Dagens bonuscitat

"Vi får inte behandla språket som någon kristallskål som kan spricka vid minsta beröring. Vi måste låta språket anpassas efter samhällets behov men dessutom se till så att det inte förändras för mycket. Då bryts denna tråd till historien och kulturen från forna tider som människor anser vara så viktig."

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländsk språkvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om sin syn på isländskans framtid.

Kaféet vid Skaftafell stänger i april - ingen till ta över

Kaféet vid Skaftafell har öppet för sista gången i dag. Nationalparken Vatnajökulls ledning håller serveringen stängd hela april. Därefter är det oklart om kaféet kommer att öppna på nytt. Styrelsen anser inte att serveringen ingår i nationalparkens kärnverksamhet. Men bristen på bostäder i närheten har hittills gjort att det inte finns någon som vill ta över.

Skaftafell ingår i nationalparken Vatnajökull. De flesta av besökarna stannar för att campa, uppleva naturen, besöka vattenfallet Svartifoss och gå upp på glaciären Svínafellsjökull. Men för många utgör Skaftafell starten för längre vandringar.

Nationalparken Vatnajökull driver sedan länge en servering i Skaftafell. Men i dag är sista gången på en månad som den är öppen. Och det är oklart om den öppnar längre fram i vår.

Vid ett styrelsemöte i augusti förra året fastslog nationalparkens styrelse att serveringen inte ingick i kärnverksamheten. Dessutom var det svårt att få kaféet att gå runt. Därför beslutade styrelsen att i stället försöka få någon annan att ta över.

Flera ska ha visat intresse för att ta hand om serveringen i Skaftafell. Men några anbud har nationalparkens ledning inte fått. Skälet är enligt ett pressmeddelande att det råder stor brist på bostäder för anställda i området.

Förhoppningen är ändå att någon ska ta över serveringen. Eftersom styrelsen redan beslutat om att lägga ut den på entreprenad finns kaféet inte med i nationalparkens planer för 2019. Ska det öppna på nytt i nationalparkens regi behövs nya beslut.

I april kommer serveringen alltså att vara stängd. Målet är dock att hitta en långsiktig lösning.

Inga Sæland bildar kör för politiker och personal i alltinget

De sjunger knappast i samma ton som ledamöter. Men nu vill Folkets partis ledare Inga Sæland att alltingets ledamöter och anställda ska sjunga i harmoni på fritiden. Hennes förhoppning är att medlemmarna ska uppträda på olika firanden. Redan har ett trettiotal anslutit sig till Inga Sælands kör, skriver Fréttablaðið.

Alltinget fortsätter att vara en av Islands minst betrodda institutioner. Och de senaste månaderna har varit ovanligt turbulenta. Inga Sæland, ledare för Folkets parti, hamnade ofrivilligt i centrum för den största stormen.

I november träffades fyra ledamöter från Centerpartiet och två från Folkets parti på baren Klaustur i Reykjavík. Under kvällen hånade och kränkte de kvinnor och olika minoritetsgrupper. Centerpartisterna försökte värva de två ledamöterna från Folkets parti. Flera av deltagarna använde grova könsord när de talade om Inga Sæland.

Hon svarade med att se till så att partistyrelsen sparkade ut Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason. Senare anslöt de sig till Centerpartiet.

Nu vill Inga Sæland skapa bättre stämning i alltinget. I veckan grundade hon en kör där ledamöter och anställda kan bli medlemmar. Hon säger i Fréttablaðið att ett trettiotal redan har anslutit sig till kören:

"För mig är alla i tinget i lika och jag beter mig på samma sätt mot alla - oavsett om de är ledamöter, ministrar eller tingets allmänna anställda. Därför är alla välkomna att delta i tingkören och vi ska sjunga tillsammans för att få mer glädje i livet. ... Jag tror också att detta kan skapa en positiv stämning i tinget."

Inga Sæland känner inte till någon liknande kör i något annat land. Sång är dock ingen nyhet för henne. Redan 1991 vann hon det isländska mästerskapet i karaoke. Hon hade också stora framgångar i den isländska versionen av talangsåpan X-Factor. Inga Sæland säger i Fréttablaðið att vissa inte är lika bekväma med att sjunga - men det ska inte bli något problem:

"Det som betyder mest är att vara med och om du vill vara en lagmedlem så kan du bara röra på läpparna och följa med. För mig är det viktigast bara att träffas och ha kul ihop."

Margrét Pálmadóttir har fått i uppdrag av Inga Sæland att leda kören. Hennes tanke är att kören ska uppträda på olika tillställningar och firanden - till exempel på nationaldagsfirandet den 17 juni.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur och konsekvenserna för Folkets parti.

Dagens citat

"Jag tror att vi kan lyckas få upp många roliga och bra frågor på dagordningen om vi bildade en regering från mitten till vänster där Socialdemokraterna blir ett hörnstensparti och så har vi Renässans och Piratpartiet på ena sidan om oss och Gröna vänstern på andra sidan om oss."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, säger i Mannlíf att hans drömregering är en koalition med Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern.

Dagens bonuscitat

"Naturligtvis har diskussioner uppkommit - och då framför allt på senare tid - om att gå ihop. Vi är dock isolerade. Fotbollsmässigt har vi inte mycket att hämta i norr och det är en och en halv timme till Egilsstaðir."

Bjartur Aðalbjörnsson, kapten för Einherjis A-lag, i N4 om svårigheterna att spela fotboll i en liten ort som Vopnafjörður där avstånden till de närmaste grannstäderna är stora.

Árneshreppur fortsatt avskuret från omvärlden

Ingen snöröjning och inställt flyg på grund av dålig sikt. Trots att våren närmar sig är Árneshreppur fortfarande isolerat från övriga Island. Kommunen kommer att vara utan förbindelser med övriga landet åtminstone till på måndag då det görs ett nytt försök att flyga från Reykjavík. Och på tisdag överväger Vegagerðin att öppna vägen.

Árneshreppur i Västfjordarna är Islands ensligaste kommun. Invånarantalet har nu krympt till 40 personer - och under vintern är det färre än 20 som stannar i Árneshreppur. Ett skäl till att så många överger kommunen under denna tid på året är att kommunen i regel är avskuren från övriga Island.

Från nyår och fram till den 20 mars plogas inte vägen till Árneshreppur. Det brukar i praktiken betyda att den är oframkomlig. Den enda förbindelsen med omvärlden är då flyget mellan Gjögur och Reykjavík. Om vädret tillåter är det två turer i veckan. Med flyget får invånarna post och alla förnödenheter.

Den senaste tiden har vägen varit igensnöad. Efter den 20 mars kan Vegagerðin ploga den - men bara om det inte är mycket snö. Myndigheten brukar öppna vägen på fredagar. Så blev det inte i går. Magnús Karl Pétursson, hotellchef för Hótel Djúpavík, säger till RÚV att det kom som en överraskning för invånarna som hade räknat med snöröjning:

"Vi förlitar oss på denna service och vi anser att vi äntligen har rätt till den efter tre månader utan den. Detta var ett hårt slag. Det måste jag medge."

Sigurður Már Óskarsson, avdelningschef vid Vegagerðin, säger till RÚV att myndigheten inte har någon skyldighet att hålla vägen öppen efter den 20 mars. Allt beror på vädret. Vegagerðin överväger att ploga vägen i nästa vecka.

I en Facebook-grupp som samlar många kommuninvånare var det flera som hade viss förståelse för beslutet. Det snöade i går och Vegagerðin brukar inte ploga vägen till Árneshreppur när det finns en risk för att den snart snöar igen på nytt.

Inte heller flyget mellan Reykjavík och Gjögur gick i går. Enligt Litlihjalli berodde det på snöfall som begränsade sikten på den enda flygplatsen i Árneshreppur. Om vädret tillåter går nästa flyg på måndag.

I Árneshreppur är vägen fortfarande framkomlig från flygplatsen i Gjögur till kommunens servicekärna i Norðurfjörður. Invånarna i Djúpavík är dock insnöade både söderut och norrut.

Här kan du läsa mer om Árneshreppur.

Isländska studenter snoozar mest på morgnarna

Två av tre isländska studenter somnar gärna om på morgnarna i stället för att gå upp direkt när väckarklockan ringer. Inte helt oväntat är det pensionärer som inte använder väckarklocka över huvud taget. Unga islänningar är de som inte anser sig kunna klara sig utan en väckningssignal. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hela 48 procent av islänningarna snoozar om morgnarna. Vanligast är att inte gå upp ur sängen efter första eller andra väckningssignalen. Men det är 6 procent som slumrar bort alarmet minst fem gånger.

Nästan lika många - 39 procent - använder inte snooze-funktionen. Och 13 procent nyttjar inget alarm för att komma upp om morgnarna.

Bland isländska studenter är det 66 procent som snoozar. Ingen annan yrkesgrupp somnar om så ofta. Motsvarande siffra bland personer i ledande ställning inom näringslivet eller statsapparaten är 41 procent.

Ännu oftare snoozar islänningar i åldern 18 till 29 år. Där är det 76 procent som åtminstone ibland ignorerar alarmet. Och det är bara 1 procent som inte använder något alarm för att komma upp på morgnarna.

En helt annan inställning till att komma upp om morgnarna har pensionärer. Bara 15 procent snoozar. Men det är hela 49 procent som inte har någon väckarklocka medan 36 procent kliver upp ur sängen med hjälp av något alarm utan att snooza.

