torsdag 21 februari 2019

Miljöminister sågar beslut om fortsatt isländsk valfångst

Beslutet om att tillåta jakt på val fram till 2023 möter stark kritik från Gröna vänstern. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson kallar fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíussons besked för en besvikelse. Och partikamraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir kräver att han motiverar beslutet att ge klartecken för fortsatt jakt på vikval och sillval.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson meddelade i tisdags att han tillåter valfångst i ytterligare fem år. Kvoterna är inte fastställda, men oavsett partifärg brukar den ansvariga ministern följa Hafrannsóknastofnuns rekommendationer. Myndighetens råd är en årlig fångstkvot på 217 vikvalar och 209 sillvalar.

Kristján Þór Júlíusson motiverade beslutet med att valfångsten är hållbar. Han hänvisade inte bara till Hafrannsóknastofnuns rekommendationer utan även till en rapport från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands.

Flera av slutsatserna i rapporten har fått hård kritik - och inte bara från valfångstmotståndare utan även från forskare och andra experter. I rapporten öppnar Hagfræðistofnun för betydligt mer omfattande valfångst och hävdar att utökad jakt skulle gynna fiskebestånden och därmed också främja fisket.

Vidare uppger Hagfræðistofnun att det inte finns några tecken på att turismen till Island skulle påverkas negativt av valfångsten.

Kristján Þór Júlíusson säger till RÚV att han är medveten om att det finns olika åsikter om valfångsten. Beslutet om att ge klartecken för jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år anser han både vara välgrundat och hållbart:
"Vi har haft hållningen att nyttja naturresurser på ett hållbart sätt på grundval av vetenskapliga rekommendationer. Denna jakt sker på vetenskaplig grund. De är hållbara, de sker under tillsyn, de uppfyller och är i linje med internationell lag och så vidare. Jag anser att grunden bakom beslutet är väl underbyggd och det är på den grunden som jag står bakom detta beslut."
Att Kristján Þór Júlíusson skulle säga ja till fortsatt jakt var inte på något sätt oväntat. Självständighetspartiet - som han själv representerar - har starka band till fiskeindustrin och har av tradition bevakat branschens intressen. Även Framstegspartiet, som också ingår i regeringen, förespråkar fortsatt jakt.

Men för Gröna vänstern, det tredje regeringspartiet, kommer beslutet att bli svårt att hantera. Det var väntat att partiet skulle förlora i den interna dragkampen. Men det kommer inte att bli lätt för partiledningen att förklara varför Gröna vänstern ingår i en regering som i den här frågan driver en linje som står i strid med en rad interna beslut.

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson säger till RÚV att han inte håller med om beslutet och han beskriver det som en "stor besvikelse". Han poängterar att det är Kristján Þór Júlíusson som är ansvarig för beslutet:
"Så att det är helt klart så är detta fiskeministerns beslut och på hans direktiv. ... Jag är inte överens om detta men maktbefogenheterna ligger hos fiskeministern."
Kristján Þór Júlíusson säger till Vísir att han respekterar att det inom Gröna vänstern finns andra åsikter om valfångsten. Han tror inte att splittringen i frågan riskerar att spräcka regeringssamarbetet. Men han håller inte med Gröna vänstern om att beslutsunderlaget skulle vara bristfälligt:
"Detta ligger på fiskeministerns verksamhetsområde varje gång och den är anförtrodd denna uppgift och den ska utföras så väl som det är möjligt, och detta är det beslut som jag tar mot bakgrund av den information som jag har fått och jag står naturligtvis bakom det."
Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, tog upp beslutet i alltinget i går. Hon ansåg att valfångsten inte var hållbar och hon trodde inte att den någonsin skulle erkännas av internationella institutioner:
"När det inte finns någon förutsägbar marknad för valkött så får man anta att jakten inte är hållbar ty eftersom det inte finns någon marknad för köttet så är den ekonomiska vinsten ingen. Vi kan inte ta risken att utsätta en av våra viktigaste näringsverksamheter, som är turismen, för fara. Vi har inte råd med det."
Rósa Björk Brynjólfsdóttir, som även hon företräder Gröna vänstern i alltinget, säger till RÚV att hon vill att Kristján Þór Júlíusson kommer till miljö- och kommunikationsnämnden för att motivera sitt beslut. Hon tyckte inte att hans agerande var förenligt med tidigare löften om utvärderingar av för- och nackdelar med valfångsten:
"Jag är otroligt förvånad över detta beslut och det verkar som att det inte har tagits utifrån den övergripande bedömning som hade efterfrågats å statsministerns vägnar och fler ministrar i regeringen, däribland miljöministern, om att det skulle tas hänsyn till en övergripande bedömning innan det togs beslut om att utfärda direktiv."
Árni Finnsson, ordförande för miljöorganisationen Náttúruverndarsamtök Íslands, stämmer in i kritiken. Han säger till Vísir att Kristján Þór Júlíusson genom beslutet motarbetar naturskyddet:
"I vilket syfte ska detta fortsätta? Det finns inget hopp om att denna jakt ska bära sig. Detta är en tvångstanke eller determinism om att det måste dödas val och denna determinism måste fiskeministern och Islands regering ta sig ut ur."
Här kan du läsa mer om valfångstbeslutet.