
I oktober förra året vann Ferskar kjötvörur en mångårig juridisk kamp mot den isländska staten. Hæstiréttur Íslands beslutade då att företaget hade rätten på sin sida när det 2014 importerade 83 kilo färsk oxfilé från Nederländerna. Men partiet beslagtogs och nådde aldrig marknaden.
Importförbudet finns i en lag från 2007. Den stoppar införsel av färskt kött, färsk ägg och opastöriserade mjölkprodukter. Förbudet brukar motiveras med livsmedelssäkerhet. För att kött, ägg och mjölk ska få importeras måste de ha varit frysta i minst 30 dagar eller ingå i tillagade livsmedel.
Hæstiréttur Íslands underkände alltså förbudet. Efta-domstolen kom i november 2017 fram till att fryskravet var avtalsvidrigt. Importförbudet står därför enligt bägge domstolarna i strid med EES-avtalet. Det isländska förbudet innebär enligt domarna inskränkningar i rättigheter som är oförenliga med EES-avtalet.
Regeringen valde att inte reagera direkt på domen. Trots nederlagen i domstolarna har förbudet inte hävts. Flera fall av importer som har stoppats sedan domen föll kan därför bli fall för domstolsprövning.
Nu kommer alltså till sist svaret från fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson. Importförbudet ska enligt ett förslag skrotas den 1 september i år. Då blir det alltså tillåtet att importera kött, ägg och mjölkprodukter från EES-området. För import från länder utanför EES-området förändras inte regelverket.
Kristján Þór Júlíusson säger till RÚV att Island inte haft något annat val än att häva förbudet. I samband med att det skrotas föreslår han omfattande krav på importerat kött. Den som för in kött från fågel i landet måste till exempel kunna intyga att det kommer från djur som inte var sjuka:
"Isländska staten har funderat på detta i många många år och aldrig kommit fram till något annat resultat än det som vi kan se i domarna. Vi måste på något sätt, tycker jag, respektera det att Hæstiréttur Íslands dessutom har dömt oss till obegränsad skadeståndsskyldighet."
Men frågan är om det finns en majoritet för förslaget i alltinget. Kristján Þór Júlíusson representerar Självständighetspartiet i alltinget. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson, som företräder koalitionspartnern Framstegspartiet, säger till RÚV att det inte är säkert att hans parti kommer att rösta ja till förslaget:
"Den fantastiska särställning som vi har när det gäller livsmedelssäkerhet och människors hälsa så kan den också vara hotad och därför har vi inte löst dessa problem med förslaget trots att förslaget löser det juridiska tramset med EU och importörkrafter på Island."
Det finns fler framstegspartister som är kritiska till förslaget. Alltingsledamoten Halla Signý Kristjánsdóttir säger i Fréttablaðið att det rör sig om "en kapitulation" från Kristján Þór Júlíussons sida. Lilja Rafney Magnúsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, uppger att hon förstår skälen bakom förslaget och efterlyser kraftfulla motåtgärder.
Arbetsgivarorganisationen Félag atvinnurekenda står på en annan sida i tvisten. Organisationen välkomnar i ett pressmeddelande förslaget. Förändringarna beskrivs som ett stort steg framåt som gynnar konsumenter genom ökat utbud och ökat konkurrens.
Bondeorganisationen Bændasamtök Íslands kritiserar däremot förslaget. Kristján Þór Júlíusson anklagas i ett pressmeddelande för att prioritera affärsintressen framför folkhälsan. Branschen befarar också att ökad import kommer att vara förödande för den inhemska produktionen av livsmedel.
Både Bændasamtök Íslands och flera framstegspartister anser i stället att regeringen bör förhandla med EU. Målet skulle då vara att få behålla hela eller delar av det isländska regelverk som förhindrar import av ägg, mjölk och kött.
Här kan du läsa mer om striden om köttimporten.