Andra som sällan snoozar är personer mellan 50 och 67 år, landsbygdsbefolkning och höginkomsttagare. Flitigare snoozare är boende i huvudstadsregionen och låginkomsttagare.

Skillnaderna är dessutom stora mellan olika väljargrupper. Framstegspartiets sympatisörer ratar såväl väckarklocka som snoozande. Renässans anhängare är svårast att få upp ur sängen - var fjärde somnar om minst fem gånger - medan Centerpartiets sympatisörer nöjer sig med att slumra till någon enstaka gång efter att väckarklockan ringt.

Dagens citat

"Jag var på ett bröllop hos min väninna och telefonen ringde oavbrutet. Det var min bror men jag ville inte svara mitt i festen. Så skickade han ett sms och sade att det var viktigt att jag svarade i telefonen. Då svarade jag och på skärmen dök det upp en bild av min bror och någon man. När det gick upp för mig att det var min make fick jag en så stor chock att jag inte kunde röra mig."

Hannah al-Saedi, som tillsammans med sina fem barn kom som kvotflykting förra året och fick ett nytt hem i Súðavík, i Vísir om hur det gick till när hon för första gången på tre år hörde av sin make som suttit kidnappad och hur de senare kunde återförenas på Island.

Estnisk parkour på Island

Att hålla på med parkour på en trafikerad väg är förstås måttligt begåvat. Men förutom det är dessa estniska parkourutövare ganska begåvade. I videon ovan kan du se hur de tar sig an bland annat Reykjavík, Reynisfjara, Reykjadalur och Patreksfjörður.

Förhöjd beredskap efter jordskalven i Öxarfjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands

Över 2 000 jordskalv har sedan i lördags inträffat i Öxarfjörður. Nu höjer myndigheterna beredskapen i området. Boende i Kópasker och Kelduhverfi uppmanas att vidta åtgärder för att se till så att inredning och andra föremål inte utgör något hot om större skalv skulle inträffa. Det skriver Almannavarnir i ett pressmeddelande.

En långvarig och intensiv jordskalvssvärm började på nordöstra Island i lördags. De flesta skalven sker några kilometer sydväst om Kópasker. Epicentrum för majoriteten av skalven är ett område ute till havs i Öxarfjörður.

Jordskalvssvärmen visade i går inga tecken på att vara på väg mot sitt slut. Hittills har över 2 000 jordskalv inträffat i regionen sedan i lördags.

På kvällen den 27 mars uppmättes det hittills största skalvet i Öxarfjörður. Det hade en magnitud på 4,2. Flera större skalv följde under gårdagen. Det största skalvet under gårdagen inträffade klockan 5.48 och hade en magnitud på 3,8.

Inget tyder på att jordskalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. I stället rör det sig om skalv som uppstår i samband med att kontinentalplattorna glider ifrån varandra.

Nu höjer Almannavarnir beredskapsnivån i området. Skälet är just den jordskalvssvärm som nu pågår i området.

Myndigheten uppger i ett pressmeddelande att det framför allt rör sig om invånare i Kópasker och Kelduhverfi som nu behöver förbereda sig inför ett eventuellt jätteskalv. De uppmanas att se till så att husgeråd och annat bohag inte utgör några risker om större skalv skulle ske.

Veðurstofa Íslands skriver i ett pressmeddelande att ett jätteskalv inte kan uteslutas. Men vanligast är att jordskalvssvärmar så småningom ebbar ut. Det kan heller inte uteslutas att jordskalvssvärmen flyttar sig till andra platser i Tjörnessprickzonen, det område där de två kontinentalplattorna glider isär.

Jordskalv i området kan nå över magnituder på 6. Så stora skalv är dock mycket sällsynta. Senast ett så stort skalv inträffade i regionen var 1976. Hólmfríður Halldórsdóttir säger i Morgunblaðið att hon började lägga märke till jordskalven när glasdörrarna på ett skåp började skallra. Den aktivitet som nu pågår får många att minnas skalvet för 43 år sedan:

"Vissa får ett ryck när de upplever jordskalv och mår inte bra. Jag tycker inte att det är något problem. ... Det är inte ovanligt att det uppstår jordskalvssvärmar här."

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen i Öxarfjörður.

Miljonskuld till flyguthyrare tvingade Wow Air i konkurs

En skuld på 300 miljoner isländska kronor till flyguthyraren Air Lease Corporation tvingade sju av Wow Airs flygplan kvar på marken i går natt. Flygstoppet innebar snart att allt hopp om att rädda det krisande flygbolaget var ute. Omkring 1 100 anställda mister sina jobb i Wow Airs konkurs. Men fler varsel är att vänta inom den isländska turistnäringen.

Redan i måndags skulle det ha kommit ett besked om Wow Airs framtid. De flesta fordringsägarna har de senaste dagarna gått med på att omvandla fordringarna mot totalt 49 procent av aktierna i bolaget. Det som saknades var en investerare som ville köpa 51 procent av Wow Air.

Tonen har i veckan varit ganska positiv - trots en rad kraftigt försenade och inställda flyg. Men under natten mot torsdagen tog det plötsligt stopp. Inom loppet av några timmar förvandlades det som först sades vara ett tillfälligt flygstopp till en konkurs.

Wow Air skulle i onsdags betala en skuld på 300 miljoner isländska kronor till Air Lease Corporation, det bolag som Wow Air leasar en stor del av flottan av. Wow Air kunde inte betala. Svaret från Air Lease Corporation blev enligt Fréttablaðið att tvinga kvar sju flygplan på marken i USA och Kanada.

Isavia, det statliga isländska bolaget som bland annat driver flygplatsen i Keflavík, bekräftade i ett pressmeddelande i går att ett av Wow Airs flygplan hållits kvar på marken under en längre tid. Wow Air har skulder till Isavia på omkring 1,8 miljarder isländska kronor för obetalda landningsavgifter.

Konkurshotet har ända sedan förra sommaren krupit allt närmare för Wow Air. Vid en konkurs befarade Air Lease Corporation att gå miste om stora tillgångar om flygplanen skulle befinna sig på Island. Därför stoppade uthyraren Wow Air från att flyga dem tillbaka till Keflavík.

I ett första pressmeddelande hävdade Wow Air att trafiken tillfälligt stoppats i väntan på att de sista detaljerna med en ny ägarkonstellation skulle bli klara. Ny information skulle presenteras klockan 9 isländsk tid. Men redan 8.30 lämnade Wow Air in flygtillståndet till Samgöngustofa. Klockan 13.30 var konkursen ett faktum.

Wow Airs konkurs innebär att omkring 1 100 anställda förlorar sina jobb. De kommer heller inte att få ut någon lön i mars. Konkursen är den största i sitt slag på Island. Aldrig tidigare har så många anställda blivit av med sina arbeten vid ett enda tillfälle.

Varslen kommer dock inte att sluta där. Wow Airs konkurs kommer att tvinga fram uppsägningar inom turistnäringen - och inte minst hos olika typer av underleverantörer.

Airport Associates - som skötte Wow Airs markservice i Keflavík - har omkring 400 anställda. En gissning är att omkring halva personalstyrkan kan tvingas bort. Bolaget har kallat till ett personalmöte i dag. Nedskärningar väntar sannolikt även för Isavia.

Kynnisferðir - som använder varumärket Reykjavík Excursions - sade i går upp 59 anställda. Bolaget hänvisade både till Wow Airs konkurs och andra omständigheter. Bolaget förlorade nyligen uppdraget att transportera Icelandairs personal till och från flygplatsen i Keflavík. Beslutet är också en konsekvens av att turismen tros minska i år.

Suðurnes blir sannolikt den region som drabbas hårdast av Wow Airs konkurs. I Reykjanesbær räknar kommunen med att 600 till 700 invånare förlorar sina jobb. I ett uttalande beklagar politikerna i kommunfullmäktige konkursen. Magnús Stefánsson, kommunchef i grannkommunen Suðurnesjabær,

skriver i ett uttalande att kommunen nu förbereder en handlingsplan för att möta konsekvenserna av konkursen.

Skúli Mogensen, Wow Airs grundare och vd, skriver i ett brev till de anställda att konkursen förmodligen är det svåraste han upplevt. Han har tidigare medgett en rad strategiska misstag - bland annat den stora satsningen på flyg till Nordamerika och införandet av dyrare biljettkategorier:

"I will never be able to forgive myself for not taking action sooner since it is evident that WOW was an amazing airline and we where on the right track to do great things again. I wish we had more time and could do more since all of you deserve so much better and I am deeply sorry to put you in this position."

Regeringen samlades i går förmiddag för att diskutera läget. I ett pressmeddelande uppger regeringen att den följer utvecklingen - bland annat hur det går för strandsatta resenärer att ta sig till sina slutliga destinationer. Regeringen beklagar också att Wow Air inte lyckades hitta de investerare som var nödvändiga för att överleva:

"Det ekonomiska läget är starkt och ekonomin är väl förberedd för att ta sig an denna utmaning. Den ekonomiska effekten blir i första hand på kortare sikt och kräver en omvärdering av planerna, men effekten på längre sikt avgörs av utvecklingen på marknaden."

Många av Wow Airs anställda har troligen goda möjligheter att snabbt hitta nya jobb. Bolagets flotta - som enbart består av Airbus - har blivit mycket attraktiv efter flygförbudet för Boeing 737 Max 8 och Max 9.

