldighet."

Men frågan är om det finns en majoritet för förslaget i alltinget. Kristján Þór Júlíusson representerar Självständighetspartiet i alltinget. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson, som företräder koalitionspartnern Framstegspartiet, säger till RÚV att det inte är säkert att hans parti kommer att rösta ja till förslaget:

"Den fantastiska särställning som vi har när det gäller livsmedelssäkerhet och människors hälsa så kan den också vara hotad och därför har vi inte löst dessa problem med förslaget trots att förslaget löser det juridiska tramset med EU och importörkrafter på Island."

Det finns fler framstegspartister som är kritiska till förslaget. Alltingsledamoten Halla Signý Kristjánsdóttir säger i Fréttablaðið att det rör sig om "en kapitulation" från Kristján Þór Júlíussons sida. Lilja Rafney Magnúsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, uppger att hon förstår skälen bakom förslaget och efterlyser kraftfulla motåtgärder.

Arbetsgivarorganisationen Félag atvinnurekenda står på en annan sida i tvisten. Organisationen välkomnar i ett pressmeddelande förslaget. Förändringarna beskrivs som ett stort steg framåt som gynnar konsumenter genom ökat utbud och ökat konkurrens.

Bondeorganisationen Bændasamtök Íslands kritiserar däremot förslaget. Kristján Þór Júlíusson anklagas i ett pressmeddelande för att prioritera affärsintressen framför folkhälsan. Branschen befarar också att ökad import kommer att vara förödande för den inhemska produktionen av livsmedel.

Både Bændasamtök Íslands och flera framstegspartister anser i stället att regeringen bör förhandla med EU. Målet skulle då vara att få behålla hela eller delar av det isländska regelverk som förhindrar import av ägg, mjölk och kött.

Här kan du läsa mer om striden om köttimporten.

Dagens citat

"Detta är enbart politik och inget annat och kom inte som någon överraskning. Man tänkte sig alltid fortsätta med valfångst. ... Detta har negativ inverkan på landets framtoning. ... Detta understryker och i praktiken bekräftar det att regeringen inte erkänner valskådning som nyttjande av val."

Rannveig Grétarsdóttir, ordförande för valskådningsrederiernas branschorganisation Hvalaskoðunarsamtök Íslands, i Morgunblaðið om beslutet att tillåta valfångst i ytterligare fem år - läs mer här.

Inga Sæland sjunger upp inför Folkets partis Þorrablót

I morgon kväll samlas Folkets parti för Þorrablót i Guðríðarkirkja i Reykjavík. Medlemmarna kan nog räkna med att partiledaren Inga Sæland kommer att ta ton under den traditionella midvinterfesten. Hon började sjunga upp redan i går. Då valde hon "It's Now Or Never" som Elvis Presley spelade in 1960.

Innan Inga Sæland gav sig in i politiken ägnade hon sig en hel del åt sång. Hon gick bland annat till final i den isländska versionen av talangsåpan X-Factor och arbetade som artist i Spanien under två somrar. Ovan kan du se hur hon övar inför morgondagens Þorrablót.

Starkaste stödet för Framstegspartiet sedan våren 2014

Framstegspartiet ökar till den högsta opinionssiffran på nästan fem år. Och för första gången på två år är partiet Islands tredje största. Samtidigt sjunker stödet för Centerpartiet och avståndet till alltingets femprocentsspärr ligger nu inom den statistiska felmarginalen. Centerpartiet är nu minst i alltinget. Det visar en väljarbarometer från MMR.

Skandalen på Klaustur tycks fortfarande påverka opinionssiffrorna. Centerpartiet - som stod i centrum för de kränkningar som under en utekväll riktades mot bland annat kvinnor och personer som har funktionsnedsättningar - fortsätter att kämpa i motvind. Stödet är nu inte större än att partiet riskerar att falla ur alltinget.

Centerpartiet är nu minst av de åtta partierna i alltinget och får 6,1 procent, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan.

Centerpartiet bildades som en utbrytning ur Framstegspartiet. Efter skandalen på Klaustur verkar många väljare som tidigare sympatiserade med Centerpartiet ha gått tillbaka till Framstegspartiet.

Framstegspartiet är en av mätningens stora vinnare. Partiet får 13,5 procent, en uppgång med 1,8 procentenheter. Siffran är Framstegspartiets bästa hos MMR på nästan fem år. Och det är första gången på två år som partiet är Islands tredje största.

Men med bred marginal fortsätter Självständighetspartiet att vara största parti. Stödet är nu 22,7 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.

Näst störst är alltjämt Socialdemokraterna med 15,9 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

Mätningens stora förlorare är Piratpartiet. Stödet sjunker med 3,4 procentenheter till 10,4 procent.

Gröna vänstern backar med 0,2 procentenheter till 11,1 procent medan Renässans ökar med 0,3 procentenheter till 8,1 procent. Folkets parti växer med 0,2 procentenheter till 6,9 procent.

Femprocentsspärren fortsätter att vara utom räckhåll för Ljus framtid. Partiet får 0,5 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter.

Gruppen med övriga partier växer till 5,2 procent, en uppgång med 1,7 procentenheter. MMR särredovisar ännu inte Islands socialistparti, men det är troligt att en förhållandevis stor del av stödet för övriga partier utgörs av sympatisörer till Islands socialistparti.

Stödet för regeringen är 42,8 procent. Det har ökat i tre månader i följd och siffran är trepartikoalitionens bästa sedan april förra året.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.