Konkursen kommer att bli kostsam även för samhället. Statens kostnader för arbetslöshetsersättning och kommunernas minskande skatteintäkter handlar om mångmiljardbelopp. Det är sannolikt att den isländska kronans kurs kommer att sjunka.

Icelandairs aktie steg på Reykjavíkbörsen i går från 8,17 till 9,36 kronor, en ökning med 14,6 procent.

Här kan du läsa mer om Wow Airs konkurs.

Dagens citat

"Tänk bara på alla ord i kyrkospråket. Orden kirkja, biskup, altari, klaustur, nunna och munkur. Alla dessa är lånord från latinet som kom in i språket med införandet av kristendomen. De har anpassat sig så väl till språket att ingen längre tänker på att detta är lånord."

Anna Sigríður Þráinsdóttir, språkvårdare vid RÚV, i RÚV om hur många isländska lånord är så etablerade att få reflekterar över deras ursprung.

Icelandair ställer in till USA och Kanada efter flygförbud

Det blir inget flyg till Cleveland och Halifax i sommar. Icelandair ställer in bägge linjerna. Det isländska flygbolaget meddelade de två flygplatserna i måndags om beslutet att skrota trafiken. Skälet är flygförbudet för Boeing 737 Max 8 och Max 9 efter olyckorna i Indonesien och Etiopien. Det är oklart om linjerna läggs ned för gott.

Cleveland i USA och Halifax i Kanada är två destinationer som Icelandair bara flyger till under somrarna. Men i år kommer inte trafiken från Keflavík att komma i gång i maj som planerat. Icelandair ställer in samtliga avgångar på dessa två linjer.

Icelandair meddelade i måndags att det inte blir någon trafik till Cleveland. Anledningen är enligt Cleveland 19 flygförbudet för Boeing 737 Max - den typ av flygplan som Icelandair hade planerat använda för trafiken.

Icelandair har i dagsläget tre flygplan av modellen Boeing 737 Max 8 i sin flotta. Under våren ska ytterligare totalt sex flygplan av denna modell samt Boeing 737 Max 9 tas i bruk. Flygförbudet för dessa modeller efter krascherna i Indonesien och Etiopien gör dock att det är oklart när de kan börja användas.

Samma typ av flygplan hade Icelandair tänkt använda för trafiken mellan Keflavík och Halifax. Även här ställs samtliga avgångar in på grund av flygförbudet, skriver The Chronicle Herald.

Över 500 jordskalv i Kópasker enbart under gårdagen

Illustration: Veðurstofa Íslands

Enbart under gårdagen skedde över 500 jordskalv i Öxarfjörður sydväst om Kópasker. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 4,2. Både det skalvet och flera efterskalv kändes tydligt i Kópasker med omnejd. Den jordskalvssvärm som nu pågår har sitt epicentrum i samma område som 1976 års stora jordskalv som orsakade omfattande skador.

I lördags började en jordskalvssvärm i Öxarfjörður på nordöstra Island. Majoriteten av skalven inträffar till havs några kilometer sydväst om Kópasker. Området ingår i Tjörnessprickzonen där de två kontinentalplattorna glider isär. Jordskalv är mycket vanliga i regionen.

Under gårdagen ökade den seismiska aktiviteten i området. Enbart under onsdagen inträffade över 500 jordskalv kring Öxarfjörður. Flera av de större skalven kändes i bland annat Kelduhverfi och Kópasker.

Det hittills största skalvet inträffade klockan 20.29 och hade en magnitud på 4,2. Det följdes inom loppet av 20 minuter av tre kraftiga efterskalv som uppmättes till 3,3 respektive 3,2.

Sedan i lördags har över 800 jordskalv skakat regionen. I nuläget finns det inget som tyder på att jordskalvssvärmen skulle vara på väg att ebba ut.

Serier av jordskalv har inträffat i samma område bland annat 2014, 2009, 2007, 1998 och 1997. Det senaste riktigt stora skalvet skedde den 14 januari 1976. Det hade en magnitud på 6,2 och orsakade stora materiella skador i Kópasker med omnejd. Då evakuerades ett hundratal invånare till bland annat Raufarhöfn, Húsavík och Leirhöfn eftersom många hus fick sprickor efter skalvet.

Rannveig Halldórsdóttir är bosatt i Kópasker. Hon upplevde även det stora skalvet 1976. Hon säger i Vísir att gårdagens största skalv kändes tydligt. Ändå var det långt ifrån jätteskalvet för 43 år sedan:

"Allt skakade här och vi tre som var hemma rusade upp och började hålla i akvariet. Vi var mest rädda om det. ... Det är ganska stora skakningar och det skallrar lite i skåpen, husgeråd och sådant."

Många boende i Kópasker minns 1976 års jordskalv. Rannveig Halldórsdóttir säger till Vísir att gårdagens skalv skapade olustkänslor som påminde om det skalvet:

"Då rasade allt ur alla hyllor, varenda grej. Oavsett om det var husgeråd eller blomkrukor eller vad som helst."

Guðmundur Magnússon är hamnvakt i Kópasker. Han berättar i Visir om upplevelsen av de större skalven under veckan:

"Skåpen började skallra vid sidan av oss och så kom hugget. Det är som om någon kör in i ens hus. Det kommer först ett litet vinande och så en duns. Så skakar allt efteråt."

Om jordskalvssvärmen fortsätter med fler stora skalv eller avtar är omöjligt att säga. Einar Hjörleifsson vid Veðurstofa Íslands säger till Vísir att boende i regionen bör tänka på att säkra inredningen och att gå igenom de beredskapsplaner som finns för större jordskalv.

Här kan du läsa mer om veckans jordskalvssvärm i Öxarfjörður.

Krisbolaget Wow Air går i konkurs - alla flyg är inställda

Redan nästa år ska det krisande flygbolaget Wow Air gå med vinst. Så ser den affärsplan ut som nu används för att locka nya investerare. Samtidigt ska linjenätet krympas och personalstyrkan bantas. Samtidigt som sannolikheten tycks öka för att Wow Air ska överleva vill pilotfacket sätta munkavle på rapporteringen om konkurshotet.

--

Uppdatering 08.45: Wow Air ställer tillfälligt in samtliga flyg. Ny information väntas under förmiddagen. Beskedet kom vid 4.30 i morse svensk tid. Enligt ett pressmeddelande pågår just nu det sista skedet i arbetet med att dra in nytt kapital.

Sju flyg skulle lyft från Keflavík mot olika europeiska destinationer i morse. Sex skulle ha återvänt till Island från Nordamerika. Samtliga blev kvar på marken i väntan på besked om framtiden.

Uppdatering 10.20: Wow Air går i konkurs. Alla flyg är inställda. Passagerare som har bokat resor med Wow Air uppmanas i ett pressmeddelande att vända sig till andra flygbolag.

Uppdatering 13.00: Icelandair erbjuder strandsatta resenärer biljetter till specialpris med start i dag fram till och med den 11 april. De rabatterade biljetterna gäller enbart sträckor som trafikerades av Wow Air. Vid bokningen måste resenärerna visa upp sina biljetter från Wow Air för att få det lägre priset. Wizz Air har ett liknande erbjudande för strandsatta Wow Air-passagerare. Det gäller på avgångar mellan Keflavík, London och Warszawa.

--

I måndags skulle det ha kommit ett besked om Wow Airs framtid. Något sådant besked har ännu inte lämnats. Men mycket tyder på att Wow Air är på väg att undanröja det akuta konkurshotet. Ska bolaget kunna överleva väntar dock stora förändringar.

Den plan som ska rädda Wow Air går ut på att fordringsägarnas krav omvandlas till 49 procent av aktierna i bolaget. Flera stora fordringsägare - som Airport Associates som sköter markservicen åt Wow Air i Keflavík - har gett klartecken. Hittills är det bara det statliga flygplatsbolaget Isavia som nobbat erbjudandet.

Wow Air jagar nu en investerare som ska köpa in sig i bolaget. Priset för 51 procent av aktierna är 40 miljoner dollar. Det betyder att grundaren och vd:n Skúli Mogensen förlorar kontrollen över bolaget. Enligt Fréttablaðið är Indigo Partners - som för bara en vecka sedan drog sig ur förhandlingar om en affär - en spekulant.

Den affärsplan som nu presenteras för potentiella investerare innebär stora förändringar. Personalstyrkan ska i år enligt RÚV bantas till 915 personer - vilket betyder att 400 tjänster försvinner. Försvinner gör också destinationerna New Delhi, San Francisco, Los Angeles, Chicago, Pittsburgh, Cleveland, Cincinnati och St. Louis.

Dessutom får Wow Air en mycket tydligare lågprisprofil. De dyrare biljettklasserna Comfy och Premium skrotas. I stället ska kabinerna få fler flygstolar.

Förra året gjorde Wow Air en förlust på 179 miljoner dollar. I år väntas en förlust på omkring 10 miljoner. Men redan under 2020 ska bolaget göra en vinst på 20 miljoner dollar. Och 2021 ska överskottet öka till 72 miljoner.

I takt med att läget förbättras kommer flottan och personalstyrkan åter att växa något. Skúli Mogensens framtid som vd är osäker. Hittills ska inte fordringsägarna ha engagerat sig för ett byte. Det kan dock bli aktuellt när den akuta krisen är undanröjd.

Även under gårdagen drabbades några av Wow Airs flyg av kraftiga förseningar. Bolagets skulder tvingar bolaget att alltid ha ett plan på marken i Keflavík. Ytterligare ett stoppades från att lyfta från Miami. Ett annat hölls tillfälligt kvar på marken i Montreal. Det är fordringsägare som inte låtit planen lyfta eftersom de fungerat som säkerhet om bolaget skulle gå i konkurs.

Krisen i Wow Air har dominerat medierapporteringen på Island den senaste tiden. Íslenska flugmannafélagið, som organiserar piloter i Wow Air, är inte nöjda med bevakningen. I ett brev till Blaðamannafélag Íslands, det isländska journalistförbundet, siktar de in sig på Túristi, en nyhetssajt som bevakar turismnäringen:

"Mot bakgrund av isländska nyhetsmediers hänsynslösa rapportering om Wow Air den senaste tiden ber Íslenska flugmannafélagið ÍFF, Wow Airs piloters fackförening, om en undersökning av förmåner och sidointäkter till journalister såsom fribiljettsförmåner från Wow Airs huvudsakliga konkurrent. Vi ber om att detta undersöks med hänsyn till journalisters transparens gentemot sina läsare."

Vign­ir Örn Guðna­son, pilotfackets ordförande, säger till Vísir att han inte vänder sig mot journalister. Han beskriver det som att fackförbundet "tar upp handsken för vår arbetsgivare och ser efter våra medlemmars intressen". Han befarar bland annat att bevakningen av konkurshotet mot Wow Air riskerar att påverka biljettförsäljningen negativt.

Vign­ir Örn Guðna­son är i Morgunblaðið också kritisk mot att andra medier hämtar uppgifter från Túristi. Och i brevet antyds det alltså att rapporteringen skulle styras av Icelandair:

"Vi förstår att det här är ett ämne som har nyhetsvärde, men stora intressen står på spel och vi anser att det har betydelse att våra chefer får arbeta i fred. Alla spekulationer kan vara farliga."

Hjálmar Jónsson, ordförande för Blaðamannafélag Íslands, säger i ett pressmeddelande att pilotfacket ägnar sig åt "orimliga fantasier". Journalisternas viktigaste uppgift är att hålla allmänheten informerad:

"Det är journalisters ansvar att på ett kritiskt sätt rapportera om viktiga företag i det isländska näringslivet, för att inte tala om flygbolag som verkar på en känslig konsumentmarknad. Det är journalisters förpliktelse gentemot den isländska allmänheten. Jag har förståelse för att Wow Airs anställda är oroliga för sina jobb, men att på något sätt länka företagets driftsproblem till journalisters rapportering är att leta efter ull i ett getstall."

Här kan du läsa mer om konkurshotet mot Wow Air.

Dagens citat

"Intresset för landet är stort - och intresset för konst och kultur ökar också intresset för och nyfikenheten på landet. Detta samspelar väl. ... Detta har tagit ett stort kliv på sistone. Det har varit en tredubbling i översättningar av isländsk litteratur bara de tio senaste åren."

Hrefna Haraldsdóttir, vd för Miðstöð íslenskra bókmennta, i RÚV om det stigande intresset från utlandet för att översätta isländsk litteratur.

Över 300 jordskalv i Öxarfjörður sedan i lördags

Illustration: Veðurstofa Íslands

Över 300 jordskalv har skakat trakterna kring Öxarfjörður på nordöstra Island. En majoritet av skalven i den nu pågående serien sker i havet några kilometer sydväst om Kópasker. Det hittills största skalvet inträffade i går kväll och hade en magnitud på 3,1. Det skriver polisen i Norðurland eystra på Facebook.

Öxarfjörður på nordöstra Island är en region där jordskalv är vanliga. I regel inträffar de till havs. I Öxarfjörður är skalven kopplade till kontinentalplattornas rörelser. Det finns i dagsläget inga tecken på att jordskalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

En ny jordskalvssvärm började i lördags. De flesta skalven har epicentrum strax söder om Kópasker. Redan har det inträffat över 300 jordskalv i området sedan dess.

Det största skalvet i den nu pågående serien hade en magnitud på 3,1. Det skalvet ägde rum klockan 20.37 i går. Skalvet kändes bland annat i Kópasker.

Vill tillåta försäljning av läkemedel i vanliga butiker

Skrota regelverket som bara tillåter försäljning av läkemedel på apotek. Och ge klartecken till vanliga butiker att sälja receptfri medicin i mindre förpackningar. Det föreslår fyra alltingsledamöter från Självständighetspartiet i en motion. De sneglar i förslaget på den försäljning som redan finns i Sverige, Norge och Danmark.

Under 1994 och 1995 sålde staten ut aktierna i Lyfjaverslun Íslands. Privatiseringen utgjorde startskottet för avregleringen av apoteken. I dag konkurrerar olika apotekskedjor med varandra om kunderna.

Nu vill fyra självständighetspartister fortsätta avregleringen. De föreslår att vissa typer av läkemedel ska få säljas i den vanliga detaljhandeln. Den som behövde vissa typer av receptfri medicin skulle då inte längre behöva vända sig till apotek för att kunna köpa dem.

Förslaget går ut på att vanliga läkemedel - mot till exempel allergier och olika typer av värk - ska få säljas i handeln. Men vissa varianter ska även i fortsättningen enbart säljas på apotek.

Medicin som kan få klartecken till vanliga butiker har enligt förslaget lägre halter av aktiva substanser. De säljs också i mindre förpackningar än vad som finns på apotek. Genom dessa två steg hoppas de fyra politikerna kunna stoppa en befarad våg av överdoser till följd av den ökade tillgängligheten.

De vill införa ett speciellt regelverk för försäljningen. Läkemedel ska inte få marknadsföras hur som helst. Och de ska finnas på avgränsade hyllor - exempelvis ihop med halstabletter och liknande produkter.

Självständighetspartisterna stödjer sig bland annat på den läkemedelspolitik som klubbades 2017. Alltinget tog då ställning för att alla islänningar ska ha tillgång till läkemedel. Ett sätt att säkra tillgängligheten är enligt politikerna just att tillåta försäljning i butik.

De fyra politiker som står bakom förslaget hävdar att Island har hamnat på efterkälken jämfört med Sverige, Norge och Danmark. I de länderna har det i flera års tid varit möjligt att köpa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln.

De skriver vidare i motionen att avregleringarna i grannländerna inte haft några negativa konsekvenser för folkhälsan, inte ökat missbrukat av läkemedel och inte fått problemet med läkemedelsförgiftning att eskalera.

Det är dock tveksamt om förslaget kommer att få majoritet i alltinget. Liknande förslag har lagts tidigare utan att de har blivit verklighet. Inom apoteksbranschen finns också ett stort motstånd mot att tillåta butiksförsäljning av receptfria läkemedel.

Får inte förbjuda turer till flygplansvrak på Sólheimasandur

Markägarna får inte stoppa en konkurrent som hyr ut cyklar till turister som vill besöka flygplansvraket på Sólheimasandur. Själva ordnar de turer till vraket med fyrhjulingar. Inför Héraðsdómur Suðurlands hävdade markägarna att cyklarna kunde störa, utgöra en fara och hota naturen. Men domstolen håller inte med.

Den 21 november 1973 tvingades en Douglas Dakota C-117 från den amerikanska flottan nödlanda på Sólheimasandur väster om Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Bägge motorerna hade då stannat efter problem med isbildning. Ingen av de sju ombord skadades allvarligt i nödlandningen.

De amerikanska styrkorna tänkte först bärga hela planet. Men när det visade sig att flygplanet var för skadat för att kunna lyfta valde de i stället att plocka bort vingar, motorer och teknisk utrustning. Kroppen blev kvar på stranden.

De senaste åren har flygplansvraket blivit en mycket populär turistattraktion. Markägarna tillåter inte längre att besökare kör hela vägen fram till vraket. De har spärrat av nedfarten som ligger alldeles intill ringvägen. Där har Vegagerðin anlagt en parkering. Från parkeringsplatsen är det ungefär en halvtimmes promenad till vraket.

Arcanum - ett turismföretag som bland annat ordnar klättringar och vandringar upp på Sólheimajökull och Mýrdalsjökull - har börjat köra besökare till vraket och tillbaka. Utflykten till flygplansvraket ingår i en timslång tur med fyrhjuling som kostar 18 990 isländska kronor per person.

Ett billigare sätt att ta sig till vraket - för den som inte vill gå - är att hyra en cykel genom Arcanum, ett turismföretag som inte är delägare av marken.

Arcanum har inte välkomnat konkurrensen. I augusti förra året vände sig företaget till sysslomannen i Suðurland för att stoppa Tröllaferðir. Arcanum hävdade att Tröllaferðirs cykeluthyrning var störande, att cyklarna riskerade att förstöra känslig natur och att cyklisterna på vägen mot vraket utgjorde en olycksrisk.

Dessutom vände sig Arcanum mot att Tröllaferðir inte hade haft samråd med ägarna innan de började arrangera turer till flygplansvraket på Sólheimasandur.

Tröllaferðir tog strid mot samtliga påståenden. Företaget hävdade att de hade kontaktat markägarna. Och Tröllaferðir bestred att cyklisterna skulle störa, orsaka skador eller utgöra en fara. Inte minst tyckte Tröllaferðir att det var underligt att deras cyklar skulle hota naturen samtidigt som Arcanums fyrhjulingar inte skulle anses göra det.

Héraðsdómur Suðurlands säger nej till Arcanums krav. Domstolen säger visserligen att ord står mot ord när det gäller samrådet. Men Arcanum har ingen rätt att stoppa Tröllaferðis cykelturer. Eftersom området inte är detaljplanerat har vem som helst rätt att röra sig på marken. Undantag får bara göras om verksamheten kan förstöra för dem som nyttjar landet - men något sådant anser inte domstolen att Arcanum har kunnat visa.

Nederlaget i domstol innebär dessutom att Arcanum måste ersätta Tröllaferðir med 700 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om hur det amerikanska flygplanet nödlandade på Sólheimasandur och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Jag tvivlar på att utlänningar i allmänhet är särskilt väl informerade om att vägen förbi Svalbarðseyri och Grenivík för dig till Húsavík, Mývatn och Egilsstaðir. ... Jag tycker inte att det är Vegagerðins uppgift att lura intet ont anande människor att åka genom tunneln. Jag tycker att det här luktar av att Vegagerðin gett sig i lag med entreprenören om att locka dit så många som möjligt."

Guiden Adolf Ingi Erlingsson säger i Vísir att skyltningen vid Vaðlaheiðargöng - där den enda vägen från Akureyri till Húsavík, Mývatn och Egilsstaðir anges gå genom den avgiftsbelagda tunneln - syftar till att lura turister - läs mer här.

Utbyggnad av Natos hangar i Keflavík klar senast 2021

Senast i februari 2021 ska utbyggnaden av en av Natos hangarbyggnader i Keflavík vara klar. Efter förändringarna ska flygplan av typen P-8A Poseidon kunna använda hangaren. Den skräddarsydda ombyggnationen görs för att amerikanskt flyg bättre ska kunna följa ryska ubåtsrörelser i Nordatlanten.

För första gången sedan Nato-basen i Keflavík stängdes hösten 2006 investerar nu USA pengar i anläggningar på isländsk mark. Förslaget togs fram under Barack Obamas tid som president. Det klubbades senare slutgiltigt av efterträdaren Donald Trump.

Nu är det klart att det blir Rizzani de Eccher, ett amerikanskt företag, som ska bygga om en av hangarerna i Keflavík. Prislappen är knappa 14 miljoner dollar. Arbetet ska vara klart senast i februari 2021. Fyra företag lade anbud på uppdraget.

Hangaren byggdes för flygplan av typen P-3 Orion. Nu byggs den om för att kunna användas av P-8A Poseidon. Modellen används för övervakning av ubåtar.

USA kommer inte att ha några flygplan permanent stationerade i Keflavík. I stället kommer de att periodvis använda Keflavík som bas för att följa ryska ubåtars rörelser i Nordatlanten.

Här kan du läsa mer om investeringarna i Keflavík.

Kraftig ökning av asylsökande på Island under 2019

Nästan dubbelt så många har sökt asyl på Island hittills i år som under 2018. Den största gruppen asylsökande är irakier. Nu vänder sig Útlendingastofnun till en rad isländska kommuner för att undersöka intresset för att ge personerna en tillfällig bostad under väntan på att ansökan behandlas av myndigheterna.

Under 2018 var det 800 personer som sökte asyl på Island. Det var andra året i följd som antalet minskade efter rekordåret 2016 då det var 1 133 personer som ville få en fristad på Island.

Men den trenden ser ut att vara bruten. Under årets två första månader anlände 146 asylsökande - vilket var fler än under de tre första månaderna under 2018. Trots att mars ännu inte är slut har antalet redan passerat 200 personer. Ökningen fortsätter alltså under mars.

Förra året minskade antalet ansökningar från personer som var medborgare i säkra länder som Georgien och Albanien. Visserligen är det alltjämt georgier och albaner som söker asyl på Island - men det är inte i samma omfattning som för ett par år sedan.

Flest ansökningar under januari och februari gjordes av irakier. Det var enligt statistik från Útlendingastofnun 28 irakiska medborgare som sökte asyl. Det kan jämföras med 16 personer under samma period 2018.

Tolv asylsökande var kom från Afghanistan och Somalia, elva från Venezuela, nio var från Georgien och Nigeria, åtta var från Moldavien och Ryssland samt sex var från Albanien och Iran.

Den plötsliga tillströmningen har gjort att det åter råder brist på boende för asylsökande. Útlendingastofnun vänder sig i ett brev till en rad isländska kommuner. I brevet undersöker myndigheten intresset från kommuner att förse asylsökande med bostäder i väntan på att deras ansökningar prövas.

De kommuner som tecknar avtal med Útlendingastofnun måste också svara för viss social service i väntan på beslut. Om trenden fortsätter kan myndighetens kostnader för mottagandet öka med omkring 2 miljarder isländska kronor i år.

I dagsläget är det tre kommuner - Reykjanesbær, Reykjavík och Hafnarfjörður - som har avtal med Útlendingastofnun. Den senaste tiden har asylsökande protesterat på Austurvöllur i Reykjavík mot villkoren. Missnöjet har bland annat riktat sig mot boendet på Ásbrú i Keflavík.

Här kan du läsa mer om asylsökande till Island.

Wow Air kan vara ett steg närmare räddning från konkurs

Fordringsägarna ska vara positiva till att omvandla sina krav på Wow Air till aktier. Men några besked om det konkurshotade flygbolagets framtid kom inte i går. Wow Air tvingades ställa in två avgångar till och från London. Och två plan fick inte lyfta eftersom uthyraren befarade att bolaget snart skulle kollapsa.

Ett besked om Wow Airs framtid skulle ha kommit i går. Något sådant besked kom aldrig. Men enligt RÚV ska fordringsägarna i går kväll ha accepterat det första steget mot en total kursändring för bolaget. De ska vara positiva till att omvandla 49 procent av fordringarna till aktier. Resterande 51 procent av Wow Air ska säljas.

Osäkerheten kring Wow Air är alltjämt stor. Regeringens hållning har inte ändrats. Finansminister Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att staten inte kommer att gå in med pengar för att hålla Wow Air i luften:

"Jag har tidigare sagt att vi inte ser något som rättfärdigar att lägga in skattepengar i denna riskabla verksamhet. Det är den linjen vi har haft och den gäller fortfarande."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att en konkurs för Wow Air skulle innebära ett hårt slag mot den isländska ekonomin. Samtidigt anser hon att det allmänna läget är sådant att en konkurs inte skulle innebära några katastrofala konsekvenser. Flygplatsbolaget Isavia - som har fordringar på Wow Air på 1,8 miljarder isländska kronor - ska också ha fått något slags garantier:

"Naturligtvis skulle detta bli ett hårt slag om allt går så illa som det bara kan. Detta är en stor arbetsplats och det skulle - precis som tidigare har framkommit - ha inverkan på turistnäringen."

Gårdagen var kaotisk. Ständigt kom nya uppgifter om att det inte längre gick att boka vissa av Wow Airs planerade avgångar. Kjarninn uppgav att det kunde bli aktuellt för Samgöngustofa att återkalla flygbolagets tillstånd om inte den ekonomiska situationen förbättrades.

Förvirring och osäkerhet präglade också gårdagens trafik. Två avgångar i varje riktning mellan Keflavík och London ställdes in. Ett flyg till Dublin försenades med 18 timmar. Och i Montreal och Miami hölls plan kvar på marken sedan de företag som leasat dem till Wow Air krävde säkerheter eftersom de befarade att flygbolaget var på väg mot konkurs.

Wow Air ska ha gjort en förlust på 22 miljarder isländska kronor under 2018. För att överleva 2019 behöver bolaget minst 10 miljarder. Det egna kapitalet ligger på minus 11 miljarder.

De utdragna turerna med Icelandair och Indigo Partners har inte heller förbättrat läget. Det ryktas om att bokningsläget för Wow Air är på hälften av förra årets nivåer. Och det ska alltså bero på det konkurshot som ruvat över bolaget de senaste månaderna.

Samtidigt är det allt fler som ifrågasätter förhandlingarna med Indigo Partners. Efter nästan fyra månaders diskussioner hoppade den tilltänkta investeraren av den affär som skulle rädda Wow Air. Men det var Wizz Air - som till stor del ägs av Indigo Partners - som köpte Wow Airs landningstillstånd på Gatwick i London.

Wizz Air meddelade i förra veckan att bolaget till sommaren öppnar en ny linje mellan Gatwick och Keflavík. Kjarninn skriver att det är ett drag som har fått somliga att ifrågasätta Indigo Partners motiv. Den fråga som de ställer sig är om ett bolag som verkligen skulle vilja köpa Wow Air skulle börja trafikera en sträcka som skulle göra Wizz Air till en direkt konkurrent.

Här kan du läsa mer om konkurshotet mot Wow Air.

Dagens citat

"Alla badgäster måste vara badvakter. Du måste ge dig in i det som finns runt omkring dig."

Steinþór Einarsson vid Reykjavíks kommun säger i Vísir att andra besökare till de kommunala badhusen bör tala om för turister som inte duschar utan badkläder innan de går i badet att de bryter mot reglerna.

Här sprängs skorstenen på Sementverksmiðjan i Akranes

Snäcksand och ryolit var några av ingredienserna i den cement som tillverkades av Sementverksmiðjan i Akranes. Bygget började 1956 och två år senare togs fabriken i bruk. Efter finanskraschen blev det ekonomiskt omöjligt att fortsätta när byggindustrin krisade. 2012 upphörde den egna produktionen. Nu säljer Sementverksmiðjan importerad cement från Norge.

De senaste åren har fabriken vid hamnen i Akranes rivits steg för steg. I går var det dags för den kanske mest symboliska delen av rivningsarbetet: sprängningen av cementfabrikens skorsten.

Inför sprängningen utrymdes ett område med en radie på 160 meter från platsen. Vädret gjorde att den fick vänta - men 2.25:30 in på videon ovan sprängs den övre delen och efter 3.19:40 sprängs den nedre delen. Nedan kan du se två andra videor från sprängningen.



Fabriksområdet är på 55 000 kvadratmeter. Där ska det i en första etapp byggas 368 bostäder samt butikslokaler. Innan bygget påbörjas kommer Faxabraut att höjas samtidigt som barriärer skapas för att undvika att höga vågor slår in över området.

Här kan du läsa mer om cementfabriken i Akranes.

Slutgiltig förlust för Glitnir - får inte tysta Stundin

Stundins rapportering om Bjarni Benediktssons affärer i samband med finanskraschen hade allmänintresse. Och journalister ska inte behöva besvara frågor som riskerar att röja uppgiftslämnarens identitet. Det fastslår Hæstiréttur Íslands och sätter därmed punkt för Glitnirs konkursbos försök att lägga munkavle på tidningen.

Efter 522 dagar är föreläggandet från sysslomannen i Reykjavík mot Stundin och samarbetspartnern Reykjavík Media historia. Glitnir Hold Co, den kraschade banken Glitnirs konkursbo, förlorade i fredags den slutgiltiga striden i Hæstiréttur Íslands. Glitnir får inte rätt på någon punkt mot Stundin.

Det var den 6 oktober 2017 som Stundin kunde publicera nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med innehav i Glitnirs fonder under dagarna före finanskraschen 2008. Då var han alltingsledamot för Självständighetspartiet. Genom sitt uppdrag fick han kunskap om Glitnirs utsatta position som inte allmänheten hade.

Genom att sälja sitt innehav i Glitnirs fond Sjóður 9 kunde han undvika mångmiljonbelopp i förluster. Efter kraschen valdes han till ledare för Självständighetspartiet. När Stundins rapportering började var han finansminister. Han var dessutom partiets statsministerkandidat i det val till alltinget som bara var tre veckor bort.

Glitnirs konkursbo vände sig till sysslomannen i Reykjavík. Myndigheten gick på Glitnirs linje och utfärdade ett föreläggande som förbjöd all ny rapportering om Bjarni Benediktssons affärer. Glitnir krävde dessutom att Stundin bland annat skulle återlämna de läckta dokument som avslöjandena baserades på.

I ett och ett halvt år har striden mellan Glitnir och Stundin samt samarbetspartnern Reykjavík Media pågått. Glitnir har förlorat i varje instans - och har också överklagat varje gång. Under tiden har munkavlen på Stundin varit kvar.

Under rättegången i Hæstiréttur Íslands hävdade Glitnirs advokat Ólafur Eiríksson att det rörde sig om viktiga principfrågor. Eftersom det rörde sig om läckta dokument ansåg han att Stundin behövde klartecken från Glitnir för att kunna publicera information ur dem. Han vände sig också mot att Stundins journalister hänvisade till meddelarskyddet och därför inte besvarade många av hans frågor.

Ólafur Eiríksson sade att han inte var ute efter att röja källors identitet. Men han tyckte att det var oacceptabelt att journalisterna inte ens ville besvara frågan om källan hade begärt att få förbli anonym.

Sigríður Rút Júlíusdóttir, som representerade Stundin och Reykjavík Media, dömde ut Ólafur Eiríkssons argument. Hon sade att Glitnir på olika sätt försökte ta reda på vem som läckt dokumenten. Att konkursboet skulle få vetorätt mot publiceringar beskrev hon som censur som snarare kännetecknade Vladimir Putins Ryssland.

Hon underkände också Glitnirs begäran om att få tillbaka några dokument. Om Glitnir fick kännedom om vilka dokument som läckts skulle konkursboet också kunna identifiera källan. Vidare kritiserade hon argument från Ólafur Eiríksson om att Stundin skulle kunna publicera uppgifter om vem som helst. Här rörde det sig om ansvarsfullt redaktionellt arbete.

Hæstiréttur Íslands går alltså helt och hållet på Stundins och Reykjavík Medias linje. Domstolen anser att uppgifterna hade stort allmänintresse - inte minst eftersom det rörde en person i ledande ställning nära inpå ett val till alltinget. Här går allmänintresset före banksekretess och privatlivets helgd.

I domen skriver Hæstiréttur Íslands att uppgifterna om Bjarni Benediktsson kan kopplas till finanskraschen. Det var en händelse som hade stor inverkan på det isländska samhället. Även det bidrar till det stora allmänintresset.

Domstolen lägger också står vikt vid meddelarskyddet. Enligt Hæstiréttur Íslands är det avgörande för journalister att inte bara skydda källor - utan även att ge information som skulle kunna leda fram till att källor röjdes. Därför måste Stundins redaktion ges stort utrymme för att avgöra vilka typer av frågor som skulle kunna hota källskyddet.

Glitnirs konkursbo döms att betala Stundin och Reykjavík Media 1,2 miljoner isländska kronor var i rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om den juridiska striden mellan Stundin och Glitnir och här kan du läsa domen i sin helhet.

Icelandair drar sig ur igen - vill inte ta över Wow Air

Icelandair bryter förhandlingarna med Wow Air. Det krisande flygbolagets situation gör att Icelandair inte vill ta över Wow Air. Nu förhandlar Wow Air med fordringsägare för att hitta en lösning. Målet är att deras krav ska omvandlas till aktier. Om även dessa förhandlingar misslyckas riskerar Wow Air konkurs. Redan i dag måste bolaget betala 150 miljoner isländska kronor.

Krisen för Wow Air blir allt djupare. Icelandair meddelade i går att bolaget avbryter förhandlingarna med Wow Air. De senaste dagarna har flera olika lösningar diskuterats - från ett övertagande av hela Wow Air till köp av delar av bolaget. I slutändan valde Icelandair alltså att lämna förhandlingsbordet.

Icelandair uppger i ett pressmeddelande att det inte blir någon affär. Det är andra gången Icelandair drar sig ur förhandlingar med Wow Air. I höstas fördes förhandlingar mellan de två bolagen. Icelandair ansåg dock att konkurrentens ekonomi var för dålig och medförde för många risker.

Efter avhoppet vände sig Wow Air till Indigo Partners. De förhandlingarna pågick i månader - men i torsdags avbröts de av Indigo Partners utan resultat. Wow Air vände sig då åter till Icelandair. Då hade redan informella samtal förts mellan parterna i ett par veckor.

Det spekulerades i att Icelandairs intresse för Wow Air kunde ha förändrats. Icelandair har just nu tre flygplan av typen Boeing 737 Max 8 på marken på grund av det flygförbud som utfärdades efter kraschen med ett flygplan av samma typ i Etiopien. Ytterligare sex exemplar av modeller som belagts med flygförbud skulle tas i drift under våren.

Wow Air använder Airbus och skulle därför inte drabbas av ett långvarigt flygstopp. Samtidigt använder sig Icelandair enbart av Boeing. Och de senaste dagarna har det kommit uppgifter om att Boeing varit på väg att slutföra de förändringar som kan leda till att de stoppade modellerna åter får användas.

Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, säger till RÚV att bolaget återupptog förhandlingarna med Wow Air eftersom förutsättningarna hade förändrats. Men riskerna för Icelandairs del var för stora för att det skulle kunna bli aktuellt att ta över delar av eller hela verksamheten:

"Efter noggrann granskning de senaste dagarna bedömer vi läget som så att Wows drift och ekonomiska situation är sådan att det inte vore värt risken att fortsätta. ... Vi tittade i praktiken på alla scenarier, om vi kunde skapa värde för vårt bolag i samarbete med Wow Air. Detta var resultatet."

Exakt hur djup krisen är för Wow Air är inte känt. Men Túristi berättar att Wow Air den senaste tiden alltid haft ett plan på marken i Keflavík. Det planet ska - trots att hela flottan är leasad - utgöra en garanti för flygplatsbolaget Isavia om Wow Air skulle gå i konkurs. Wow Air har nämligen enligt Morgunblaðið samlat på sig 1,8 miljarder isländska kronor i obetalda flygplatsavgifter.

Under 2017 gjorde Wow Air en förlust på 2,3 miljarder isländska kronor. Bolaget har ännu inte offentliggjort något bokslut för 2018. Enligt Túristi ska dock förlusterna ha uppgått till närmare 20 miljarder. Som jämförelse gjorde Icelandair en förlust på 6,7 miljarder.

Redan i dag kan frågan om det finns några pengar kvar i Wow Airs kassa besvaras. Bolaget har en avbetalning på 150 miljoner som förfaller i dag. Och efter den väntar personalens löner. Grundaren och vd:n Skúli Mogensen säger till RÚV att många anställda ska ha erbjudit sig att avstå från lön i utbyte mot aktier.

Wow Air förhandlar nu med fordringsägare om att omvandla fordringar till aktiekapital. Bolaget uppger i ett pressmeddelande att förhandlingarna är långt gångna. Syftet är att skapa långsiktig trygghet för Wow Air. Ett besked om förhandlingarna är att vänta under dagen.

I ett första skede handlar det enligt Fréttablaðið om att få in 30 miljoner dollar, alltså omkring 3,6 miljarder isländska kronor. De pengarna kan hålla Wow Air i luften ett tag framöver i väntan på mer kapital. Skúli Mogensen uppges vara beredd att släppa ifrån sig stora aktieposter för att rädda bolaget.

En källa uppger för Morgunblaðið att det inte behövs mycket kapital för att vända utvecklingen. Målet är att skriva av skulder och bjuda ut 51 procent av Wow Air till försäljning.

En annan fråga är hur exempelvis Isavia ska hantera Wow Airs situation. Om bolaget - som är statligt - går med på att skriva av skulder kan det betraktas som gynnande av Wow Air gentemot Icelandair. Dessutom har regeringen hittills sagt nej till olika typer av statliga garantier.

Fyra ministrar - statsminister Katrín Jakobsdóttir, finansminister Bjarni Benediktsson, kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och turismminister Þórdís Kolbrún Gylfadóttir Reykfjörð - träffade i går företrädare för både Icelandair och Wow Air. På plats under ett möte i regeringskansliet i Reykjavík i går var också Michael Ridley, som var en av de rådgivare från J.P. Morgan som kallades till Island av regeringen i samband med finanskraschen hösten 2008.

Wow Air har på olika sätt försökt få staten att ge garantier. I helgen presenterades en rapport utförd av Reykjavík Economics på uppdrag av flygbolaget. Slutsatsen var att en konkurs för Wow Air skulle kunna leda till att Islands bnp skulle kunna minska med upp till 2,7 procent i år. Dessutom skulle upp till 4 000 jobb vara hotade samtidigt som kronans värde sannolikt skulle sjunka avsevärt.

Osäkerheten kring Wow Air präglar regeringens arbete på flera sätt. När den finanspolitiska planen för 2020 till 2024 presenterades i lördags var just många frågetecken inom turistindustrin något som enligt Bjarni Benediktsson gjorde läget svårbedömt.

Här kan du läsa mer om krisen för Wow Air.

Dagens citat

"I think the UK itself must think about the option, whether it is an option. From what I have read from the debate in the UK, they are also very critical of the components of the EEA agreement, which the Efta members are part of. So I don’t know whether that is the solution that the UK is looking for."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i The Guardian om ett brittiskt medlemskap i frihandelsorganisationen Efta efter utträdet ur EU - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"De här förhandlingarna har varit som att packa en resväska utan att veta om man är på väg till Spanien eller Grönland. Då behöver man vara förutseende och packa mer än en väska."

Ingólfur Friðriksson, ambassadråd på Islands ambassad i Storbritannien, i Austurfrétt om förhandlingarna om ett handelsavtal mellan Island och Storbritannien - läs mer här.

Vanligare att islänningar gillar att gå eller cykla till jobbet

De islänningar som går eller cyklar till jobb eller skola njuter mer under tiden än vad bilister och busspassagerare gör. Trots det är det tre av fyra som tar bilen. Bussnätet är mest utbyggt i Reykjavík med kranskommuner - men det är ändå personer som bor på östra Island som oftast åker kollektivt. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Att resa med privatbil är det i särklass vanligaste sättet att ta sig till skola eller jobb på Island. Hela 68,3 procent tar bilen och kör själva. Ytterligare 5,5 procent åker bil men som passagerare.

Övriga transportsätt är betydligt mer sällsynta. Det är 12,9 procent som promenerar, 5,4 procent som cyklar, 5 procent som åker buss och 2,7 procent som nyttjar andra transportmedel.

Trots att bussnätet är mest utbyggt i Reykjavík med omnejd är det ändå inte många som åker kollektivt. I Reykjavíks kommun är det 6,1 procent som tar bussen. I kranskommunerna är det bara 3,8 procent.

Den största andelen bussresenärer finns i stället i Austurland. Här är det 13,4 procent som åker buss. Förklaringen är sannolikt att det finns förhållandevis tät trafik mellan närliggande tätorter i regionen. Det är till exempel många som pendlar till aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður från närliggande städer.

Även cyklisterna är flest i Austurland. Det är 8 procent som tar cykeln till jobb eller skola. I Vesturland och Västfjordarna är det hela 22,9 procent som promenerar. Privatbilen dominerar allra mest på Suðurnes och i Suðurland. Där är det 79,8 procent som kör själva.

Roligast på vägen har de islänningar som promenerar. Hela 71,5 procent av dem som går till jobb eller skola trivs med promenaden. Nästan lika nöjda är cyklisterna. Det är 69 procent som uppger att de njuter av cykelturen.

Trivseln är inte lika utbredd bland bilister. Det är 40,7 procent av dem som kör själva och 37,5 procent av dem som åker som passagerare som svarar att de har trevligt under tiden. Lägst är trivseln bland busspassagerare. Här är det bara 30 procent som säger att de njuter av färden.

En majoritet av islänningarna har kort resväg till skola eller jobb. Hela 65,2 procent färdas mindre än 15 minuter medan 24,7 procent har mellan 16 och 30 minuters restid. Vidare är det 6,4 procent som reser i 31 till 45 minuter, 2,8 procent som reser i 46 till 60 minuter och 1 procent som reser i mer än en timme.

Turister skickar tillbaka stenar från Reynisfjara

Många turister tar med sig stenar från Reynisfjaras svarta stränder. Men vissa får dåligt samvete och skickar tillbaka stenarna. De kommer i paket till Svarta fjaran, den restaurang som finns vid Reynisfjara. Restaurangchefen Halla Ólafsdóttir säger till Vísir att det främst är nordamerikaner som ångrar sig.

Reynisfjara strax väster om Vík í Mýrdal är en av de populäraste turistattraktionerna på den isländska sydkusten. Varje år stannar hundratusentals besökare för att vandra på de svarta stränderna och beskåda basaltklipporna. Många tar också med sig stenar som ett minne.

Men somliga ångrar sig. Det berättar Halla Ólafsdóttir, restaurangchef för Svarta fjaran. Hon säger till Vísir att vissa turister - främst amerikaner och kanadensare - skickar tillbaka stenar som de plockat från Reynisfjara:

"Människor inser uppenbarligen när de kommer hem att det på många ställen är olagligt att ta med sig stenar ut ur landet och inte minst från stranden. I ett fall ansåg människorna som skickade stenarna att det vilade en förbannelse över dem. Jag var tyvärr för sen med att tänka efter. Naturligtvis skulle jag ha nekat att ta emot stenar som det vilar en förbannelse över och skickat tillbaka dem på nytt."

Svarta fjaran ligger vid stranden. Det är också därför som turisterna vänder sig till restaurangen. Halla Ólafsdóttir säger till Vísir att de vill att hon lägger tillbaka stenarna på stranden:

"Detta är mycket märkligt och meddelandena med stenar och grus är på den vägen att människor ber om ursäkt och de ber mig att återlämna dessa på stranden, vilket jag naturligtvis gör med ett leende på läpparna."

Här kan du läsa mer om turister som ångrar att de har tagit med sig stenar från Island.

Dagens citat

"Här har vi inte asfalt i någon riktning, vare sig det gäller området i norr eller söder, och vi upplever det lite som att vi hålls gisslan. ... Folk är bara mycket trötta och ilskna eftersom vi inte får sitta vid samma bord som andra invånare."

Bjarnveig Guðbrandsdóttir, kommunalråd i Tálknafjörður, i RÚV om att kommuninvånarna inte kan ta sig till andra regioner utan att köra på grusvägar i dåligt skick.

Dagens bonuscitat

"Jag tror att det i synnerhet är invånare i Norðfjörður som äntligen känner att vi bor i en gemensam kommun. Vi har alltid varit avsides belägna och jag tror att den här konkurrensen är på väg att försvinna och människor tycker att det har blivit naturligt att åka emellan. Det är inga avstånd. Människor tycker inte att det är någon grej att sticka i väg på kulturevenemang och liknande."

Hákon Guðröðarson på Hótel Hildibrand i Neskaupstaður i RÚV om effekterna av den nya tunneln till Eskifjörður.

Fler isländska kvinnor har tatueringar

En av fem islänningar har tatuerat sig. Få av dem har ångrat sig - utan en klar majoritet kan tänka sig att skaffa sig fler. Och tatueringar är vanligare bland kvinnor än bland män. Men betydligt fler kan tänka sig att skaffa sig tatueringar. Intresset är större bland yngre personer. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

De senaste åren har tatueringar varit en växande trend på Island. I takt med att det blivit vanligare har också mycket av äldre tiders tabun försvunnit. Även i flera mindre isländska städer finns det nu tatueringssalonger.

En undersökning utförd av Gallup visar att det är 20 procent av islänningarna som har minst en tatuering. Kvinnor tatuerar sig i större utsträckning än män. Det är 24 procent av kvinnorna som är tatuerade jämfört med 17 procent av männen.

Tatueringar är dessutom betydligt vanligare bland personer som enbart har grundskoleutbildning och bland yngre generationer. I åldersgruppen 30 till 39 år är det 38 procent som är tatuerade. Bland de yngsta är motsvarande siffra 31 procent. Men bland de islänningar som har fyllt 60 år är det bara 8 procent som har tatueringar.

Det finns också stora skillnader mellan olika väljargrupper. Hela 42 procent av Piratpartiets sympatisörer har tatuerat sig. Men endast 4 procent av Framstegspartiets anhängare har tagit samma beslut.

Dessutom är det ganska vanligt med flera tatueringar. Bland dem som har tatuerat sig är det 39 procent som bara har en tatuering. Men det genomsnittliga antalet är 3,3 tatueringar. Även om de är yngst är det personer i åldern 18 till 29 år som har hunnit skaffa sig flest tatueringar. De har i snitt 4,6 tatueringar.

Islänningar som har tatueringar verkar också vara nöjda. Det är 87 procent som kan tänka sig att skaffa fler tatueringar. Bara 13 procent vill inte ha fler motiv. Även här är det framför allt yngre personer som är öppna för nya tatueringar.

Bland dem som inte redan har tatueringar är det 22 procent som är intresserade av att bli tatuerade. Mest nyfikna är islänningar som ännu inte har fyllt 30 år. Där uppger 57 procent att de kan tänka sig att skaffa tatueringar.

Högsta arbetslösheten på Island på fem år

För femte månaden i följd stiger arbetslösheten på Island. Nu är det 3,1 procent av islänningarna som står utan jobb. Arbetslösheten i februari var den högsta i landet på fem år. Den mest dramatiska ökningen sker på Suðurnes där effekterna av osäkerheten i turistnäringen ger störst avtryck. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

2017 ser ut att gå till historien som det år då det ekonomiska uppsvinget efter finanskraschen kulminerade. Förra året ökade arbetslösheten något - och i år fortsätter ökningen. Huvudskälet till den stigande arbetslösheten är osäkerheten i turistindustrin. Konkurshotet mot Wow Air och flygbolagets nedskärningar påverkar hela branschen.

Men det är inte bara inom turistindustrin som uppsvinget ser ut att ha stannat av. Även inom fiskenäringen har de senaste månaderna varit tuffa. Fisket av lodda - en av de ekonomiskt sett viktigaste arterna - ser ut att minska avsevärt eftersom bestånden rör sig längre norrut.

Arbetslösheten på Island var 3,1 procent i februari, en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med föregående månad. Arbetslösheten i landet är nu den högsta på fem år. I februari 2018 var det 2,4 procent som stod utanför arbetsmarknaden.

Suðurnes är den hårdast drabbade regionen. Där var arbetslösheten 5,1 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Därefter följde Reykjavíkområdet med 3,2 procent (+0,2), Norðurland eystra med 3,2 procent (+0,2), Austurland med 2,8 procent (+0,2), Suðurland med 2,1 procent (-0,2), Vesturland med 2,1 procent (+0,1), Västfjordarna med 1,9 procent (oförändrat) och Norðurland vestra med 1,5 procent (+0,3).

För första gången på länge är nu ungdomar arbetslösa i större utsträckning än genomsnittet. I februari var det 3,2 procent av islänningar mellan 18 och 24 år som inte hade något jobb.

Arbetslösheten bland män var 3,1 procent och bland kvinnor 3,2 procent. Bland utländska medborgare var hela 6,3 procent utan jobb - alltså mer än dubbelt så ofta som bland isländska medborgare.

Vinnumálastofnun räknar inte med några större förändringar på arbetsmarknaden i mars.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Detta handlar om att våga läsa något man inte förstår. När jag omkring 30 flyttade till Köpenhamn så gjorde jag samma sak med dagstidningarna där. Jag vågade försöka läsa och förstå. Att läsa danska medier öppnade en ny värld för mig på samma sätt som Kalle Anka öppnade barnet för mig på sin tid. De danska medierna var i den bemärkelsen mina vuxna Kalle-tidningar."

Författaren Auður Jónsdóttir i Morgunblaðið om hur hennes läsning som liten av Kalle Anka på danska hjälpte henne att lära sig språket.

Foto: Einar Falur Ingólfsson/Norden.org

Ännu en serie av jordskalv skakar Grímsey

Illustration: Veðurstofa Íslands

En serie av jordskalv har skakat Grímsey ända sedan i måndags. Men under torsdagen minskade aktiviteten. Det mesta tyder nu på att den här jordskalvssvärmen är över. Det hittills kraftigaste skalvet hade en magnitud på 3,3. Inget pekar på att skalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Klockan 3.43 i måndags skakades Grímsey - en ö belägen några mil norr om det isländska fastlandet - av ett jordskalv med en magnitud på 3,3. Det skalvet hade sitt epicentrum en mil nordost om ön.

Jordskalvssvärmen började ett par timmar tidigare. Bara under måndagsmorgonen inträffade ett femtiotal jordskalv nära Grímsey.

Sedan dess har aktiviteten i området minskat. Under torsdagen registrerades bara fyra jordskalv i närheten av Grímsey. De två största skalven uppmättes bägge till 1,4.

Serier av jordskalv är mycket vanliga kring Grímsey eftersom ön ligger i den så kallade Tjörnessprickzonen där de två kontinentalplattorna glider isär. Inget tyder på att skalven skulle ha någon koppling till vulkanisk aktivitet. Skalven följdes inte av de rörelser i jordskorpan som är typiska för magmarörelser.

Här kan du läsa mer om jordskalv på Grímsey.

Huang Nubos isländska äventyr på väg mot konkurs

Den kinesiske affärsmannen Huang Nubo hade en dröm om att förvandla Grímsstaðir á Fjöllum till ett turistparadis. Men dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson nekade honom att köpa fastigheten. De kommuner som försökte hjälpa Huang Nubo lyckades inte. Nu är hans bolag på väg i konkurs med miljonbelopp i skatteskulder.

Med en total yta på 30 000 hektar är Grímsstaðir á Fjöllum en av Islands största fastigheter. Det var många som höjde på ögonbrynen när Huang Nubo, en kinesisk affärsman med starka band till kommunistpartiet, ville köpa marken. Han hade planer på att investera 16,2 miljarder isländska kronor.

Huang Nubo ville förvandla Grímsstaðir á Fjöllum - en av Islands kallaste platser belägen en timme från närmaste samhälle - till en turistanläggning för välbeställda kineser. I visionen ingick ett lyxhotell med 100 rum, en stugby, en ridanläggning, en golfbana, ett spa och ett flygfält.

De storslagna planerna på en så otillgänglig plats förbryllade många. Inte ens under somrarna håller sig temperaturen alltid över nollan i Grímsstaðir á Fjöllum - vilket kanske inte är de bästa förutsättningarna för en golfbana.

Eftersom Huang Nubo inte var bosatt inom EES-området eller agerade genom ett bolag hemmahörande i EES-området behövde han dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónassons godkännande. Det fick han inte.

Huang Nubo gav inte upp. Ihop med flera nordisländska kommuner grundade han bolaget Zhongkun Grímsstaðir ehf. Bolaget - där kommunerna skulle ha en aktiv roll - skulle köpa fastigheten. Den skulle i sin tur arrenderas till Huang Nubo i 40 år.

Det förändrade upplägget övertygade inte Ögmundur Jónasson. När han efterträddes av Hanna Birna Kristjánsdóttir var attityden betydligt mer positiv. Frågetecknen kring projektet fanns dock kvar. Många tvivlade på ekonomin. I de berörda kommunerna var det många som ifrågasatte den kommunala inblandningen i privata affärsintressen.

Samtidigt var det allt fler som funderade över Huang Nubos motiv. Åtskilliga oroade sig över banden till kommunistpartiet. Somliga trodde att det egentliga syftet med Grímsstaðir á Fjöllum var att fungera som ett kinesiskt fotfäste på Island. Inte minst var det glaciärälven Jökulsá á Fjöllum och stora vattentillgångar som pekades ut som tänkbara skäl till intresset.

Motgångarna för Huang Nubo fortsatte. Och intresset för fastigheten svalnade. Inte heller gynnade det Huang Nubo när han i Washington Times dömde ut islänningar som sjuka och svaga. Han hävdade att det var rädsla för en stark människa som han själv som stoppade affären.

Under hösten 2014 upphörde i praktiken allt arbete inom Zhongkun Grímsstaðir ehf. Kommunpolitikerna hade då i flera månaders tid försökt få ett besked från Huang Nubo om han ville gå vidare med planerna. Det spekulerades i att skälet till att han drog sig ur var misstankar om ekonomisk brottslighet inom hans kinesiska koncern Zhongkun Group.

Så småningom blev det Jim Ratcliffe, en av Storbritanniens rikaste män, som köpte Grímsstaðir á Fjöllum. Hans planer för fastigheten är oklara. Men han har de senaste åren köpt ett stort antal fastigheter på norra Island. Han hävdar att det enda syftet är att skydda fisket i isländska älvar.

Zhongkun Grímsstaðir ehf. är nu på väg mot konkurs. Förhandlingarna inleddes i Héraðsdómur Norðurlands eystra i går. Bolaget har skatteskulder på omkring 2 miljoner isländska kronor. Huang Nubo var inte på plats. Det har inte heller funnits några rapporter om att han ska ha besökt Island sedan affären stoppades.

Under en tid var försäljningen av Grímsstaðir á Fjöllum till Huang Nubo en fråga av sådan dignitet att den höll på att spräcka regeringen. Nu ryktas det att de kommuner som ville hjälpa honom att arrendera fastigheten genom att köpa den inte längre får kontakt med honom. Och skattebetalarna riskerar att få bekosta bolagets skatteskuld.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.